Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!
Snälla låt mig också få sörja... jag är inte gjord av sten. Även om ni inte verkar se det så har jag också känslor... jag kan inte bära allas , besvikelse, sorg, sårade känslor och ilska. Jag mår precis lika fruktansvärt dålig som ni över allt som har hänt men ni tycks tro att jag bara tuggar i mig och går vidare. Det räcker nu! Detta tar död på mig, jag kan varken äta eller sova. JAG ORKAR INTE MER! Jag bär så mycket själv. Jag vet att ni inte gör det med flit tror helt enkelt ni inte ens reglekterar över att jag kanske också skulle behöva bli buren nån gång. Jag vet att jag alltid har varit stark men innerst inne bär jag allt med mig precis som ni och där finns inte plats för mer. Kan knappt andas
Önskar jag kunde berättat detta utan att ni rasar ännu mer :?(
vill liksom inte göra allting värre. Försöker skydda och medla Önskar lite att nån skulle kanske inse det lite själv att jag också har känslor... vet att jag har mig själv att skylla och att man inte kan förvänta sig att folk ska vara tankeläsare men ändå.