Augustibebis 2012

Novanique, för min del handlar det om att jag är förvirrad (gravidhjärna?) och precis ovan skrev att jag var i 12+3 fast det är 11+3. Önsketänkande kanske....

Idag har jag ont på blygdbenet, mest lite till vänster om det. Någon som har så? Ibland molar det lite och ibland nästan hugger det till. Blir ju förstås genast orolig....

Idag känns hela nedre delen av min mage öm. När jag (ursäkta) tryckte på lite för att göra nr 2 gjorde det lite ont i vad jag tror är livmodern men kan förstås lika gärna vara något ligament runtomkring. Kanske är det någon stor tillväxtfas just nu i v 12?

Ang bröst, som jag skrev någon gång tidigare trycker jag fortfarande in mina i de gamla BHarna även om jag känner att jag nog ökat minst en kupa mot mina 75C jag har i vanliga fall. Bygeln sitter inte riktigt i slutet av bröstet och kuporna är mer än välfyllda.
Hur gör ni som säger att ni redan gått upp i kupa? Har ni köpt nya BH? Vanliga eller såna gravid? Tycker vissa gravid verkar vara amningsBH fast då blir väl brösten ännu större? Å andra sidan i slutet av amningen är de mindre gissar jag än i början när det brukar se ut som om brösten ska explodera.
Hur som helst, jag frågar för jag vill ju inte köpa ny BH en gång i veckan nu....

Jag tänker precis som Ari Gold och har således berättat för familj och vänner allt eftersom vi träffat dem efter vi plussat. 

Mästerkatten: Jag har ingen aning om vad Punica är för något men jag kan köpa med mig nästa gång jag kommer till Sverige om suget sitter i.

Binnibo: Finns inga ord som hjälper. Jag tolkar min graviditet som ett medicinskt mirakel också då jag själv var utdömd att lyckas bli gravid naturligt och kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas att den nu skulle tas ifrån mig. Jag hoppas att även om miraklet inte inträffar igen för er att ni ändå lyckas bli gravida med lite assistans när och om ni bestämmer er för det.

Naimisen: Grattis till jobbet - härligt med ett sånt lönelyft inför föräldraledigheten. Tror inte heller att graviditet avses i kontraktet, det skulle de aldrig kunna gardera sig mot.
Jag fick idag också ett jobberbjudande från ett företag där jag sökte jobb för ett år sedan men då tackade nej till. Skrev ärligt att jag är gravid och gissar att de inte föredrar att anställa någon som går på föräldraledighet i juni så det blev ännu ett nej tack och jag fortsätter som hemmafru. Men en bra ego-boost var det allt.

Och välkomna ni nya som hoppat in!

Idag har jag städat hela lägenheten ordentligt, var otroligt skönt att ha fått tillbaka energin. Fast när jag sedan gick ut för att ta en liten promenad sa ryggen och magen till om att jag nog ansträngt mig tillräckligt för dagen. Promenaden blev inte så lång men skönt att få lite sol i ögonen. 

Bullen: komiskt med tjejen i skolan. Men alla borde ha mammabyxor, det är ju bara så skönt. Och godisbit, jag tycker inte magen "håller upp" mammabyxorna så prova ett par även om du inte fått så mycket mage än. Den kommer ju snart och då skulle i alla fall jag tycka det vore dumt att köpa vanliga byxor som man kanske inte kan ha sen ändå. I mammabyxorna har du ju lite att växa i givet att man inte lägger på sig för mycket på rumpa och ben sen bara.

Är också 12+0 idag. Som man längtat efter denna dagen. Och imorgon har vi läkartid och hoppas få se eller åtminstone höra skrutten. Sen ska jag banne mig inte oroa mig en massa givet att det inte finns något verkligt skäl till det.
Känner också att jag fått växtvärk på ett nytt sätt sista tiden. Är mer öm i magen/livmodern(?).

Elle: vilken underbart fin säng. Vill ha. Men dyr var den.

Kl 9 har vi tid hos läkaren. Varför ska jag alltid bli livrädd lagom till besöken och säker på att han ska säga att vår skrutt har givit upp? Och efter varje gång säger jag: om bara allt är bra nu ska jag sluta oroa mig. Men så går det fyra veckor och lagom till nästa besök är jag livrädd igen. Vill börja känna sparkar så jag själv kan få livstecken varje dag...