Min man är helt oförmögen att göra fler saker samtidigt

Jag riktar mig till alla som känner ett behov av att nedvärdera sin partner på nätet, alla som vill spy galla mer eller mindre offentligt och i melodramatiska, tårdrypande ordalag drar på sig offerkoftan samtidigt som de sablar ner på den andre.

Visa lite respekt eller skilj er, behandla varandra som vuxna istället för att förminska och förlöjliga varandra så mår både ni och de bättre samt era barn lär sig hur man uppför sig i ett förhållande. Det är så jag kräks när jag hör okända snacka skit om sina respektive när de är ute och shoppar i sällskap. Inte förvånande att folk skiljer sig eller vänstrar. Jag har ifrågasatt mina manliga kollegor varför de lever med så blåsta kvinnor som jag ibland hör dem framställas som, så ni är ju inte ensamma om det här svinaktiga beteendet.

Jag skulle bli rasande om min partner snackade skit om mig som allt för många gör om sina sk livskamrater. Är ert val av partner skit så gör dem och er själva en tjänst och separera!

Tro mig, det gör underverk att det finns en färdig lasagne när allt annat bara är superstress. Kanske skulle maken som tydligen inte är så bra på just matlagningsbiten få ansvar för att plocka fram det som behövs förmorgondagen på kvällen?

Jag går väl mot strömmen och frågar varför man ska behöva göra 22 saker samtidigt när det tar lika lång tid att göra en sak efter varandra? Nu menar jag inte att stå att titta på att vattnet ska koka upp men som du beskriver det så har du kokat spagetti i ca 20 minuter, blev det verkligen god mat? Var det viktigt att diska upp frukosten? Jag gissar att det blev lite disk efter middagen, är det inte effektivare att diska allt på en gång?
Däremot tycker jag inte det är "ok" att bli lämnad med en massa matkassar som ska packas in och den andra personen går och duschar. (är ok om han jobbar som rörmokare eller annat äckligt som inte har i köket att göra.) Dusch tycker jag tillhör det personliga medan handling och inplockning av matvaror, speciellt när det så många kassar som det kan bli vid stor handling. 
Men var det sagt från din sida att: -"Ja det är ok, gå och duscha du så tar jag det här" Då har du redan sagt att det är ok att bli behandlad såhär, och då har du ju inget att klaga över heller.

Jag är en person som gillar att göra klart det som jag håller på med men det är nog mer planering med i min tid, blir oftast färdig med det som det är tänkt att jag ska hinna med även om jag gör en sak i taget. Sällan jag känner mig stressad över att saker hopar sig.
Min sambo börjar med att skala potatisen vad det än är för middag, kallops som falukorv. Det stör mig liten med inget som jag tänker göra något åt för det finns så mycket mer som är värt att lägga energi på.

Det har jag sett bevis på sen den dagen jag föddes

Ja det gäller inte alla givetvis, men så som du beskriver din man fungerar alla män i stort sett, mer eller mindre.
De flesta (alla jag känner) kan tex inte prata med sin medpassagerare samtidigt som de kör bil utan att missa avfarter. Städa och prata i telefon.De kan inte hålla i sina barn samtidigt som de lagar välling.
Min man är inte riktigt lika illa därann som din man   men han har inte heller simultankapacitet som en kvinna

Är det eftersträvansvärt då och det bästa för alla inblandade?
Att det är så för dig råder det ingen tvekan om, men tror du verkligen att det är det bästa sättet för alla?

Jag tycker inte att det är värt att stressa häcken av mig för att få den där kvarten extra framför tv'n.
Vi är alla olika helt enkelt och istället för att reta sig på andra och försöka göra om dem så är det bättre att acceptera att man löser saker på olika sätt.

Och hur vill eller kan din man ändra det?

har en vän som låter som din sambo.
vi brukar skoja att det tar henne en timme att koka snabbmakaroner å det e nästan så illa :P 

När jag blev sjuk (utmattning/depression/ångest) gjorde vi tillsammans ett schema på
rutiner, med mat-tider, nattningstider, tvätt, etc etc...

Vi gör även veckomatsedel varje söndag.

Helt perfekt, då vet båda vad som ska göras

ts det är nog MÅNGA kvinnor som känner igen sig i din sits, män är underbara och bra på många sätt men det här med multitasking är det inte många av dom som klarar av. Naturligtvis finns undantag så är det med allt men jag vågar mig nog på & säga att majoriteten är såhär. Vet många gånger då min sambo fått panik på morgonen innan han ska på jobbet för att han inte kan leta efter plånboken och nycklar samtidigt som han får på sig ytterkläderna och packar väskan, så då får jag masa mig dit för att leta och hjälpa till med packning. 

Det här med att vi ska lära oss utav killarna i detta fall och vara lite lugnare och allt behöver inte göras på vårt sätt är bra i teorin men inte riktigt i praktiken. Problemet är ju att man måste göra flera saker samtidigt för att hinna med i dagens samhälle, man kan inte bara göra en sak i taget för då står man där kl 11 på kvällen med disk, tvätt osv.  

Har inga råd ts, själv brukar jag bara skratta åt eländet, det hjälper iaf lite.

Men hjälps BÅDA åt, så är vi klara med allt vid 20.00-21.00

Vi har ALLT på schema, är han långsam så får han ju hålla på längre om kvällarna...

Jag kan berätta att nu när vi har alla rutiner och det som ska göras planerat och nerskrivet, så är han inte alls speciellt långsam.

De kan visst Tillåt dem

ALLT i  hemmet är BÅDAS ansvar...