Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!
Ett brev till mig själv :)
Hur fan tänkte du? Den där första känslan som varnade och sa hur jäkla fel det skulle bli.
Nu tar du ditt förnuft tillfånga, Bums.. ställ allt till rätta och säg ja till den jävla ringen.
Du vet att du aldrig kommer att träffa någon som lever upp till dina märkliga krav, du borde faktiskt vara nöjd med det du har. Var bara som alla andra för en gångs skull, grannar, vänner och familj. Passa in i mallen liksom..
Sluta grubbla och tilta utanför den där jävla boxen hela tiden.
Fast ändå.. jag måste leva i min egen sanning, annars är det ingen sanning.
Är nästintill ?synsk-logisk? och såg ju hela senariot framför mig. Föll så hårt och det gjorde ont. Någonstans i/ utanför mig själv (luddigt och diffust) men ack så kännbart! :(
Som en del i hela den här processen måste jag nu hitta nya mål och acceptera mitt utgångsläge denna ?kaosteorins? nya vindar och därmed nya möjligheter. Förändring är i nuläget något bra. Det var dit jag vill/ behöver komma.
Ditt första steg: sluta läs, sluta skriv och håll syret långt borta från lågorna. Då slocknar det tillslut.
-Det gäller även dig!
Varm kram till mig :)