Vad är normalt vid dejting?

Hej

Har träffat en mkt trevlig kvinna via nätdejting och vi har träffats ett par gånger där vi har pratat väldigt mycket och haft det väldigt trevligt med mycket skratt och blickar. Inget fysiskt mer än kramar ännu, jag har sagt att gillar henne och så.

Då jag är helt ny på det här med dejting (har mest ramlat in i en relation tidigare som jag hade i ~7år) så har jag ingen koll på hur lång tid det ska ta innan det händer saker och ting och vad som förväntas av mig på respektive dejt i ordningen etc.

Lite frågor till er tjejer som har koll och makten över detta:

* Vad är normalt innan man börjar bli mer fysisk?

* Tycker ni att det är konstigt om killen inte försöker sig på att kyssas/följa med hem efter ett fåtal dejter?

Och den sista och viktigaste för mig:

Vad tycker tjejer om att dejta en kille som inte vill springa till sängen det första man gör? Att liksom träffas många gånger och verkligen lära känna varandra utan massa pinsamma antydningar för att visa "det sexuella"?

Jag frågar för att jag är skiträdd att fastna i "kompisfällan" och jag vill liksom samtidigt inte vara sådär pinsam med att insinuera sex i typ alla konversationer i tid och otid...

Nu hade jag skrivit världens svar för några timmar sedan här men tydligen så försvann allt... TACK FÖR DET FL!!!

Finns den sexuella spänningen där? Ingen aning, jag har inte varit ute i svängen på tio år. Vill jag ha henne - JA, vill jag ha andra jag stöter på på stan i tid och otid? NEJ

Jag tycker mig visa att jag är attraherad genom att vara väldigt intresserad av allt gällandes henne (vilket jag verkligen är!), möter mycket blick, långa blickar, var väldigt nära att kyssa henne senaste men vågande inte riktigt men blicken flackade mot hennes läppar en hel del medans vi stod nära och samtalade... Jag vet inte om hon såg detta men jag tycker mig vara väldigt tydlig med mina signaler och jag döljer det inte fysiskt så att säga... Men det har hänt med föregående brudar att de inte fattat att man varit intresserad, tex rest runt halva jorden för en tjej förut och gjorde massvis med stora saker men hon fattade aldrig att jag var intresserad tex... Det är ju kvinnor vi pratar om här!

Är ruskigt rädd för kompisfällan och detta skapar ett jätteproblem för mig för att jag vill inte pippa direkt och då känner sig typ alla tjejer dissade så man får typ säga: "jag vet att jag inte vill pippa direkt men detta betyder inte att jag inte attraheras av dig utan det gör jag jättemycket, jag vill bara vänta lite med sexet..." <--- Detta blir sjuk pinsamt att ta upp liksom! Jag kan inte gå in i någon roll som inte är jag, det är bara så oäerligt och fel i min mening att spela någon annan bara för att tjejer är felprogrammerade liksom...

Ja, jag känner en hel del för henne, vill massa saker, vill ha henne nära, vill krama henne, mysa, höra hennes hjärta slå, ja allt det dära... Har inte känt såhär på tio år... Det är fan dags nu men då man själv tycks vilja och känna 100 gånger mer så är det så oerhört jobbigt att inte få någon respons alls (som det känns iaf!)...

Jag tror fasen jag får ta det på nästa träff, om det blir nån nästa... Att jag kan se mig i riktig relation med henne, att jag tror på det och vill satsa på det...

Att det alltid ska vara så fruktansvårt svårt! Helt otroligt att man som kille som liksom är sådär mysig, snäll, snygg, trevlig, omtänksam och långsiktig, som till och med vill skaffa barn inom några år ska behöva slåss med strandraggarvärderingar trots att det ser så enkelt ut på dejtsidan där vi vill samma sak liksom...

SJUKT!

Vad är normalt vid dejting?

INNEHÅLL