Hur träffade ni er kärlek?

Vi "träffades" på Mötesplatsen juni 2009.
Träffades på riktigt i aug samma år.
Flyttade ihop i början av 2010.

Och förra söndagen fick vi ett efterlängtat plus på stickan.
Vi ska bli mamma & pappa.

        

Vi träffades på nätet. Jag hade bara varit reggad på dejtingsidan i en dag när han tog kontakt och skrev ett meddelande. Vi skrev till varandra i tre dagar, sen träffades vi. Jag hade inte varit inne på dejtingsidan sedan dess :)

Redan efter första dejten kände jag att detta var något helt annat än det jag tidigare haft. Vi träffades mycket, och efter ca två veckor var vi tillsammans. Nu i helgen ska han flytta in hos mig och hyra ut sin lägenhet till sin kompis. Hans lägenhet står ändå tom då han mer eller mindre bott hos mig från början :)

Detta är RÄTT och jag är så otroligt glad och tacksam för att jag träffat mitt hjärta <3   

Vi träffades på kendoläger. Min klubb (hade bara tränat ett halvår) hade bjudit upp tre tränare från Skåne. Jag var den enda tjejen i vår klubb så jag hade inte haft någon som kunde lära mig att ta på mig kläderna rätt. En av killarna stegade fram till mig och rodnande försökte han få på mig kläderna på rätt sätt ovanligt med killar som försöker få på en kläderna... Och på den vägen är det! Firar 5 årig bröllopsdag snart, och båda tränar fortfarande.

Träffade min stora kärlek på tåget till skolan (vi gick på gymnasiet, inte samma skola, men det är bara några hundra meter mellan skolorna). Jag och min kompis såg att han spanade in mig då håll. Jag blev nyfiken och några dagar senare tog jag mod till mig och frågade om jag fick sätta mig bredvid honom på tåget och det fick jag. Vi pratade bara några dagar och sen var det påsklov, så då sågs vi inte på en vecka. Veckan därpå pratade vi på tåget igen och några dagar senare var vi ett par. Efter 7,5 mån var vi förlovade och nu har vi vart ett par i lite drygt 5 år. Vi har 2 barn, villa, volvo osv.
Det finns någon för alla och jag har hittat den person som gör mig hel =) 

Jag var på en fest tillsammans med min dåvarande pojkvän och kom in i vardagsrummet hos en kompis där förfesten skulle äga rum, på soffkanten satt en av dem SNYGGASTE människor jag hade sett, och full som jag var så började vi ju prata och han var supergullig, snäll och skitrolig. Han verkade också uppenbart intresserat så vi bytte nummer, började sen höras på facebook och for faktiskt och bowlade en gång. När jag insåg att den här killen är den jag vill ha, jag hade glömt alla känslor jag hade haft för pojkvännen jag hade, så jag gjorde slut med honom och fortsatte sedan att träffa den här killen som bevisar för mig VARJE dag att han är mannen i mitt liv. Nu är vi sambos och planerar barn tillsammans och jag är SÅ lycklig att jag gick på den där festen, att jag vågade bryta upp med pojkvännen jag hade för att få mina drömmars man :D!!!!!

Min man och jag träffades på tåget mellan Karlstad och Göteborg! Jag och mina två barn som då var 4 och 10, skulle ner och hälsa på en väninna till mig. Vi hade fått platser där det är två platser mittemot varandra med ett bord mellan och där satt han! Vi pratade om allt möjligt hela resan och när vi kom till Göteborg bytte vi telefonnummer..han ringde mig redan samma kväll!! Dagen därpå träffades vi på en uteservering på Avenyn och på den vägen är det..!! Nu ett antal år senare, är vi gifta och har en 8-årig son tillsammans! Så den gången gillade jag SJ VÄLDIGT mycket:))

Jag är en sådan som tror på ödet och nästan ännu mer nu, när jag ser vad ni skriver. Det är riktigt spännande läsning och jag hoppas att jag också skall få mysig historia att berätta någon gång

Min bästa kompis tjatade och tjatade om att vi skulle åka på Cinderellakryssningen som E-type skulle spela på 21april. Jag bokstavligen talat avskyr E-type men efter många om och men gav jag med mig... Sagt och gjort, vi åkte på kryssningen. Sent på natten såg jag en ensam men otroligt vacker kille halvdansa på dansgolvet, tänkte bara att honom vill jag ha. Vi höll ihop resten av den kryssningen, pratade om allt mellan himmel och jord. Det kändes rätt redan från början!

Idag har vi träffats i två månader och det känns fortfarande fantastiskt =)

Letar man träffar man ingen, njut av livet så kommer kärleken när du minst anar det! Tro Mig     

Kul idé ts! Men samtidigt blir jag ledsen när jag läser såna här trådar för jag tänker: när är det min tur att få uppleva något sånt? Jag är snart 30, barnlös och känner mig väldigt ensam. Men det är nog som så många skriver, letar man så hittar man inte. Mår man bra och är nöjd som singel så utstrålar man nog det och blir därmed väldigt attraktiv. Frågan är bara hur man slutar tänka och kommer till den punkten...?