• Anonym (Uppgiven ledsen)

    Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha

    Jag vet inte vad jag skall ta mig till.


    Läget är så här:


    Jag (kille) och min sambo (tjej) har varit ihop i snart 10 år.


    Vi har 2 underbara barn på 6 resp 2 år.


    Vi bor i villa och vi har båda jobb.


     


    Att samliv i allmänhet och sexliv skulle bli annorlunda efter barnen hade vi nog båda klart för oss. Men inte att det skulle bli såhär…


     


    Innan barnen hade vi ett riktigt, riktig bra sexliv. Min tjej är väldigt fin, bra kropp, håller sig tränad osv. Vi hade härlig sex, ofta sexiga underkläder, högklackat, kollade på p-filmer ihop, gick i sexaffärer, hade sex på offentliga platser, körde analt, testade med analstavar, osv


    Det var riktigt härligt.


     


    Sedan blev hon gravid och hennes sexintresse försvann ganska fort.


    Efter födseln av första barnet så tog det drygt 9 månader innan hon kunde tänka sig att testa något åt sexhållet. Hon kände sig inte känslomässigt bekväm med att ha sex så det dröjde ytterliggare några månader innan sexlivet mer kom igång.


     


    Det blev absolut inte som innan, men det var i alla fall något åt sex.


    Sedan har det gått i perioder med stora variationer.


     


    Sedan blev hon gravid igen. Vi pratade då om att det inte får ta så lång tid som senast för att komma igång med sexlivet. Hon sa tom ”nej, det får vi verkligen hoppas att det inte gör”


     


    Men det blev om möjligt bara än värre/sämre.


    Intresset/behovet hos henne har dött helt.


    Hon har gått in så otroligt för sin mammaroll att hon inte bara glömt bort sin kvinna/samboroll utan har slängt den låååååångt bort.


     


    Det tog lång tid efter födseln som vi hade sex. Sedan har det blivit ”en tafflig snabbis” i tvättstugan eller så 1 gång/3 månad. Hon säger att jag skall vara jävligt glad för att jag får ha sex med henne, och att ”de flesta småbarnsföräldrar har inte sex alls”.


     


    Det är ALDRIG hon som tar initiativ. Jag känner mig illa till mods som alltid får fråga, men som i 99 fall av 100 får ett nej till svars (eller ibland ett hånskratt, eller bara en dum blick typ ”är du helt dum”)


    Hon är helt nöjd med att inte ha sex alls, det vore tom det skönaste för henne.


    Jag har behov av att ha sex med henne. Inte bara för ren sexuell njutning utan också för att känna närhet och känna att vi 2 har en gemensamhet, något som bara vi har.


    Bara det att få känna åtrå från henne; att hon klappar mig, kramar mig, en hand på kuken eller så. Inget sådant gör hon. Inte ens en tillstymmelse. Jag kan tom ställa mig i lägen nära henne när man bara vet att nu blir det en kram eller en smekning/beröring av handen--men inte från min sambo inte. Nejdå--hon tar gärna omvägar för att inte behöva röra mig.


     


    De gånger vi haft tafflig sex nuförtiden så får jag ABSOLUT inte slicka henne, tyvärr.


    Hon VÄGRAR att suga av mig.


    Det är tom så att förutom de ytterst få gånger vi har sex så vill hon inte att jag skall se henne naken. Skriker åt mig om jag råkar börja se henne i duschen.


     


    Förr var hon i det närmaste alltid slätrakad eller en fin liten sträng.


    Nu växer det på och hon kallar mig för ”pervers” som vill att hon skall vara slät på musen.


    De ytterst få gånger hon har rakat sig senaste åren så har hon gjort det när jag inte varit hemma eller när hon skall iväg på fest, dvs jag får inte ”njuta” av det.


     


    Vi bråkar en hel del. Sexlivet är en stor del i detta.


    Hon säger ofta; låt mig bara vara. Du måste ge mig lite tid. Men nu har jag gett henne tid i nästan 7 år och det har bara blivit värre.


     


    Vi har under det senaste året gått i parterapi och i egensamtal, men det har inte hjälpt gällande vår relation (däremot så förstår vi nog bättre hur den andre parten tänker)


     


    Bråken tar sig konsekvenser i att vi då och då kommer fram till att enda lösningen är att flytta isär, men så har det inte blivit än.


     


    Bråken leder också ofta till att hon sticker iväg hemifrån och tar med sig barnen. Allt för att demonstrera att det minsann är hon som bestämmer och har makten.


     


    Ändå så vill hon vill absolut ha fler barn—med mig som pappa. Jag har sagt nej. Inte för att jag inte vill ha fler barn utan för att jag inte vill lida ännu mer av konsekvenserna det ger i vår relation med att skaffa barn. 


