• Anonym (Uppgiven ledsen)

    Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha

    Jag vet inte vad jag skall ta mig till.


    Läget är så här:


    Jag (kille) och min sambo (tjej) har varit ihop i snart 10 år.


    Vi har 2 underbara barn på 6 resp 2 år.


    Vi bor i villa och vi har båda jobb.


     


    Att samliv i allmänhet och sexliv skulle bli annorlunda efter barnen hade vi nog båda klart för oss. Men inte att det skulle bli såhär…


     


    Innan barnen hade vi ett riktigt, riktig bra sexliv. Min tjej är väldigt fin, bra kropp, håller sig tränad osv. Vi hade härlig sex, ofta sexiga underkläder, högklackat, kollade på p-filmer ihop, gick i sexaffärer, hade sex på offentliga platser, körde analt, testade med analstavar, osv


    Det var riktigt härligt.


     


    Sedan blev hon gravid och hennes sexintresse försvann ganska fort.


    Efter födseln av första barnet så tog det drygt 9 månader innan hon kunde tänka sig att testa något åt sexhållet. Hon kände sig inte känslomässigt bekväm med att ha sex så det dröjde ytterliggare några månader innan sexlivet mer kom igång.


     


    Det blev absolut inte som innan, men det var i alla fall något åt sex.


    Sedan har det gått i perioder med stora variationer.


     


    Sedan blev hon gravid igen. Vi pratade då om att det inte får ta så lång tid som senast för att komma igång med sexlivet. Hon sa tom ”nej, det får vi verkligen hoppas att det inte gör”


     


    Men det blev om möjligt bara än värre/sämre.


    Intresset/behovet hos henne har dött helt.


    Hon har gått in så otroligt för sin mammaroll att hon inte bara glömt bort sin kvinna/samboroll utan har slängt den låååååångt bort.


     


    Det tog lång tid efter födseln som vi hade sex. Sedan har det blivit ”en tafflig snabbis” i tvättstugan eller så 1 gång/3 månad. Hon säger att jag skall vara jävligt glad för att jag får ha sex med henne, och att ”de flesta småbarnsföräldrar har inte sex alls”.


     


    Det är ALDRIG hon som tar initiativ. Jag känner mig illa till mods som alltid får fråga, men som i 99 fall av 100 får ett nej till svars (eller ibland ett hånskratt, eller bara en dum blick typ ”är du helt dum”)


    Hon är helt nöjd med att inte ha sex alls, det vore tom det skönaste för henne.


    Jag har behov av att ha sex med henne. Inte bara för ren sexuell njutning utan också för att känna närhet och känna att vi 2 har en gemensamhet, något som bara vi har.


    Bara det att få känna åtrå från henne; att hon klappar mig, kramar mig, en hand på kuken eller så. Inget sådant gör hon. Inte ens en tillstymmelse. Jag kan tom ställa mig i lägen nära henne när man bara vet att nu blir det en kram eller en smekning/beröring av handen--men inte från min sambo inte. Nejdå--hon tar gärna omvägar för att inte behöva röra mig.


     


    De gånger vi haft tafflig sex nuförtiden så får jag ABSOLUT inte slicka henne, tyvärr.


    Hon VÄGRAR att suga av mig.


    Det är tom så att förutom de ytterst få gånger vi har sex så vill hon inte att jag skall se henne naken. Skriker åt mig om jag råkar börja se henne i duschen.


     


    Förr var hon i det närmaste alltid slätrakad eller en fin liten sträng.


    Nu växer det på och hon kallar mig för ”pervers” som vill att hon skall vara slät på musen.


    De ytterst få gånger hon har rakat sig senaste åren så har hon gjort det när jag inte varit hemma eller när hon skall iväg på fest, dvs jag får inte ”njuta” av det.


     


    Vi bråkar en hel del. Sexlivet är en stor del i detta.


    Hon säger ofta; låt mig bara vara. Du måste ge mig lite tid. Men nu har jag gett henne tid i nästan 7 år och det har bara blivit värre.


     


    Vi har under det senaste året gått i parterapi och i egensamtal, men det har inte hjälpt gällande vår relation (däremot så förstår vi nog bättre hur den andre parten tänker)


     


    Bråken tar sig konsekvenser i att vi då och då kommer fram till att enda lösningen är att flytta isär, men så har det inte blivit än.


     


    Bråken leder också ofta till att hon sticker iväg hemifrån och tar med sig barnen. Allt för att demonstrera att det minsann är hon som bestämmer och har makten.


     


    Ändå så vill hon vill absolut ha fler barn—med mig som pappa. Jag har sagt nej. Inte för att jag inte vill ha fler barn utan för att jag inte vill lida ännu mer av konsekvenserna det ger i vår relation med att skaffa barn. 


     


     Jag gråter konstant i hjärtat—men det kommer inga tårar.


    Min sambo klagar på mig att jag ser så ledsen ut och att mungiporna går neråt. Men snart går jag under. Orkar inte mer. Kombinationen av uteblivet sexliv, utebliven närhet i relationen, ett ständigt agerande som gör att hon dissar mig och håller mig utanför sig och barnen, hon spelar ofta ut mig inför barnen, osv.


    Jag säger ofta till henne att jag sakner henne och att jag längtar efter henne.


    Jag frågar henne; vad saknar du hos mig, vad vill du att jag gör. Inget svar eller möjligen ”det är bra som det är”.


     


    Jag tror inte att jag med ord egentligen kan beskriva hur mycket jag saknar att ha exx sexliv med henne, men också att få ha den härliga man-kvinnakänslan med glimten i ögat, att man längtar efter varandra, beröring, att hon tar min hand och rör vid henne, att hon visar kvinnlighet för mig.


     


     


    Jag skulle gärna få höra era erfarenheter, tips och råd kring dels:


    -hur kan jag få henne att bli kvinna och mamma igen. Nu är hon BARA mamma. Till 180%


    -era erfarenheter av när det är bättre att separera än att hålla ihop för barnen


     


    Jag vill inget hellre än att leva med mina barn och deras mor. Det vore så himla underbart, men under nuvarande premisser så går det bara inte.


    Hon är världens bästa mamma, men samtidigt en riktigt riktigt dålig sambo.


     


    Vad skall jag ta mig till?


     


    / Uppgiven och ledsen man, pappa och sambo


     


     


     

  • Svar på tråden Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha
  • Schna
    Smecker skrev 2012-03-26 10:03:17 följande:
    Jag håller HELT med dig. Se inte det som ett råd för hur man SKALL hantera det, se det som ett råd för hur man skulle kunna hantera det BÄTTRE ÄN den där anonyma sakens fråga..
    Fast jag undrar om det är så mycket bättre ändå, på andra sätt, men jag förstår att det inte var din final solution.
    It takes a fool to remain sane
  • Smecker
    Schna skrev 2012-03-26 10:35:51 följande:
    Fast jag undrar om det är så mycket bättre ändå, på andra sätt, men jag förstår att det inte var din final solution.
    Eh, nej, det är inte min solution över huvud taget. Men om enda andra alternativet är "för att mamma inte vill knulla" så..

    Citerar sarkastisk och sexfientlig Anonym:
    Anonym skrev 2012-03-26 00:49:17 följande:
    Vad säger man till barnen? Jag lämnar för att din mamma inte vill knulla?
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Anonym (Jämställdhet!!!)
    Binary skrev 2012-03-26 07:19:18 följande:
    ..... vissa inlägg gör mig bara fundersam på arten homo sapiens kapacitet att göra egna tolkningar som är helt uppåt väggarna.

    Ok, jag köper att om mannen låter kvinnan göra precis allt i hemmet så blir hon trött och kanske inte känner för sex. Det var även min misstanke när mitt och min partners sexliv började dala. Det slutade med att jag tog så gott som ALL skötsel av hemmet OCH ett heltidsjobb men hon ville inte ha sex ändå. Att dra in jämställdhet i den här debatten KAN vara en ide, men jag misstänker att TS redan funderat på det och som jag, ändrat sitt beteende och vad man gör i hemmet.

    Med andra ord att hävda att så här blir det när man inte lever jämställt är som att säga att bin laden hatade amerika för att han själv hade svarta sockor.
    Jag syftade inte på skötseln av hemmet!. Jag skrev inte om arbetsfördelningen angående ex städning, eller hur? Kan du fundera på om du har tolkat in saker som inte finns i min text och bara är löjlig med bin laden?

    Däremot antydde jag att hon kan ha fullt upp (för mycket) av närhet om det är hon som rent fysisk bär, kramar eventuellt ammar barnen.

     När jag skriver om jämställdhet så syftar jag mycket på TS ansvar i angående  "håller mig utanför sig och barnen," och funderade på om Ts exempelvis GAV BORT sina föräldradagar till henne, i så fall har han hjälpt till själv att ställa sig utanför barnen.

