känner mig ensam om mina ap-tankar

Trams! Ungen är 14 veckor! Då blir man inte bortskämd!

För mig är det otroligt märkligt att dina instinkter och ditt handlande inte är det självklara, för mig var precis samma saker självklara och det är ju att svara på barnets behov som får både mig och barnet att må bra.

Gå med i sjalbarn och kolla om det finns folk där nära dig, du kommer garanterat trivas med de personerna. :)

Barn blir inte bortskämda eller förstörda av närhet eller att man svarar på deras behov. Folk däremot som tror att de riskerar att skämma bort spädbarn på det viset eller tror att spädbarn behöver lära sig bli självständiga och att sova ensamma fast det inte vill, de riskerar däremot att sabba sina barn känslomässigt för livet.

Men herregud! Vad är det för fel på människor?! Du är mamma till ditt barn - du bestämmer! Sätt ner foten ordentligt nu, tyvärr är det det ända som fungerar. Jag får inte pikar alls, men det kanske beror på att jag är väldigt tydlig. Dottern är 6 månader, sover med mig och jag förväntar mig nu att hon kommer att göra det länge. Hon ammar fritt och kommer få göra det så länge hon vill. Visst är hon mammig nu, men de flesta barn blir ju det i perioder. Man kan, ALDRIG skämma bort barn med närhet och kärlek. Däremot skapa en trygg grund. Om dottern vill sova med mig i tio år, absolut! Om hon däremot vill ha motsvarigheten till iphone om tio år, tyvärr. Man måste skilja på saker.

Usch, blir ledsen och arg i hur människor resonerar kring barn. Det mest naturliga är att samsova med barnen, det ligger i vår biologiska grund. När dottern var i ditt barns ålder var hon jämt i famnen. Nu är hon på golvet när hon vill. Jag menar, hon kan ju inte röra sig som hon vill, hon vill vara nära och med. Och hon får det!

Låter som att du omger dig av väldigt okunniga människor, eller är de i pensionsåldern allihopa? Sådana här extrema resonemang brukar man inte stöta på så ofta nu för tiden, därför att man vet bättre. Låter ju som rena idiotin att de säger åt dig att avlägsna dig från din skrikande bebis så att han inte ska se dig?! Helt sjuka resonemang... du är mamman! Och de som påstår allt detta, har helt fel. Det är ingen tvekan om den saken utan det är ju ett vetenskapligt faktum att närheten till föräldern är det absolut viktigaste för en fortsatt positiv utveckling. Herregud han är bara ett litet spädbarn ännu!

Du ska inte lära honom att vara hos andra, eller att vara självständig! Han behöver inte det, han ska inte behöva det, utan han är fortfarande 100% beroende av er och behöver dig och sin pappa och den fysiska och emotionella närheten från er. Det är vad hans absolut viktigaste behov är för att kunna utvecklas. Att tvinga honom gråtandes vara hos andra är vidrigt och skadar honom, så allt sådant är helt enkelt fel! Och förövrigt, det har inte ett dugg med AP att göra. Det är sunt förnuft och alla friska människor vet det och känner det inom sig! Något annat är inte normalt.

Är glad att vi inte har haft så mycket sånt här i vår omgivning, någon enstaka men de har vi tagit avstånd ifrån eftersom de inte har ett sunt förhållningssätt över huvudtaget och vi vill inte stå och titta på när deras barn långsiktigt tar skada av hur de behandlar dem.

Jag vill ju understryka att jag inte tror eller tycker att man skämmer bort barn med kärlek! Det låter kanske som jag omger mig med helt vedervärdiga människor, men det är ju släkt och familj som vill "underlätta" och avlasta. Jag tycker "deras" sätt är gammeldags, men samtidigt så känner jag innerst inne att de har haft flera barn själva och detta är mitt första, jag vågar väl inte helt stå på mig. Vilket är fel såklart, för det krockar med mina instinkter. Jag får sluta vara så mesig helt enkelt!