     


     Jag gråter konstant i hjärtat—men det kommer inga tårar.


    Min sambo klagar på mig att jag ser så ledsen ut och att mungiporna går neråt. Men snart går jag under. Orkar inte mer. Kombinationen av uteblivet sexliv, utebliven närhet i relationen, ett ständigt agerande som gör att hon dissar mig och håller mig utanför sig och barnen, hon spelar ofta ut mig inför barnen, osv.


    Jag säger ofta till henne att jag sakner henne och att jag längtar efter henne.


    Jag frågar henne; vad saknar du hos mig, vad vill du att jag gör. Inget svar eller möjligen ”det är bra som det är”.


     


    Jag tror inte att jag med ord egentligen kan beskriva hur mycket jag saknar att ha exx sexliv med henne, men också att få ha den härliga man-kvinnakänslan med glimten i ögat, att man längtar efter varandra, beröring, att hon tar min hand och rör vid henne, att hon visar kvinnlighet för mig.


     


     


    Jag skulle gärna få höra era erfarenheter, tips och råd kring dels:


    -hur kan jag få henne att bli kvinna och mamma igen. Nu är hon BARA mamma. Till 180%


    -era erfarenheter av när det är bättre att separera än att hålla ihop för barnen


     


    Jag vill inget hellre än att leva med mina barn och deras mor. Det vore så himla underbart, men under nuvarande premisser så går det bara inte.


    Hon är världens bästa mamma, men samtidigt en riktigt riktigt dålig sambo.


     


    Vad skall jag ta mig till?


     


    / Uppgiven och ledsen man, pappa och sambo


     


     


     

  • Svar på tråden Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha
  • Anonym
    Smecker skrev 2012-03-26 15:28:21 följande:
    När kvinnan vill mer än mannen, så skall han jobba på sin lust. När mannen vill mer än kvinnan, så skall han jobba på hennes lust. Klassiskt FL-resonemang.

    Om hon över huvud taget hade VELAT ha mer lust så hade hon ansträngt sig lite själv. Nu vill hon uppenbarligen inte det utan är fullt liknöjd som det är. Varför skall då TS anstränga sig för att "få henne att känna sig som en kvinna igen"? För att kunna bli nobbad på ett nytt sätt? Trams.
    Dessutom är det alltid bra att visa extra uppskattning för varandra. Gör man inte det så dör relationen tillslut. Extra viktigt att tänka på det när man har barn då det inte kommer spontant på samma sätt eftersom att tiden sällan finns.
  • Schna
    Smecker skrev 2012-03-26 10:40:37 följande:
    Eh, nej, det är inte min solution över huvud taget. Men om enda andra alternativet är "för att mamma inte vill knulla" så..

    Citerar sarkastisk och sexfientlig Anonym:
    Ahh... nu ser jag... Drömmer

    It takes a fool to remain sane
  • Smecker
    Anonym skrev 2012-03-26 16:08:05 följande:
    Mitt inlägg hade inget med manligt och kvinnligt att göra. Jag anser dock att varje individ ska försöka sitt bästa. Om han känner att han har gjort allt kanske det är dags att gå vidare.

    Nu var det ju TS jag gav råd eftersom att det var han som skrev tråden. Hade det varit TS sambo som bett om råd hade hon fått tipset att försöka arbeta på sin lust och bättra sitt beteende gentemot mannen.

    Jag kan ju knappast ge TS rådet att Hans sambo ska jobba på lusten. och ts frågade ju vad han ska göra. Han kan inte tvinga henne att ändra sig men däremot försöka hjälpa henne att bryta den onda cirkeln. Det kan ju faktiskt vara så att TS sambo inte beter sig på det här viset för att hon tappat intresset för TS, utan snarare för att hon tappat sig själv, speciellt då allt detta kom i samband med barnens födsel.



    Varför skall han få just de råden? För att han skall förnedra sig ännu mer för en person som inte lägger två strån i kors för sin relation? Enligt vad han skriver så har han försökt prata med henne, som jag tolkar hennes reaktion så är det en kombination av "skit ner dig" och "passar det inte så dra". Skall han ödmjuka sig ännu mer menar du? För vad, en otacksam människa som skiter i honom fysiskt, psykiskt och känslomässigt, som tar honom för givet och bränner hans pengar?

    Och visst skall man visa varandra extra uppskattning, men det där verkar vara en enkelriktad väg i TS relation.

    Jag hoppas TS drar vidare, för sin egen skull. Det kanske är dags att söka sin egen lycka på annat håll, medans självkänslan fortfarande är intakt.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • P30
    Satfläsk skrev 2012-03-26 13:29:01 följande:
    Allt det praktiska kommer att lösa sig, det ska du inte oroa dig för. Det jag dock reagerar på är hur du beskriver henne som mamma. Jag får en känsla, som givetvis kan vara helt fel, av att hon kommer ha svårt att samarbeta när det gäller barnen. Eller iaf så kommer hon ha svårt att släppa iväg dem till dig. Hon verkar ha ett enormt kontrollbehov när det gäller barnen och verkar inte riktigt lita på dig som pappa. Spontant känner jag att växelvis boende inte är något hon kommer vilja ha. Jag kan dock ha väldigt fel angående det här.
    Jag håller med. Börja så snart som möjligt med att tvinga till dig ett större ansvar för barnen. Se till att du hämtar och lämnar på dagis. De till att du själv åker iväg med dem och gör saker minst två gånger i veckan. Åk iväg och handla kläder åt dem. Gör matsäck på utflykten. Om hon ifrågasätter så var väldigt tydlig med att ni delar ansvaret med barnen och att det behöver bli bättre på den punkten. Varje sak hon tar för givet att hon skall göra med barnen skall du visa henne att du också kan klara det. Gärna på ett annat sätt, men gör det i alla fall.

    Framför allt om det blir tal om en separation där hon skall försöka få vårdnaden måste de omkring er kunna berätta att du klarar och vill allt det här, att du är intresserad av dina barn och vill dem väl.

    Oavsett hur du skall göra med henne måste du börja med barnen bums. 
  • Anonym

    Tror att det kommer att sluta i rätten för vårdnaden om barnen, som #84 skrivit måste du visa upp att du tagit ansvar för barnen, gärna med vittnesmål från BVC, förskola osv. 
    Tänkte tipsa om en sida där man kan få råd : www.pappamanualen.se/index.html


    Du kan även kolla in Daddys blogg på www.daddys-sverige.com/daddys-blogg.html


    finns även länkar till fler bloggar av och med andra fäder i liknande situation.


    Hoppas att det inte blir så extremt som jag tror men bättre att vara förberedd än svära efteråt.


    Lycka till

  • Anonym

    Känner igen detta!
    Vill du må OK så sluta tråna efter henne. Sluta tänk en sexuell relation med henne. Du har en uppgift att ta hand om dina barn och dom behöver sin mamma så ta hand om henne också, även om hon inte längre är en del av sexuell relation. Se henne som en god vän som har något viktigt att göra tillsammans.


    När jag väl bärjade tänka så här blev livet mycke lättare!


    SvenS

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-03-26 21:24:53 följande:

    Känner igen detta!
    Vill du må OK så sluta tråna efter henne. Sluta tänk en sexuell relation med henne. Du har en uppgift att ta hand om dina barn och dom behöver sin mamma så ta hand om henne också, även om hon inte längre är en del av sexuell relation. Se henne som en god vän som har något viktigt att göra tillsammans.


    När jag väl bärjade tänka så här blev livet mycke lättare!


    SvenS



    En av dem seriösare inläggen här i tråden! Tack Sven =)
  • Smecker
    Anonym skrev 2012-03-26 21:24:53 följande:

    Känner igen detta!
    Vill du må OK så sluta tråna efter henne. Sluta tänk en sexuell relation med henne. Du har en uppgift att ta hand om dina barn och dom behöver sin mamma så ta hand om henne också, även om hon inte längre är en del av sexuell relation. Se henne som en god vän som har något viktigt att göra tillsammans.


    När jag väl bärjade tänka så här blev livet mycke lättare!


    SvenS


    Och det sex, den närhet och den åtrå som TS vill ha skall komma från vardå..?
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    Anonym skrev 2012-03-26 21:27:39 följande:
    En av dem seriösare inläggen här i tråden! Tack Sven =)
    Yeah right.. det kan tyckas seriöst om man nu råkar vara sexualfientlig. Eller om man anser att människor skall uppföra sig som barnskötarrobotar, utan egna behov, känslor eller längtan.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Vitamin
    Smecker skrev 2012-03-26 21:43:40 följande:
    Yeah right.. det kan tyckas seriöst om man nu råkar vara sexualfientlig. Eller om man anser att människor skall uppföra sig som barnskötarrobotar, utan egna behov, känslor eller längtan.
    Fast jag tänkte att inlägg 86 kanske var menat som en överlevnadsstrategi, för att klara att ta steget vidare.
    Att lägga sextänket åt sidan ett tag framöver för att kunna se frun som en person som han måste samarbeta med för att få till en "lyckad" skilsmässa. Eftersom vi är några som anar att kvinnan skulle ställa till en massa trassel.
    Men jag kanske övertolkar...

    I ett ev fortsatt förhållande skulle jag inte heller tycka att det var en vidare bra lösning.
Svar på tråden Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha