Min son är tydligen inte lika söt som kompisens son...
Jag och min jobbarkompis fick barn samtidigt o vi står varandra ganska så nära. Men nu känns det bara så olustigt för oss båda.
Hon fick nog världens sötaste lilla unge o det kan jag säga med handen på hjärtat. Han är halvasiat, har stooora mörka ögon, långa mörka ögonfransar o ett leende som får vem som helst att smälta. Min son är såklart världens finaste för mej, men om jag ser bortom det så är han ju en mer medelmåttig bebis. Bleka färger, inget hår alls på huvudet (kompisens har massor), o en bullig liten panna.
Jag vet att han inte är världens sötaste för andra. Men det blir så tydligt ibland o det gör oss båda illa till mods. Igår var vi o hälsa på på jobbet o alla satt o gulla med kompisens barn, åade o ojade, tog en massa bilder o ville hålla. Sen såg dom min son o då var det mer som "är du också här" o så gullade dom med honom bara för att.
Både jag o kompisen märkte det o vi gick därifrån gansa fort. Vi pratade om det o det är ju liksom inte hennes fel o det är inte hennes son fel, det är ju omgivningen som gör fel tycker vi. Det känns bara så tråkigt att min son ska vara femte hjulet när vi är tillsammans. Min kompis gör såklart ingen skillnad på barnen, hon gullar ju lika mycket med min son o är helt galen i honom. Men just när vi är ute med barnen så får ju den ena mycket mer uppmärksamhet än den andra...
Hur hanterar man det här?
(inte bara jag som tycker de, är jag i ett köpcentrum så är de folk i varje butik vi går in i som kommenterar hur söta dom är)