Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

mitt x var 7 år äldre än mig så när han gick i sjuan så började jag ettan haha känns väldigt konstigt men det var bara ibland man tänkte på det. Jag var 26 när vi träffades och han var 33

ggahh vad irriterande! hittat en kille som verkar bra o messat med men han säger att han inte är redo än, vad gör man ute på en dejtingsite då??

jo visst, men jag förstår ändå inte varför man kontaktar nån och berättar massa saker om sig själv och hittan och dittan då. en sak om man bara kollar läget, messar lite "löst" med någon men förstår inte det.

man söker ju inte jobb om man inte vill byta? man budar ju inte på hus om man inte tänkt köpa

möligt, finns ju olika tolkningsmöjligheter.

NÄ det har jag inte skrivit heller jag skrev bara att jag blev frustrerad när man hittar någon som verkar bra att de då inte är redo :p

nä men det är frustrerande det måste man väl få tycka eller??!

fan vad schysst! jag är skyldig dig en!!

Nu har jag dissat de båda killarna som jag var osäker på. Insåg väl kanske som nån skrev här att jag borde velat mer om de var intressanta. Så det känns bra. Har kontakt med en ny kille nu som verkar bra so far kanske blir en dejt i veckan som kommer

Eftersom jag har barn så blir det lite annorlunda. Förut tänkte jag att det var ok att kanske skaffa ett barn till (de jag dejtat innan har ingen av dem haft barn men har velat ha...) men nu har jag funderat igenom det där och jag vill verkligen inte det. Det gör ju att det inte heller är rätt att gå in i nåt med någon som vill ha barn. Jag söker ju nåt seriöst och det är ju inte schysst mot dem eller mot mig om man vet att relationen är dödsdömd redan från början.

Hoppas denna kille är bättre  

Varför är det så många människor som har så få vänner???

Jag har tidigare varit tillsammans med en kille som inte hade några vänner...gjorde aldrig nåt på egen hand och jag höll på att bli tokig! Nu när jag pratat med folk så känns det som antingen så har de inga vänner alls eller så spenderar de ALL tid med sina vänner!! Finns det liksom inget mellanting i världen längre?!?

Jag har jättesvårt när en partner blir helt beroende av en, då vill man ju knappt gå nånstans för att man får så dåligt samvete för att de aldrig går nånstans...

ja jag har inte heller supermånga vänner. Det är ju inte så ofta man har det i vuxen ålder med familj MEN jag ser det som en stoooor fördel att ha egna vänner.
Visst, trevligt om man kan sysselsätta sig ändå. Det gjorde mitt x utan problem men problemet blir ofta att dessa saker lätt blir enformiga och på något sätt så blir det en belastning tycker jag.

som sagt, man behöver inte många men att inte ha NÅN vän när man är vuxen anser jag är lite konstigt

mm det kan man säga. oftast finns det ju en anledning till att man inte har några vänner alls och många ggr är det att man antingen är ruskigt blyg ELLER att man är väldigt asocial av sig. Om man själv då är tvärtom så är risken stor att man inte funkar ihop, tyvärr. Har mer än en erfarenhet av det

Rent generellt så tycker jag att man ska kunna göra båda delarna. Är man i ett förhållande så tycker jag att man ibland måste ge och ta. Säger inte att man ska vara på några parmiddagar flera ggr i månaden men om det är ett par ggr per år så tycker jag faktiskt att man kan ställa upp Det är ju en del av att vara tillsammans, att göra saker tllsammans och FÖR varandra. Betyder det mkt för den ena parten så tycker jag man kan göra det nån gång ibland. Likaväl att den andra personen måste acceptera att ens partner kanske bara vill följa med en bråkdel av gångerna.

Jag var tillsammans med en kille som ALDRIG följde med till mina kompisar. Således blev vi ALDRIG bjudna nånstans till slut. Han vill inte bjuda in folk (inte parmiddagar bara utan fest, fika mm). Han hade inga vänner så vi två satt där. visst gjorde jag saker med mina vänner ibland men till slut gled man ju ifrån de också eftersom vi aldrig träffades.
Nä det tycker jag inte är ok. Ge och ta ingår i ett förhållande enligt mig

usch nä verkligen inte!! jag tycker det är viktigt att ha sina egna vänner och umgås bara själv med dem men samtidigt att ha gemensamma vänner. De behöver inte vara riktigt lika bra vänner men man ska kunna umgås efersom ens partner kanske gillar det.

Har kontakt med en kille nu som verkar väldigt trevlig. Får se om vi ev ska på dejt på onsdag

"Problemet" är bara att han har 2 barn och jag har 2 barn haha känns som ett litet minus faktiskt, blir ju 100 barn (nä jag hade inte IG i matte...bara överdrev lite :P) haha men men det kanske kan vara en fördel också då de är i samma ålder

Nån annan med barn som dejtat nån med flera barn??

jisses tätt mellan barnen hade ni också, de ni hade varför sig
kul att det funkade med barnen i alla fall. positivt inlägg, tack

Jag står ju i valet och kvalet om jag ska träffa killen på onsdag. Jag har ju tidigare dejtat lite. Separerade från mitt x i somras, som jag hade varit tillsammans med i 6 år. Separationen har varit jobbig pga hur x:et mår och hur barnen mått efteråt. Jag trodde jag var redo men visade sig att jag inte var det innan jul. Nu känner jag helt annorlunda i mig själv än jag gjorde för ett par månader sedan MEN jag är fortfarande rädd att jag ska känna paniken stiga när jag väl är där på dejten NU känns han väldigt enkel och trevlig...

Är det bara jag här som sällan saknar sexet förrän jag HAR en partner?? Jag känner inte alls att det är det jag saknar just nu, utan mer närhet, umgås med nån jag verkligen känner, nån som bryr sig om mig och som ger och tar kärlek från mig. Någon man bara MÅSTE träffa/prata med hela tiden osv.
När jag väl ÄR i ett förhållande kommer det andra också men just nu känner jag ingen direkt längtan efter det.

Kanske därför jag blir så irriterad på att "alla" killar jämt börjar snacka sex väldigt tidigt på nätet. Eller insinuerar om sex. Jag blir jävligt irriterad på det men jag kanske bara måste svälja det haha eftersom det bara verkar vara jag som känner så när jag är singel?!?!

jag har rensat rejält ett par ggr. Några har frågat varför de blivit bortplockade men de flesta säger inget.
jag har valt att bara ha folk jag verkligen umgås med!

jag har addat två som jag dejtat via nätet på fb. En för att jag dejtade honom i över en månad men han har jag tagit bort nu för vi dejtar inte längre. Sedan en kille som jag bara var på en dejt med men vi funkade bra ihop som vänner o har kontakt ofta nu så han har jag på min fb

gillar inte att adda dejter annars. INte förrän det verkligen ÄR nåt!