• Äldre 24 Aug 22:43
    4772 visningar
    24 svar
    24
    4772

    Ni som adopterat eller är på gång att adoptera, kan ni svara på dessa frågor?

    Vilka förutsättningar hade ni när ni gjorde valet att påbörja processen för en adoption?
    *Hur länge hade ni varit ett par*
    *Var ni gifta? Isåfall hur länge?
    *Hur gamla var ni?
    *Hade ni svårigheter att få egna barn och isåfall, vilka behandlingar har ni genomgått?
    *Hur såg er ekonomi ut? Hade ni pengar sparade?
    *För er som har adopterat: Hur lång tid tog det från det att ni påbörjade föräldrautbildningen till dagen ni kom hem med ert/era barn?

    Och en sista fråga:
    *Hur upplevde ni första kontakten med Familjerätten då ni valt att adoptera och även kontakten under resten av utredningen? Hur lång tid tog den?

    Tacksam för alla svar jag får  Glad

  • Svar på tråden Ni som adopterat eller är på gång att adoptera, kan ni svara på dessa frågor?
  • Äldre 25 Aug 08:23
    #1

    * Vi hade varit ett par i 13 år.
    * Gifta i 2 år
    * Jag var 37 och han 35
    *Vi kan inte få biologiska barn eftersom jag har PCO-S. Egna barn kommer vi däremot att få ändå ju. Flört Vi har genomgått 3 IVF-försök varav 2 lett till återförande.


    * Vi har pengar sparade. Dessutom så har vi väldigt billiga boendekostnader eftersom maken ärvde pengar i samband med husköp så vi har mycket fördelaktiga lån. Det gör ju att vi har kunnat spara extra.


    * Just nu är det nästan 1 år sen vi gick föräldrarutbildningen och vi väntar just nu på att våra papper ska bli inloggade i Kina. Alltså inget barn än. Utredningen tog inte så lång tid egentligen och det var ingen kö på att få starta upp, men så fanns det ju ett rekommenderat BMI som jag inte riktigt klarade och som vår utredare tog väldigt hårt på. Detta gjorde att det blev en paus i nästan 2,5 månader. Från start till beslut tog det 6 månader.


    Kontakten med familjerätten var både bra och dålig. Det skar sig ganska rejält ett tag mellan oss och den ena utredaren. Vi tog dock ett möte och redde ut det och det slutade mycket bra. Just då var jag oerhört arg på henne men så här i efterhand kan jag tycka att hon gjorde ngt mycket bra när hon kallade till möte och där var mycket ödmjuk och förstående för vår situation.


     

  • Äldre 25 Aug 08:31
    #2

    Kan inte svara på alla frågor eftersom vi håller på med hemutredningen.
    *Har varit ett par i 9 år.
    *Gifta 5 år
    *25 år
    *Ja, och vi har inte gjort några behandlingar
    *Ja, vi har en del sparat, (men inte så det räcker) troligtvis kommer vi få låna upp på huslånet, eftersom vi renoverat med egna pengar. 
    *Jag upplevde första kontakten som bra och positiv! 

  • Äldre 25 Aug 08:47
    #3

    gottelina: Naturligtvis får egna barn Glad  En tokig felformulering av mig bara.

  • Äldre 25 Aug 09:07
    #4

    - vi hade varit gift i ett dryg år, tillsammans i 6 år
    - vi var 32 (jag) och 38 (han)
    - vi hade fått upprepade missfall, tog inga åtgärdar eller behandlingar
    - ekonomin helt ok - 2 hyfsat löner och bolån på en bostadsrätt. Inte direkt sparade pengar men mer värde än lån. Vi ökade bolån för att finansiera adoptionen
    - från första kontakt med socialen till hemkomst: 22 månader (hemkomst 2007, det var andra tider då...)
    - alltid bra kontakt med soc. Vi var nervösa i början men vi hade aldrig ett problem.
    - vi gick kursen parallellt med hemutredningen. Hela processen tog 5 mån (inkl medgivande). Vi fick alltid tider inom en eller två veckor, inga konstiga dröjsmål

    Jämfört med idag, låter våra upplevelse drömlikt smidigt, men vi upplevde det ändå som utdragen och långsamt. Väntan för BB var bland det värst jag har varit med om (14 mån), och inte alls bortblåst efteråt. Så klart värt det, men inte bortglömd.

