Anonym (Kär man) skrev 2013-04-03 00:44:13 följande:
Tänker på dig mindre och mindre, och mer med en varm känsla av fina minnen än den smärta som förföljt mig över ett år. Jag lever mitt liv ganska bra, trivs i min vardag och har ett bra liv.
Men gud vad jag saknar den känsla jag levde i när vi träffades. Det är en känsla jag aldrig känt förut och som jag därför är rädd att aldrig få känna igen. Känslan fyllde mig med en obeskrivlig kraft, en känsla att jag kunde ta mig an hela världen. När jag andades in svällde mitt bröst av mod och vilja till dåd. Jag skulle kunna bära dig till världens ände, hade velat ta hand om dig och dina barn tills jag föll död ned. Jag är sorgsen över att jag aldrig kommer att få hålla det där brinnande kärlekstalet på vårt bröllop. Men mest saknar jag de små sakerna, dina små manér och leenden som kunde hålla mig gående i dagar. Att få gå bredvid dig och låtsas att det redan var vi. Att få hålla dig nära och bara känna dina andetag. Denna ande av livet som aldrig blev kommer länge om inte alltid att följa mig i livet.
Sitter här och läser inlägg när jag ser detta och blir fylld av värme. Jag är ganska säker på att du inte är den man jag hade kontakt med men känslan var precis densamma fast från andra hållet. Skulle jag skriva ett svar till honom skulle det bli:
Så glad jag blir av att höra från dig, det var länge sedan nu.
Jag tänker på dig mindre och mindre också. Jag hade gärna haft kvar dig som vän men jag förstår att det inte var möjligt för dig av en anledning. Jag har det bra med de mina.
Den känslan du pratar om, den bar mig verkligen, länge. Den genomsyrade allt du gjorde och jag tyckte verkligen om allt du gjorde för mig. Tack vare den orkade jag igenom den jobbigaste perioden i mitt liv någonsin. Trots att vi oftast inte var på samma ställe så var din närvaro hela tiden med mig.
Även jag gick bredvid dig och låtsas att det redan var vi. Jag älskade att ligga på din axel en hel natt och bara känna värmen av din kropp och din närvaro. Jag saknar när du retades med mig eller när jag fick en chans att retas med dig. När jag tänker på dig nu så saknar jag dig en hel del. Jag hoppas att vi springer på varandra någon gång i framtiden och kan prata om livet. Jag hoppas också att du hittat en väg som du trivs med i livet och jag önskar dig all lycka.
Kram
i alla fall