    Sedan så syftade jag på hans kvinnosyn, hur han ser på kvinnan. Inte huruvida han eller hon städar. Jag skrev inte att han har en kass kvinnosyn, jag skrev  ex "för det du beskriver låter lite "sexobjekt"." och med det tänkte jag på att han fäster stor vikt vid "få henne att bli kvinna" och skrev om rakade kön o.s.v.
    Vad vet du eller jag vad han menar med det "att bli kvinna" men det låter onekligen rätt kasst att vilja få någon att "bli kvinna" .
    Smecker skrev 2012-03-26 09:31:16 följande:
    Det vet jag att du har.

    Det finns gott om förhållanden där kvinnan drar det absolut största lasset hemma, men ändå är kåt som ett djur.

    Det finns gott om förhållanden där mannen drar största lasset hemma, men där kvinnan ändå inte har minsta lilla lust.

    Det finns ingen direktlinje mellan synen av en man som dammsuger och kvinnans klitoris.

    Det finns inga som helst garantier att kvinnan väljer att lägga sin nya utvilade mertid på sex, istället för på Facebook, Greys Anatomy eller att sitta i tinmar i telefon. Eller alls tre. Samtidigt.

    Med andra ord: Du har fel. Jämställdhet är en lam ursäkt att gömma sig bakom in absurdum, eftersom inget förhållande någonsin kan vara 100% jämställt. Vilket är bekvämt, för då behöver man inte ta ansvar för sin egen brist på lust.
    Smecker - Ja, och? Jag har aldrig skrivit om någon koppling mellan att dra det stora lasset och sexlusten.

    Jag har rätt, i alla fall betydligt mer rätt än dig. Uppenbarligen förstod du mig inte ens eftersom du började mässa om "damsugare och klitoris".
    Men jag kan gå dig till mötes med dina ord om att "ta ansvar för sin egen lust". Jag försöker dock inte skriva något bekvämt om att slippa ansvar.
    Men det handlar även om att ta ansvar för sin egen föräldraroll, föräldraledighet etc och ha det jämställt så om man vill räkna med att den ena partnern inte uppslukas av förälsraskapet ensam.

    Jag skrev om kopplingen mellan att vara föräldraledig och vara nära sina barn, och menar med det att då kan inte mamman "vara mamma till 180%" om pappan i alla fall är pappa till 50%. Fattar du, det handlar om relationen till barnen, inte hur de städar.
    Eftersom Ts verkar se sin sambos mammaroll "som en del av boven i dramat" /lite, ingen sexlust, som att hon lägger för mycket tid vid sitt föräldraskap - att ta hand om barnen, så kan jag i alla fall undra hur mycket närvarande pappa TS har varit om hon känner hon behöver gå in så starkt i att "bara vara mamma"?

    (Jag ogillar egentligen att dela upp människan att vara lite mamma, lite sambo, lite syster, vi är alla en enda person och inte kluvna i olika roller, även om vi kan benämmna oss vid olika saker som ex "mamma")".
    Anonym skrev 2012-03-26 10:00:57 följande:
    Man blir inte mer sugen för att ens partner dammsuger, handlar eller sköter tvätten.

    Jag har pga olika omständigheter hamnat i en lååång period där jag inte känner minsta lilla sexlust. En liten del av ansvartet för det lägger jag på min man, men mestadels har det andra orsaker.
    Hur som helst sörjer jag min förlorade lust, och jobbar dagligen på att försöka lösa problemet. Jag pratar med min man om det, jag vill att han ska förstå att jag visst VILL ha sex, men att kroppen inte reagerar som jag skulle önska. Vi lever ett jämställt liv, både jobbmässigt, ansvarsmässigt och ekonomiskt. Och vi tar i varandra, busar, retas, pussas, kramas, sover tätt omslingrade.

    TS kvinna verkar tycka att han är ett aber i hennes liv. Och av det TS berättar är hon inte intresserad av att tycka något annat. TS är värd en partner som inte förnedrar honom som hon gör.

    Men jag tycker inte att man ska säga något till sina barn om den andra föräldern när man berättar att man ska skiljas. Barnen behöver inte veta personliga detaljer om skilsmässoorsaker. Men det är mycket viktigt att de får höra, gång på gång, att det inte beror på dem att föräldrarna skiljs. Och även om den andra föräldern snackar en massa skit, får man inte sjunka lika lågt.
    Anonym - Du har rätt. Ingen blir nog mer sugen för att någon sköter tvätt etc.
    Varför kom du att tänka på att det skulle leda till mer lust?

