Vi som försökt ett tag utan plus
Vi som har lite svårare att plussa kanske behöver någonstans att få "vädra"lite
Vi som har lite svårare att plussa kanske behöver någonstans att få "vädra"lite
Neeeej Jayt, så hemskt!!! Och så oförtjänt! Efter den långa o jobbiga process vi har tycker jag vi åtminstone kunde få ha kvar fröna när vi väl fått dem. Så himla orättvist!
Calabalic: jag hade många blåsor men också många omogna ägg. 11 ägg var mogna och hälften av dessa blev befruktade (5 st). Tycker att 9 st låter bra/normalt.
Jayt: Åh nej!!!! Fy fan, så hemskt du som hann gå gravid i mer än en veckas tid. För mig var det ju så snabbt över och det känns ändå hemskt att ha varit med om. Men för dig/er måste det ju vara ännu värre! Det är verkligen inte rättvist, usch varför??!! Ni var ju dom det skulle gå bra för. Jag kan inget annat än beklaga :(
Jayt: Fy fasen vad sorgligt och orättvist! Jag skickar all empati och sympati till er idag!
Jayt: Jag beklagar verkligen. Fy vad livet känns orättvist! Först kämpa så länge och så blir lyckan så kortvarig.
Wittra: Om spermierna är dåliga blir det i regel IVF eftersom det inte går att behandla. Dåliga spermier kan bero på infektion och det är därför man gör om testet, är det då fortfarande inte bra blir det IVF. Till viss del kan man påverka spermierna med vitaminer och sånt fast det är jag inte så insatt i. Jz däremot är expert på det området!
Maramina: Redan VUL, jag hänger inte med i svängarna alltså.. Kul att det gick så bra!
Calabalic: Jag har för mig att läkaren sa att mellan 7-10 ägg är bra. Jag fick veta av en annan tjej som gjort IVF att man helst inte vill ha fler ägg än ca 15. Antar att det finns risk att de är av sämre kvalitet då. Så det låter som att du ska vara nöjd med din "skörd".
By starlight: Det är klart att du har rätt att klaga du med! Tänk om bara den som hade det värst fick klaga, då hade alla fått vara tysta för det finns alltid nån som har det värre. 8 månader är rätt länge det med och man har fortfarande inte rätt att söka hjälp, så det är helt klart frustrerande. Fast det finns iallafall hopp om att lyckas själva fortfarande även om det inte alltid känns så. Gällande vikten skulle du väl träffa en dietist? Hur har det gått? Du kanske kan prova att fokusera på vikten helt ett tag, dels för att ha något annat än barnverkstad att tänka på, men även för att få bättre förutsättningar och framförallt så att ni har rätt att få hjälp om ni inte lyckas inom ett år. (Alla landsting har krav på max BMI även om gränsen skiljer sig åt). Tänk på att ta hand om varandra under tiden ni försöker oxå så att sexet inte blir ett nödvändigt ont. Det är okej att hoppa över en ägglossning om man inte har lust, nån månad hit eller dit spelar ingen roll om man tappar. Det är viktigare att fortsätta må bra i förhållandet.
Mitt i all sorg vill jag smyga in med lite glädje som inte handlar om barn:
Jag och en jobbarkompis var igår hemma och bakade äppelmuffins med choklad, som vi sålde på jobbet idag till förmån för Musikhjälpen 2013. Vi sålde närmare 100 st och fick in drygt 2000 kronor till insamlingen! Det var väldigt uppskattat, både muffinsen och initiativet. Jag trodde nog inte att det skulle gå SÅ bra så det känns verkligen kul!
Nä, nu ska jag påbörja nästa fruktprojekt: sila och sockra min äppelmust som stått och gottat sig i 5 dar. Håll tummarna att den blir god!
By starlight: Ja det är ju inte så lätt att bara börja fokusera på nåt annat. Barntankarna kommer man inte ifrån hur mycket man än försöker fokusera på annat, men de kanske åtminstonde upptar mindre tid av ens tankar och mindre av ens energi. För mig hjälper det ganska bra att ha olika projekt igång för att hålla tankarna sysselsatta. Vad tycker du om att göra? Vad kan du sysselsätta dig med för att skingra tankarna? När det gäller vikten tror jag det är viktigt att det faktiskt får ta tid, det handlar om att skapa en ny livsstil. Olika dieter kan hjälpa dig att tappa vikt, men sen ligger ju utmaningen i att hålla vikten. Vad har du för mål? Tänk på att vara realistisk men ändå utmana dig själv. Även om du inte kommit till dietisten ännu finns det säkert saker du kan börja med själv. Vad kan du själv ta som ett första steg för att komma åt rätt håll?