  • Äldre 25 Aug 09:33
    #5

    Greengal och sally:  Vilken var anledningen till att ni inte kunde få egna barn? Visade testerna något?

  • Äldre 25 Aug 09:42
    #6

    Rajssin: Du kanske vill berätta lite om din egen situation?

  • Äldre 25 Aug 10:01
    #7

    Absolut. Dert kan jag göra! Glad

    Vår situation är som sådan att vi är 28 respektive 32 år gamla och har försökt bli med barn i mer än ett år nu, det börjar närma sig 1,5 år. Jag har ÄL-testat och jag får ÄL varje månad och mensen är regelbunden. Vi har tagit diverse blodprover och sambon har lämnat spermaprov men allt såg bra ut.
    Just nu tar jag pergotime varannan månad, tre kurer. Så jag har en kvar, sen får vi se vad nästa steg blir om det inte blir något plus innan dess.
    Som sagt är vi inte gifta men planen är att göra det i november under stort hemlighetsmakeri. Vi vill ha en stor fest för nära och kära vid ett senare tillfälle Glad

    Nu har vi kontaktat Familjerätten och varit på informationsmöte. Kvinnan där rådde oss att vänta och se vad nästa steg efter pergotime ger för resultat. Plus att hon sa att infertilitetsintyg krävs (vilket jag jag vet krävs för vissa länder men inte alla) och att vi måste varit gifta i minst två år så vi behövde samla på oss mer tid (när jag pratade med AC sa de att antal år gifta gäller från det att papprena skickas till landet i fråga).
    Kontentan av vårt besök hos handläggaren var att det kändes som jag var mer påläst än henne angående adoption. Vi bor i en liten kommun och jag fick intrycket av att hon haft få eller t o m inga adoptionsärenden  Obestämd

    Vi har en stabil ekonomi men inga större summor sparade. Däremot har vi lagt upp en sparplan och kommer kunna spara ihop en stor del av adoptionssumman om allt går som vi planerat.

    Så ser vår situation ut. Jag tror inte jag missat någon väsentlig del iaf  Glad

  • Äldre 25 Aug 10:05
    #8
    rajsiin333 skrev 2011-08-25 09:33:07 följande:
    Greengal och sally:  Vilken var anledningen till att ni inte kunde få egna barn? Visade testerna något?
    Jag undrar lite varför du undrar...  Liiiiite närgångna frågor... med tanke på den negativa attityden kring adoption på FL de senaste månaderna.  

    (Tänk på din formulering också).

    Upprepade missfall, man gör en missfallsutredning med lite blodprov och någon UL som sällan visar något (gjorde inte för oss heller).  Det tar några veckor att få resultat.  Läkaren gav oss goda prognoser om vi fortsatte försöka men vi bestämde oss att strunta i flera försök för stunden och adoptera eget barn istället.

    Sedan har jag fött mitt andra barn, så kan konstatera att det fungerar på det sättet också.
  • Äldre 25 Aug 10:10
    #9

    Sally:  Jag undrar endast för vår egna situation eftersom vi är startgroparna nu och tankarna cirkulerar kring det här hela tiden. Så jag tänkte jag skulle bli lite klokare om jag fick svar från likasinnade som redan gått igenom detsamma.

    Ni får givetvis gärna pm:a istället om det känns bättre. Jag förstår om ni inte vill skriva ut direkt på forumet Glad

  • Äldre 25 Aug 10:10
    #10

    Och såklart göra valet att inte svara alls, det är upp till var och en.

Svar på tråden Ni som adopterat eller är på gång att adoptera, kan ni svara på dessa frågor?