Kvinna: Barn - innan vilken ålder?

Jungfrublom: Håller med. Personligen anser jag att det är upp till var och en att avgöra när - eller om - det lämpar sig. För vissa är det dessutom mer omständigheterna som avgör, än aktiva val... 

Kroppen, ja. Därmed inte sagt att psyket är det - eller omständigheterna runt omkring, för den delen. Borde det inte vara bättre att bejakta samtliga dessa faktorer och göra en avvägning däremellan, undrar jag? 

Det bör även påpekas att det finns 33-åringar med ett hälsosammare livsstil och sundare kropp än de flesta 22-åringar där ute. Sköter man om sin kropp - äter sunt, motionerar regelbundet och inte röker - skapar man de bästa förutsättningarna för att kroppen skall hålla ett par år extra. 

Som 32-åring och med en bättre livsstil än de flesta av mina tio år yngre medsystrar,  är jag fullständigt övertygad om att min kropp lämpar sig bättre för en graviditet i dag än vad deras gör - trots att de är tio år yngre. Tycker att fokus borde ligga på livsstil snarare än ålder, som egentligen inte säger särskilt mkt alls om hälsoaspekten i det hela. 

Instämmer till fullo! 

Röstade på 30. Vid den åldern borde man ha ordnat upp sitt liv, så att säga. Äldre än så är egoistiskt. Det är inte kul att ha "gamla" föräldrar.

Fast alla träffar ju inte nån att skaffa barn med förrän de har passerat 30.....

Men då kanske man borde prioritera det? Om man nu vill ha barn, vilket alla inte vill. Såklart.

Att helt plöstligt komma på att man vill ha barn när man är sådär 36 tycker jag är lite sent påtänkt. Vill man ha barn tidigare så får man lösa det på något sätt.

Jag är snart 27 och alla vänner i min ålder har både karriär, inkomst, kärlek, familj och livet i allmänhet ordnat. För att de prioriterat att få barn "i tid". 

Om man ger sig själv tills att man är 40 på att ordna upp saker och ting är det klart att det kan ta så lång tid, men om man ger sig själv en viss gräns, så löser man det på den tiden. 

Men läste du var hon skrev? Alla träffar inte någon att skaffa barn med förrän när de fyllt 30. Det handlar knappast om prioritering utan om att hitta rätt man att skaffa barn med.

Min make levde i 10 år med en tjej som hade ms (hon dog för 3-4 år sen).
De vågade inte skaffa barn.

Sen separerade de och han träffade mig.
Skulle vi ha avstått från barn bara för att vi råkade träffas när jag var 30 och han 38?

Efter 40 börjar det bli lite väl sent kan jag tycka.