Ni som får igångsättning , vem avgör när ni ska sättas igång?
Jag vill gärna bli igångsatt denna gång och ska träffa min läkare och diskutera saken. Men går man (om man kan) 40 fulla veckor innan de sätter igång då? Eller gör dom de tidigare..?
Gammelmamma: ja gärna! God natt..
Nedrans bebisar till att inte vilja stanna inne i värmen då! Håller tummarna för er alla!
Själv har jag haft nära döden upplevelse idag, tänkte ge mig på att cykla ( tänkte att de nig skulle vara bättre än att traska) tji fick jag för det, de tog mig närmare en timme att ta mig upp till graven ( tar vanligtvis 20 min) och nu ligger ja här och gråter pga av smärta i underlivet och hemska sammandragningar! Blir så ledsen, vill bara få vara normalt gravid.
Ringde nyss till antemot med vi fick en tid idag om ultraljud 7/5 och ja sa att jag även ville diskutera igångsättning, hon sa att de brukar inte alls vara några problem att få de beviljat i mitt fall. Men de är ju så långt dit, då kommer jag vara i v.33..
Skönt att de förstår en, hoppas även att läkaren då gör det..
Grammelmamam: jag tänkte rota fram mina tabletter nu ( är jätte pollen allergiker ) eftersom jag va gravid vid denna tidpunkten förra året med så vet ja att de är godkända . Ska kolla bara vad allt heter, så kan jag skriva sen:)
Tjohoooo:) har vart på könsultraljud idag och det kommer att anlända en liten Hampus till oss i juni! Vi är så glada,,könet spelar absolut ingen roll, de är bara att allt känns så mer verkligt nu. Så vi gick raka vägen därifrån och in på kaphal och köpa blåa fina kläder att ta med till BB :)
Min mage har blivit väldigt hård de sista veckorna, sådär jobbigt hård nästan man känner liksom hur det spänner..sen när jag då får en sammandragning (vilket jag har vääääldigt ofta) så gör det väldigt ont och de känns som att magen ska spricka. Min mage är ännu hårdare på nätterna och morgonen. Varför är de så?
Lillsnurr82 precis sådär med knivhuggen har jag också känt ett par ggr fast på höger sida, undrar jättemycket vad det kan vara?
Ska till Mvc idag och lyssna på liten, förra veckan låg hjärtljuden på 154.
Tycker synd om oss alla som ska behöva lida sig igenom hela grav. Varför kan vi inte bara få må bra. Jag är så less på allt nu. vill inte att den ska komma förtidigt, utan vill bara spola framtiden tills juni. Är trött på att ha ont, och att inte kunna göra något. Hatar egentligen att gnälla så. Men nu har jag tröttnat på det, tycker om min mage och älskar när bebis busar med oss på insidan, men är så trött på denna konstanta smärta och rädala av att den ska komma förtidigt.
Det har vart några jobbiga dagar här får vår del, och kommer också vara framöver. Igår gick jag in i v.29+0 alltså den veckan och den dagen som Maja tog sina sista andetag på.
Många dagar framöver här kommer att bli skitjobbiga, Valborg är olycksdagen , och 3 maj är hennes födelsedatum. Jobbigt att ha vart gravid nästan exakt samma tidpunkt denna gång, särskilt nu. Man börjat funderar på om den där inne i magen är lika stor som henne? Om de är lika? Om bebisen i magen tar skada av hur dåligt jag mår?
Långt och jobbigt inlägg,men de är mitt liv just nu. Är så trött och blir så arg på folk som ger mig kommentaren "du måste tänka framåt och på den du har i magen" nehe? Som om att jag inte försöker med det typ varje dag?
På påskafton hade jag än en gång en panikångestattack och jag och sambon fick bli henne från påskfirandet hos vännerna. Blir så arg på mig själv! På den jag har blivit..
Vill bar att allt ska vara över nu!
Tack allihopa, det värmer när ni ger mig dessa ord. Känns som att ni förstår bättre än vad många andra gör i min omgivning.
Ang sexet, så har jag hört när de pratas om att man vill att bebisen ska komma ut så finns de ju en himla massa kurer. Men de enda som faktiskt hjälper så är de att ha sex och att mannen kommer i dig för sperman innehåller de ämnen som de ger dig när man bli igångsatt. Så sen när de väl ska ut är de bara att sätta igång med sexet igen :)