Juni-barn

alltså, på 118110 står det att Julmust innehåller koffein...men jag hittar absolut inget om det i någon innehållsförteckning...så i så fall är det nog så lite så de behöver inte skriva ut det...ungefär som med alkoholen i nygårdas julmust och en del läsk...den innehåller 0,3% alkohol men det är så lite så de behöver inte skriva ut det...

åhh kan du inte smitta av dig på mgi...låter ju mcyket bättre o vara sugen på vatten än cola!

Usch jag är i v.11+0 idag o nu börjar då snart denna "spökperiod" som de kallar det...för mig kallas det också helvetesperioden o den varar fram till födseln (och ett tag efteråt med)...nu vill jag hoppa framåt 6 månader o få min bebis o slippa allt...hatar detta o vara gravid!
Beter mig som en pmskossa hela dagarna nu så mannen är helt säker på att jag bär på en flicka o har extra tjejhormoner ^^

i båda tidigare graviditeter har jag fått hyperemesis med start runt v.12, blivit inlagd första gången runt v.15 o sen har det fortsatt genom hela graviditeten med sjukhusvistelse och olika sorters dropp lite då o då för näringsbrist, järnbrist, prematura värkar o till slut havandeskapsförgiftning o så tar helvetet slut runt v.35 då de föds...
Denna gången har jag även ett kraftigt framfall som gör allt så mycket värre o läkarna tror att det finns risk för en ännu tidigare förlossning...men jag ska försöka allt jag kan att hålla kvar liten till v.35 iaf.
För att inte snacka om den jäkla foglossningen...den har redan börjat och jag räknar kallt med kryckor från v.20 denna gången med (jag är född med svår höftledslux så utgångsläget är ju inte det bästa). Hoppas bara jag slipper rullstolen för det blir svårt nu denna gången då jag går i skolan o ta sig fram med den.

Berättade nyheten för mina föräldrar idag och som väntat blev det ingen lycka från deras sida direkt...pappas första kommentar "är du verkligen säker på att du överlever en gång till"...det är ju så roligt o få höra såna kommentarer...lite glädje hade jag ju hoppats på men så är de ju mina föräldrar...de oroar sig alltid en massa. Skulle nog väntat med o berätta lite till....

Ja nu undrar ni säkert hur jag kan vara så jävla galen så jag faktiskt gör detta en gång till...och ja...jag vet väl inte riktigt själv...jag har alltid velat ha många barn och kan bara inte förlika mig med tanken på att "bara" ha två. Nu måste mitt framfall opereras snarast så läkarna sa att det fanns två alternativ...ett barn till nu och sen operation o inga barn efter det, eller operation nu genast  o inga barn sen. Så det blev inte mycket betänketid o vi bestämde oss för ett barn till innan operation...vi får hoppas att det var rätt beslut...vad gör man inte för ett barn egentligen 9 månaders helvete för ett helt liv...det är det väl ändå värt!!

jag var världens subba när jag väntade dottern...så han flyttade faktiskt ifrån mig...när jag väntade sonen var jag så lugn o snäll så han kände knappt igen mig ^^ Nu tycker han jag börjar likna den jag var när jag väntade dottern...men han har lovat att han är mer vuxen nu o kan hantera det o inte sticka...

det började v.4 med det "vanliga" illamåendet...det som ni andra har nu. Det överlever jag så räknar knappt med det...att ha hyperemesis är som att ha kräksjukan ständigt 24 timmar om dygnet i flera månader...nu i början mår jag mest illa o kräks inte mer än någon gång om dagen så det kan jag hantera. Sen kommer det....lika bra o vara redo för det....det KAN ju hända att jag slipper det så drömma kan man...men risken är väl stor att jag får det igen då jag haft det båda de andra gångerna...

Mina barn ska allt få ta igen allt med råge När jag blir gammal får de då fan inte lägga in mig på något hem...ska påminna dom hela livet om vad jag stått ut med för deras skull så de får världens tacksamhetskänslor för att få blivit födda så de tar bra hand om stackars lilla mamma Haha

Dottern blev till trots p-piller. Sonen 2a försöket (gravid på första försöket men sen mf o så blev sonen till innan mensen hann tillbaka). Nuvarande pyre blev till på första försöket.

Känns lite trist när man har en syster som har ett ivf-barn (blev till på 3e ivf-försöket om jag minns rätt) och inte lyckas få en till (trots flera ivf-försök) och en annan syster som försökt läääänge med nästa nu...då känns det inte lika roligt att berätta nyheten för dom...man liksom skäms lite över hur lätt man har det :-/ Men jag straffas väl genom hur jävligt jag har det under graviditeterna....

Jahapp...vattkoppor på g här hemma nu...men kanske lika bra o få det överstökat innan nya lillasyster/lillebror kommer. Är ju ganska farligt för nyfödda...särskilt prematura som jag får. Så det känns skönt att slippa oroa sig över det nu. Dock jäkligt jobbigt för tillfället då lillebrors astma blivit värre av viruset

usch jag mår illa som satan o det bara snurrar i huvudet, har sovit typ 3 timmar/natt senaste nätterna...ensam hemma nu med en sjövild pigg 5½-åring och en 2-årig son med 40 graders feber o vattkoppor precis överallt så han är världens gnälligaste just nu, han har t.o.m koppor på penis, pung, i rumpan, i munnen o i näsan, ÖVERALLT! Tycker verkligen synd om honom men jag orkar inte med mer gnäll nu...blir tokig!!!!

min kompis ska gifta om sig till sommaren, hon har 5 barn med 3 olika pappor, inget av dom är den nuvarandes...o han är helt underbar!! o snygg också så tänk absolut inte så!! Finns många killar som inte bryr sig om sånt!! Du ska absolut inte stanna hos din nuvarande enbart av rädsla över att bli ensam. Men älskar du honom så kämpa på o få honom att inse vad han har framför ögonen!