rajsiin333 skrev 2011-08-25 10:01:21 följande:
Absolut. Dert kan jag göra!
Vår situation är som sådan att vi är 28 respektive 32 år gamla och har försökt bli med barn i mer än ett år nu, det börjar närma sig 1,5 år. Jag har ÄL-testat och jag får ÄL varje månad och mensen är regelbunden. Vi har tagit diverse blodprover och sambon har lämnat spermaprov men allt såg bra ut.
Just nu tar jag pergotime varannan månad, tre kurer. Så jag har en kvar, sen får vi se vad nästa steg blir om det inte blir något plus innan dess.
Som sagt är vi inte gifta men planen är att göra det i november under stort hemlighetsmakeri. Vi vill ha en stor fest för nära och kära vid ett senare tillfälle
Nu har vi kontaktat Familjerätten och varit på informationsmöte. Kvinnan där rådde oss att vänta och se vad nästa steg efter pergotime ger för resultat. Plus att hon sa att infertilitetsintyg krävs (vilket jag jag vet krävs för vissa länder men inte alla) och att vi måste varit gifta i minst två år så vi behövde samla på oss mer tid (när jag pratade med AC sa de att antal år gifta gäller från det att papprena skickas till landet i fråga).
Kontentan av vårt besök hos handläggaren var att det kändes som jag var mer påläst än henne angående adoption. Vi bor i en liten kommun och jag fick intrycket av att hon haft få eller t o m inga adoptionsärenden
Vi har en stabil ekonomi men inga större summor sparade. Däremot har vi lagt upp en sparplan och kommer kunna spara ihop en stor del av adoptionssumman om allt går som vi planerat.
Så ser vår situation ut. Jag tror inte jag missat någon väsentlig del iaf
Ahh, vi svarade nästan samtidigt. Tråkigt om ni fick en hemutredare som är opåläst och oerfaren! Det här med gift i 2 år, t.ex., trams! Bara ni är gift när ärendet går upp i nämnden räcker för att få medgivande. Man behöver också inte någon infertilitetsintyg för att få medgivande. Jo, för vissa länder krävs det, men första målet är medgivande. Länderna kan hinna ändra sina regler tills dess, det vet man aldrig. 'Vårt' land vill också ha något intyg om svårighet att få biologiska barn, men det räckte att läkaren skrev något i stilen med att upprepedare missfall är förenad med ännu flera missfall vid upprepade försök, eller något luddigt så. Andra har bara fått en läkare att skriva på att man har försökt utan framgång i ett drygt år.
Vår hemutredare var erfaren och vänlig. Ganska distanserad, men vänlig.
(sedan vet jag att ni fick höra detta för, men om jag var er, skulle jag gifta mig på typ kommunhuset idag, och planera ett stort brollop oavsett. Ni behöver inte avslöja till någon alls att ni redan är gifta...)
