Juni-barn

Var hos bm idag. Och allt såg toppen ut! Har aldrig i mitt liv haft så bra järnvärde som nu när jag är gravid vilket är hur konstigt som helst. Men bara att tacka och ta emot. Blodtrycket har äntligen gått ner igen så havandeskapsförgiftningsfaran verkar vara över för den här gången. Jag får inte kolla själv på vågen (hanterar inte viktuppgång särskilt bra efter tidigare ätstörningar) men tydligen såg vikten helt perfekt ut. Och även sf-måttet låg precis där det skulle. Och hjärtljuden var bra, tog lite tid att hitta bara då lillkillen envisas med att boxa efter den där grejen man lyssnar med hela tiden.

Kan inte beskriva hur bra det känns att lillen mår bra. Som jag nämnde lite innan så händer det en massa skitjobbiga grejer här i vår familj just nu och vi behövde verkligen det här.

Var köper ni hallonbladsteet?

Emma Stark; Jag vet hur det känns. Jag tyckte det var jättejobbigt att sluta jobba. Först var jag hemma en vecka på prov sen försökte jag jobba lite igen. Efter en vecka insåg jag ju att det inte skulle funka. Så jag fick ge upp tyvärr. Nu har jag gått hemma snart en och en halv månad och det har gått mycket bättre än jag trodde. Försöker hitta på nåt litet varje dag för att inte försoffa mig, sätter mig framför tvn först när kvällen är här och så. Men den absolut största utmaningen har varit att lära mig känna kroppens gränser, hur mycket orkar den utan att jag är helt sängliggande dan efter? Hur mycket kan jag röra mig utan att behöva tampas med sammandragningar och förvärkar?

Men, men till hösten börjar jag jobba lite extra igen tröstar jag mig med. Har fördelen att ha ett jobb där jag kan hoppa in när som med kort varsel så länge jag håller mig någorlunda uppdaterad.

Min bebis har börjat med nåt nytt nu iaf, antagligen tycker han att det börjar bli lite trångt och försöker få mer utrymme. Det känns iaf som att han tar spjärn med antingen fötter eller händer och försöker pressa ut revbenen på mig så mycket som det bara går :-/ Som vi vet så är ju inte revbenen sådär superflexibla så med andra ord gör det rejält ont...

Jag tänkte köpa såna här nelly.com/se/mammakl%C3%A4der/underkl%C3%A4der/bh-toppar/carriwell-100264/comfort-nursing-bra-4788-1/ Tänkte att det kanske passar bättre med en behå som är i strl S-XL istället för vanliga kupstorlekar. Och jag har deras Comfort pregnancy bra som är helt galet skön, i början av graviditeten när man var sådär toköm i tuttarna så var den guld värd, då hade jag den på mig dygnet runt, köpte två så jag kunde ha den ena medan den andra tvättades

Usch vad trist. Men inläggning kanske är en bra idé? Du kanske skulle må bättre om du känner att du är "i tryggt förvar" så att säga? Jag har ju inte varit med om det du har men har andra erfarenheter som gör att jag mår liknande. Ta det försiktigt och ta inte ut dig.

Aikotakara:: Om du har fått synförändringar ska du nog ta och ringa till förlossningen direkt. Det brukar vara ett tecken på havandeskapsförgiftning som gått rätt långt. Ring och rådfråga för det kan gå illa rätt fort. Det var det min bm sa till mig när mitt blodtryck gick upp och jag läckte lite proteiner. Om jag fick synförändringar eller huvudvärk som inte släppte så var det bråttom sa hon.

Idag har jag och mannen träffat bm. Men istället för att göra det på MVC som vi brukar så var vi på förlossningen där det är tänkt att vi ska föda. Inga vanliga kontroller idag utan idag skrev vi ihop förlossningsplanen. Så jag antar att jag inte behöver skriva nåt eget brev eftersom allt kommer att stå i min journal. Känns väldigt tryggt att ha det gjort och det känns bra att vi hunnit med flera besök på förlossningen. När jag blev gravid var jag helt livrädd och i stort sett krävde ett snitt. Nu efter att ha pratat massor och gjort en massa besök så känns det så mycket bättre. Nu känns det helt tvärtom, vaginal förlossning är det som är rätt för oss, blir det snitt så blir det av orsaker som jag inte kan påverka men det är inte planen längre iaf. Från att ha varit livrädd ser jag nästan fram emot det. Enorm vinst över mitt psyke

Vad skönt, Den här gången kommer allt att bli annorlunda

Jag mår också illa igen. Inte ens i närheten av hur det var i början men ändå. Fast min bebis har inte fixerat sig ännu. Han har faktiskt inte ens vänt sig rätt ännu. Han ligger i tvärläge som en banan och har gjort det i flera veckor. V.34 nu så jag tycker att det börjat bli dags att lägga sig tillrätta nu... Dom säger ju att dom brukar göra det rätt tidigt för förstföderskor.

Jag har ju jobbat jättejättejättemycket (rätt mycket som ni förstår ) med min förlossningsrädsla och nu när jag faktiskt känner mig redo så tycker jag faktiskt att den lille kan lägga sig rätt så man inte behöver oroa sig för det.