Anonym skrev 2012-05-25 13:55:43 följande:
Känner igen mycket av vad som skrivits tidigare, men inte just om aga. Jag kan inte minnas att jag fåt smisk eller att jag sett någon annan få det. Däremot lyssnade man när vuxna pratade och satt stilla på stjärten vid bordet tills man fick tillåtelse att kliva upp.
Och uteleken.... Vi var aldrig inne annat än när vi sov. Det fanns inget dåligt väder, när man blev för blöt eller kall rusade man hem och bytte till torrt/varmt och försvann ut igen. Var det vinter och riktigt kallt fick man varm choklad och limpmackor serverat där man satt och värmde fötterna mot elementet innan man rusade ut igen.
Jag gick också på lekis, och när skolan började följde mamma mej de två första dagarna för att jag skulle lära mej skolvägen själv (hade två km till skolan) och sen gick jag och kompisarna i klunga varje morron och em. Ibland tog promenaden hem tjugo minuter, ibland två timmar, det berodde helt på hur mycket vi lekte under tiden.
Läxorna skulle göras innan vi fick vara ute igen.
TV såg vi bara på helgerna och det fanns inte många "barnprogram". Lördagsgodis bestod av att jag och mitt syskon fick dela på en flaska sockerdricka (33cl) och blandade karameller för 1 krona (ca tio-femton st). Men vi fick gå på bio ofta, det fanns tre salonger i min hemort (12 000) invånare och det var matineer varje helg.
Mina föräldrar gjorde en klassresa. Bägge hade bara 6-årig folkskola i grunden, men min far läste in högskolan på kvällar och nätter under några år för att avsluta med 2 år i Stockholm. Då var vi tre barn och mamma bodde ensam med oss i en lägenhet medan pappa pluggade och jobbade i stockholm. Han hade bara råd att åka hem till oss varannan månad. Mamma sydde kläder, gardiner och annat åt andra på nätterna och brukade tvätta åt andra hemmafruar för att få ekonomin att gå ihop. Hon lyckades gneta och spara ihop till handpenningen till deras första hus under de åren! Jag minns att jag saknade pappa mycket (jag var 4 år) och att jag somnade till symaskinen varje kväll. Mamma var hemmafru men vi såg inte mycket av henne, hushållsarbetet ar mycket tyngre förr, med färre maskiner och dessutom allt extrajobb hon gjorde.
Dom slet hund under dom åren, men de köpte huset (handpenningen var då 10 000) och pappa fick en högra tjänst med mycket bättre lön. Han kunde sluta hålla kvällskurser och jobba på helger och semester.
Mamma började plugga igen när hon var 35 och vi barn började bli stora. Hon läste in gymnasiet och högskolan samtidigt som hon jobbade. Men det var inga problem, vi barn hade ganska mycket ansvar hemma, och för varandra. Inget konstigt, alla andra hade det så. Jag började jobba extra och sommarjobba när jag var tolv. Min storebror började som springpojke när han var tio. Alla hade ansvar för sina småsyskon.
Semestrarna företogs med bil och tält. Jag tror vi har plöjt genom hela Sverige i bil och med packningen på taket. Vi hade jättekul.
Jag lärde mej cykla på mammas cykel. Gud vilka skrubbsår man hade på somrarna!! Simskolan hälls i en sjö och började redan i maj, det var typ 13 grader i vattnet. Så snart vi kunde simma fick vi cykla till badet själva.
Överhuvudtaget fick vi mycket ansvar och förväntades leva upp till det. Om man snattade eller tällde till med nåt var det alltid nån som såg det och tog itu med det omedelbart, det är inte kul att få en föreläsning v en främmande vuxen när man vet att man gjort nåt fel, eller så ringde dom till ens föräldrar och mitt under middagen kunde mamma eller pappa fråga; Har det hänt nåt idag som vi bör veta?
Då var det bara att krypa till korset. Snattade saker skulle återlämnas eller arbetas av. Man fick själv gå och be om ursäkt. Saker han tagit sönder fick man betala själv av veckorpengen tills den var betald. Min bror avbetalade en modellbil i fyra månader som hade haft sönder för en kille han blev arg på.
Man hade respekt för vuxna, men var inte rädd för dom.
Vad spännande att läsa om dina upplevelser (och även alla ni andra som skriver).
Varför tror ni att det är sådan skillnad i dagens Sverige? Att barnaga för har försvunnit är jag mycket glad över, men i övrigt känner jag att de flesta av dagens föräldrar skulle ha mycket att lära om dåtidens uppfostran.
Exempelvis detta med att "man lekte i princip aldrig någonsin inne". Varför gör man det idag? Barnen samlas hemma hos någon och spelar tv-spel/dator eller tittar på TV.
Även respekten med att man sitter still på ändan och lyssnar stilla tills du fått tillsägelse om någon annat. Tycker jag är helt rätt, men sällan något man ser i dag.
Har förvisso inte egna barn ännu, men har själv blivit uppfostrad liknande på det sätt ni beskriver (80-tal) och kommer försöka sätta i praktien och inte bara i ord när jag själv blir mamma, förhoppningsvis.