    Ni verkar inte ha en likande situation som TS, av vad ni beskriver här inne i alla fall.

    Tror alla att det är som TS skriver, att sambon inte är intresserad av att tycka (vilja?) något annat? Han har ex inte svarat på mina frågor som skulle ge ökad förståelse för deras situation och om det finns något hos hans sambo som är relevant för hennes lust, ex förlossningarna, depression, mediciner eller hur hennes syn på hur en kvinna är, om hon vill raka sig, ha högklackat osv om hon i och med föräldraskapet har fått andra värderingar och lustar mot vad hon hade innan hon var mamma? Eller om det varit hos en "sexmottagning"?

    Hur förnedrar hon honom? Jag tycker TS verkar kvinnoförnedrande så länge han tycker att kvinnor måste bli kvinnor. Ts höll själv inte med och tyckte inte att han har en kass kvinnosyn, han kanske bara uttrycker sig så det går att tolka så.  Om jag kan tolka det så, kanske även hans sambo kan tolka honom fel? Om det är sant kanske detta handlar om kommunikationsproblem?
     Då kanske det finns en eller flera lösningar för detta par?!!
  • Satfläsk

    Usch ts, din situation låter riktigt jobbig!

    Jag känner igen mig till 100% i det du beskriver. Jag var dock "den känslokalla" i situationen och det blev ohållbart.

    Jag ville aldrig varken pussa, krama, kyssa eller ha sex med pappan till mitt barn. Det gick så långt att jag blev äcklad av honom och allt bottnade i att jag inte hade några känslor kvar för honom. Det är kanske inte sånt du vill läsa men jag tror inte att hon älskar dig längre och jag tycker att du ska lämna henne.

    Allt det praktiska kommer att lösa sig, det ska du inte oroa dig för. Det jag dock reagerar på är hur du beskriver henne som mamma. Jag får en känsla, som givetvis kan vara helt fel, av att hon kommer ha svårt att samarbeta när det gäller barnen. Eller iaf så kommer hon ha svårt att släppa iväg dem till dig. Hon verkar ha ett enormt kontrollbehov när det gäller barnen och verkar inte riktigt lita på dig som pappa. Spontant känner jag att växelvis boende inte är något hon kommer vilja ha. Jag kan dock ha väldigt fel angående det här.

    Jag har inte så mkt råd att ge men av det jag har läst så känns det inte som att det finns fler alternativ än att lämna henne.

    Lycka till ts. 

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-03-26 10:00:57 följande:
    Man blir inte mer sugen för att ens partner dammsuger, handlar eller sköter tvätten.
    Kanske inte. Men jag blir definitivt mer osugen på att ha sex om jag har en partner som inte tar sin del av ansvaret för vårt liv och ser vad som måste göras utan mest glider med som en tonåring. Vem vill ligga med familjens vuxna barn liksom?
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-03-26 15:03:10 följande:
    Kanske inte. Men jag blir definitivt mer osugen på att ha sex om jag har en partner som inte tar sin del av ansvaret för vårt liv och ser vad som måste göras utan mest glider med som en tonåring. Vem vill ligga med familjens vuxna barn liksom?
    Jag tänkte ett steg längre, att även om det där med fördelningen av arbetet i hemmet fungerar, finns det inget som säger att man vill/kan/ids ligga.
    Jag skulle inte leva ihop med någon som inte tog sin del av ansvaret för vårt hem/liv.
  • Anonym

    Jag tror på intet sätt att problemet ligger hos dig. Det är inget fel på dig utan snarare fel på hennes självbild, självinsikt och självförtroende.

    Det låter lite som att det kanske är dags för att gå skilda vägar för er, men jag förstår att man vill försöka kämpa med så mycket i baggaget samt att ni har barn ihop.

    Kan du försöka få henne att då och då "känna" sig som kvinna igen? Ge henne komplimanger, bjud ut henne på date och lämna barnen hos en barnvakt. Kanske behöver hon komma ut ur föräldrabubblan lite och hitta tillbaka till sig själv och hitta tillbaka till dig? Kan ni kanske åka på en weekend ihop utan barnen? försök att få henne att känna sig mer uppskattad! Hon kanske känner sig osexig, okvinnlig och allt det där efter graviditeerna? Ta in en natt på hotell i er egen stad, ät gott och drick gott, klä upp er, det kanske kan få henne att förstå att hon inte bara är mamma.

    Funkar inte detta tycker jag du ska köra hårt mot hårt. Få henne att förstå att hon kommer tillslut att försaka ert förhållande om hon inte släpper in dig. Ingen mår bra över att känna sig så ouppskattad. Berätta att du tänker lämna henne om hon inte är beredd att arbeta på relationen tillsammans med dig.

    Lycka till!!

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-03-26 15:19:37 följande:
    Jag tänkte ett steg längre, att även om det där med fördelningen av arbetet i hemmet fungerar, finns det inget som säger att man vill/kan/ids ligga.
    Jag skulle inte leva ihop med någon som inte tog sin del av ansvaret för vårt hem/liv.
    Nej man blir ju sådär måttligt kåt av att dra hela lasset hemma och bo ihop med någon bekymmerslös halvtonåring. 
    Vi var nära skilsmässa här eftersom min sambo inte förstod alls vad som behövde göras i ett hem, än mindre gjorde det och jag var mest arg, bitter och utarbetad.

    Nu är det väldigt annorlunda och attraktionen kom tillbaka när jag började se min  man som en ansvarstagande vuxen man som tar hand om sin familj istället för som en jävligt lat tonåring som lät mig slita ihjäl mig medan han ägnade sig åt sina hobbies.  
  • Smecker
    Anonym skrev 2012-03-26 15:21:47 följande:
    Kan du försöka få henne att då och då "känna" sig som kvinna igen? Ge henne komplimanger, bjud ut henne på date och lämna barnen hos en barnvakt. Kanske behöver hon komma ut ur föräldrabubblan lite och hitta tillbaka till sig själv och hitta tillbaka till dig? Kan ni kanske åka på en weekend ihop utan barnen? försök att få henne att känna sig mer uppskattad! Hon kanske känner sig osexig, okvinnlig och allt det där efter graviditeerna? Ta in en natt på hotell i er egen stad, ät gott och drick gott, klä upp er, det kanske kan få henne att förstå att hon inte bara är mamma.

    Funkar inte detta tycker jag du ska köra hårt mot hårt. Få henne att förstå att hon kommer tillslut att försaka ert förhållande om hon inte släpper in dig. Ingen mår bra över att känna sig så ouppskattad. Berätta att du tänker lämna henne om hon inte är beredd att arbeta på relationen tillsammans med dig.

    Lycka till!!



    När kvinnan vill mer än mannen, så skall han jobba på sin lust. När mannen vill mer än kvinnan, så skall han jobba på hennes lust. Klassiskt FL-resonemang.

    Om hon över huvud taget hade VELAT ha mer lust så hade hon ansträngt sig lite själv. Nu vill hon uppenbarligen inte det utan är fullt liknöjd som det är. Varför skall då TS anstränga sig för att "få henne att känna sig som en kvinna igen"? För att kunna bli nobbad på ett nytt sätt? Trams.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Anonym
    Smecker skrev 2012-03-26 15:28:21 följande:
    När kvinnan vill mer än mannen, så skall han jobba på sin lust. När mannen vill mer än kvinnan, så skall han jobba på hennes lust. Klassiskt FL-resonemang.

    Om hon över huvud taget hade VELAT ha mer lust så hade hon ansträngt sig lite själv. Nu vill hon uppenbarligen inte det utan är fullt liknöjd som det är. Varför skall då TS anstränga sig för att "få henne att känna sig som en kvinna igen"? För att kunna bli nobbad på ett nytt sätt? Trams.
    Mitt inlägg hade inget med manligt och kvinnligt att göra. Jag anser dock att varje individ ska försöka sitt bästa. Om han känner att han har gjort allt kanske det är dags att gå vidare.

    Nu var det ju TS jag gav råd eftersom att det var han som skrev tråden. Hade det varit TS sambo som bett om råd hade hon fått tipset att försöka arbeta på sin lust och bättra sitt beteende gentemot mannen.

    Jag kan ju knappast ge TS rådet att Hans sambo ska jobba på lusten. och ts frågade ju vad han ska göra. Han kan inte tvinga henne att ändra sig men däremot försöka hjälpa henne att bryta den onda cirkeln. Det kan ju faktiskt vara så att TS sambo inte beter sig på det här viset för att hon tappat intresset för TS, utan snarare för att hon tappat sig själv, speciellt då allt detta kom i samband med barnens födsel.
Svar på tråden Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha