Ärliga nätdejtingstråden!

Är det någon mer än jag som funderat över att  nätdejtingsidornas affärsmodell stämmer väldigt dåligt överens med kundernas mål? Ingen av siterna vill ju att du skall träffa någon för ett långt förhållande och försvinna från siten. De vill ju att du skall vara där så länge som möjligt och betala. Därför uppmuntras "nästa dejt är lite bättre än den du har nu"-betende ochdet gör a det är svårt att gå ur. De tjänar ju inga pengar på lyckliga långa förhållanden. Få företag har affärsmål som går tvärt emot kundens mål. De enda jag kan tänka på just nu som liknar detta lite är Viktväktarna som inte vill att du går ner i vikt och behåller den för då kommer du ju inte tillbaka.
Tror detta är väldigt viktigt att ha i bakhuvudet när man nätdejtar. Jag tror man skall gå in på en förutbestämd tid och vara rätt aktiv och sedan oavsett resultat gå ur och göra uppehåll. Annars kan man hålla på hur länge som helst och dejta och dejta.  

Det är sånt man kunde göra när man var ung och "framtiden" betydde "nästa vecka". Men det är bara du som håller dig själv tillbaka. Be all that you can be! Kan vara bra att komma upp ur hjulspåren och prova något nytt. Om inte bara för att veta att man faktiskt inte gillar det. Det är också en bra kunskap.

Just det kanske skulle berätta om en dejt också när jag änd håller på. Det var väl det den här tråden skulle handla om.

Av mina 8 nätdejter under sommarn var det en som jag ville träffa igen. Hon svarade att hon ville träffas igen. Men vi får aldrig till det. Hon har varit bortrest sen sjuk och hon jobbar mycket. Man kan tycka att det låter som ursäkter för att komma undan och få det att rinna ut i sanden. Jag SMSar en fråga och det kan ta ett tag innan man får svar men det står alltid att hon verkligen vill träffas och SMSet har alltid en "varm" ton. Och hon svarar alltid men det kan ta tid. Jobbigt tycker jag för det tar så lång tid. Man vill ju veta om det kan bli något eller gå vidare med någon annan.
Det var jag som tog kontakt med henne först och jag tror hon får otroligt mycket mail. Hennes profilbilder säger mig det om man säger så. Nu var det faktiskt inte det som gjorde att jag ville träffa henne igen även om det är trevligt med vackra kvinnor  utan att hon och jag hade mycket gemensam syn på många saker och att hon är otroligt varm i sin person. Vi skulle gå på promenad men blev sittandes hela dejten och pratade.
Det kan vara så att hon är upptagen på jobbet men det kan givetvis vara så att hon får andra kanske lite mer intressanta erbjudanden...Och vill avvakta och hålla mig "varm" på bänken. Egentligen gör det mig inte sy mycket att vara på bänken och vänta för det är ju lite av spelreglerna i nätdejting. Men jag är frustrerad över att hon är så svår att få tag på men ändå återkommer med lovande SMS...

Är det någon som känner igen situationen? Hur länge skall man låta detta fortgå? Ät det kanske tom ett dåligt tecken på hur ett förhållande med henne skulle kuna bli? Jag är själv väldigt upptagen med massor av jobb och aktiviteter och egen träning men jag har lovat mig själv att göra tid för ett förhållande.

 

Alla har sin approach. Problemet är om man talar olika språk och "vänskap" betyder olika för olika personer. Håller för övrigt med om att det egentligen inte går att leta förhållande, det är något som måste komma naturligt om det inte är ett arrangerat äktenskap...Och varför inte börja med vänskap, det är en bra bas att bygga ett förhållande på. Men, säger jag som har ganska många kvinnliga vänner. Alltså inte KK. Det kan vara svårt att gå vidare från vänskap till något romantiskt om det går för lång tid. Man kan känna att man inte vill riskera vänskapen med att börja flirta med den andra. Så man bör kanske inte bli allt för mycket vän om det är ett förhållande man vill ha.

Kommer att tänka på Jocob Hellmans gamla dänga "Vara vänner" som alltså riskerar få en helt ny innebörd för dagens unga uppväxta med nätdejting... 

Håller med. Räknar i och för sig inte med något "genuint intresse" redan efter en träff men lite intresse vore inte fel. Problemet i detta fall är att hon faktiskt svarar, visserligen med en ursäkt varför hon inte hört av sig men sen ändå en mening om att hon vill träffas. Om hon nu inte är intresserad så behöver hon väl inte skriva så för då får hon ju räkna med att jag hör av mig igen. Detta är annorlunda än alla andra fall där man antingen inte hört av sig alls eller ganska neutralt och sen rinner det ut i sanden så att säga. Men något superintresse från hennes sida kan det ju inte vara. Jag vill ju egentligen träffas för att antingen gå vidare eller få ett avslut. Tycker avslut är så viktiga så att man kan gå vidare. Detta ständiga "möjligheten finns kanske" tar ganska mycket energi. Jag är ganska kräsen (men vem är inte det egentligen?) när det gäller tjejer och hon verkar ha rätt bakgrund, värderingar och mycket mer som jag värderar högt. Det är inte lätt att hitta sånna tjejer och när man hittat en så vill man bara inte släppa det hur som helst.

Skönt att höra att det inte är något typiskt kvinnligt beteende i alla fall. :) Tror detta är en typiskt nätdejtingsymptom. Det finns så många möjligheter och att välja en person är också att välja bort 100-tals intressanta potentiella dejter. Det är klart det ger ångest och ett avvaktande beteende om man inte är intresserad av bara en kortare historia dvs. Jag har själv drabbats av det i bland, det är lätt att falla i gropen. Därför tycker jag det är oerhört skönt att ha gått ur match nu för att fokusera lite på de tjejer jag har nu och det är om man räknar brett 4 tjejer som är intressanta varav hälften kommer från match och den andra hälften från verkliga livet. Egentligen har jag två favoriter av dessa som skulle passa mig bättre även om alla är mycket bra! Men tyvärr så är en av favoriterna hon jag nyss nämnde som är lite svår att få kontakt med...Men ett klart avslut skulle underlätta för då har man färre att fokusera på. Skönt i alla fall att det inte kommer in fler intressanta via en dejtsida som ökar på stressen. För har man alltid fyra potentiella kommer man ju inte kunna fokusera...

Jag hade en dejt i somras som var superseriös på att skaffa ett praktiskt fungerande långt förhållande. Det var nästan som att gå på anställningsintervju. Hon skulle t o m göra en plus och minuslista och räkna ihop poäng när hon kom hem från dejten. Jag kände ganska snart att kemin inte fanns där. Mailade lite med henne nu i slutet av sommaren för att meddela att jag går ur och frågade hur det hade gått för henne. Då berättade hon att hon hade haft ett par väldigt korta relationer med några snygga killar utan innehåll. Hon tog för sig lite i väntan på det långa förhållandet. Hon var så nöjd att hon rekommenderade mig att göra så också. Lite tänkvärt kanske när man känner att man kört fast. Har dock inte anmanat hennes råd. Har lite svårt för att aktivt söka ONS men dyker det upp och känns rätt då så kommer jag inte att dissa det pga att jag endast letar ett riktigt förhållande. Nu håller jag inte till så mycket i miljöer där ONS är vanliga så risken är väl iof låg att det skulle hända. Men hon fick mig att tänka lite bredare.

Ja nu menade jag inte att förespråka KK eller ONS. Jag ville bara berätta en intressant historia som fick mig att tänka till lite. Jag har alltid haft svårt för ONS och KK jag tenderar att få känslor då och då riskerar man att bli förtjust i "fel" person. Men skulle situationen uppstå, vilket jag inte håller för sannolikt så skulle jag inte kategoriskt säga nej.

Kravlöst. Alla vill ha allt utan krav. Ingen bindningstid, valfrihet, öppenhet. Tror det ligger lite i tiden. Men bara för att många pratar om det är det inte säkert att många gör det. Det har jag ju inga siffror på. Kanske tom så att det låter som bra i fantasin men kan bli rätt komplext i verkligheten.

Samma här! Inte hört nåt från min date heller. Skulle träffas idag... Synd när man äntligen hittar någon med lite potential så verkar hon lite opålitlig när det gäller kommunikationen....