Hur träffade ni er kärlek?

Träffade honom på en 30 års fest förra året. Vi käftade mest med varandra då. Sen träffades vi igen på en halloweenfest och pratade mest. Sen körde han "utpressning", en kyss för lite info

Efter det frågade han om han fick sova över och konstigt nog sa jag ja men var lite ärrad efter en tidigare relation det året som tog slut på ett fult sätt, men gav honom en chans iaf och nu har vi varit ett par i 7 mån och bestämt oss för att skaffa barn och flytta ihop i slutet av året

Vi "träffades" genom mötesplatsen och vi båda föll pladask =)

Vi pratade och messade i drygt en vecka innan vi träffades och efter det så var det vi. 

Nu har vi varit tillsammans i drygt 1 år och jag älskar denna kille över allt annat. Kunde aldrig drömma om att jag skulle få det såhär bra och få vara så här lycklig!! 

Jag var egentligen inte ett dugg intresserad av att träffa någon utan blev mest medlem där som "en kul grej". Det här scenariot fanns inte i mina tankar.

Jag hade avslutat ett förhållande som var dåligt och som resulterade i ett "galet" ex. Mitt ex är inte riktigt som han ska och vilken kille som helst skulle lagt benen på ryggen fortare än kvickt. Inte min älskling inte!! Han har funnits här genom all skit mitt ex har utsatt mig/oss för. Han är min klippa 

Kärleken kommer komma till dig igen ts  

Vi träffades i typ februari 2008 på E-kontakt.
4 april 2008  träffades vi för första gången som det klickade =)
8 augusti 2008 tog jag ett stort steg och flyttade hem till honom med mina två barn.
Julafton 2010 förlovade vi oss.
Nu jobbar vi för fullt på ett gemensamt barn men det går trööögt.

Jag har hittat mannen i mitt liv, mina barn älskar honom med och han älskar alla oss villkorslöst, som det ska vara, som det alltid borde vara.

Nu är det vi liksom, så självklart för alla <3

Den 5/4 åkte jag tåg upp till västernorrland (ca35-40 mil från där jag bodde) för att börja inskolning för sommarjobb.
Den 6/4 såg jag C och A för första gången.
Fick sen veta att C (som jag gillade mest) redan var upptagen så jag siktade in mig mer på A.
Under den veckan som jag hade inskolning jobbade jag mycket med C och gillade honom mer och mer. Min vännina som jag fick jobbet av puschade mig och sa att om jag gillade honom så mycket så kunde jag kju försöka "ta honom" från hans tjej. Ville inte det då det verkade taskigt. En kväll fick min vänninas son ett sms av C där han frågade vad mitt nummer var.

Sen väntade jag bra länge på ett sms av honom. Kom dagen därpå. Efter det sms:ade vi och gick och rökte och pratade tillsammans. någon dag innan jag skulle åka hem frågade han om jag hade någon som skjutsade mig till tåget. Jag skulle bli skjutsad av min vännina men precis när jag skulle säga det sa hon att hon hade tänkt skjusta mig men att det vore jätte snällt om han kunde det istället. vilket han sa ja till. Jag var ÖVERLYCKLIG!

Dagen kom när jag skulle åka hem och då vägrade hans tjej att låta honom åka själv med mig så hon och C:s bror följde med. Dock stannade dem i bilen och C följde mig till tåget. Fick ingen kram och kramade honom inte heller. Det ångrade jag fortfarande idag. Veckorna efter sms:ade vi och pratade i telefonen och bara några dagar efter att jag åkte hem gjorde han och hans tjej slut då jag tyckte det började gå framåt för oss sa jag att jag inte ville vara "gulliga" via sms då han var upptagen, så han gjorde slut. Han hade inga känlor kvar för henne heller sa han.

Några veckor efter det var det dags för mig att åka upp och jobba ett pass igen. C hämtade mig på tågstationen och på väg hem då kysstes vi för första gången och då var jag fast. Jag visste att han var den rätta för mig. Två månader efter att vi officiellt sa att vi var tillsammans förlovade vi oss. Månaden efter det fick vi + på stickan 10 dagar innan vi firade 1 år tillsammans fick vi vår dotter. I november förra året gifte vi oss och firade 2 år tillsammans i maj i år. Nu försöker vi få ett syskon till vår lilla tjej.

Innan detta hade jag ingen tro alls på att jag skulle träffa någon. Hade blivit mobbad hela skolgången för min vikt och trodde aldrig någon skulle älska mig så som jag såg ut. Hade gett upp det hoppet helt och hållet.              

Vi bodde i samma fosterhem och avskydde varandra. Han skvallrade på alla hyss jag gjorde. Sen fick jag nog av allt och rymde. Hamnade på ett paragraf 12 hem i två månader, och sen fick jag komma hem till fosterfamiljen igen den 22 december 2009. Då klickade det direkt mellan oss. Det var helt magiskt, och eftersom vi inte kunde berätta för våra fosterföräldrar fick vi låtsas som om ingenting, vilket var SVÅRT som nyförälskad! 10 januari 2010 vart det vi. Kort därefter vart han utslängd från familjen pga. Vårt förhållande. Vi var utan varandra i över en månad vilket var hemskt! Sen lyckades han på något vänster få hjälp av soc att flytta till vår by igen, och fick en egen lägenhet. Då var jag 16 och han 18. Fosterfamiljen vart inte glada utan skickade ut mig också. Det resulterade i att jag i oktober 2011 fick en egen lägenhet! Han flyttade in till mig efter att ha bott 30 mil bort ett par veckor, och i Januari 2011 vart jag gravid. Nu - nyss fyllda 19 - ligger jag här bredvid vår 8 månaders dotter och kunde inte vara lyckligare. Den där dryga killen jag hatade gjorde livet värt att leva!

Jag hade varit singel i ett halvår. Jag kände mig redo att dejta någon och berättade det för min kompis. Hon presenterade mig för sin sambos bästa vän som också var singel. Vi var ganska blyga när vi träffades irl, men flörtade en hel del på facebook. En dag bestämde vi oss för att träffas ensamma hemma hos mig och titta på film. Det blev inte så mycket tv tittande, vi föll för varandra och har umgåtts varje dag sedan dess. Vi gifter oss den första september :) Vi är inte bara ett par, vi är även bästa vänner.

Förra året i januari åkte jag till London med en kompis hade tänkt stanna ett par månader jobba och leva livet.
4 dagar efter jag kom dit så var jag och provjobbade på dagen och min kompis skulle provjobba på kvällen jag var trött och ensamm när jag kom tillbaka till vårt hostell där vi bodde, hade inget att göra så jag somnade och vaknade runt 9 på kvällen så tänkte bara gå ut för en cigg och sen krypa ner igen. Under hostellet vi bodde på fanns en pub så när jag kom ut började jag snacka med en kille en homosexuell fransman som jobbade som flygvärdinna skittrevlig och vi hade så mkt att prata om så han sa följ med in så bjuder jag på vin så jag tänkte varför inte. När jag kommer in på puben så sitter det flera vid bordet och en till kommer ut från toaletten som var lite intressant och sätter sig vid vårt bord. Han börjar trolla och skämta och verkar helt galen och jag kunde inte sluta skratta. Han gick ut för att röka och då följde jag efter och vi snackar och skojar någon timma senare går vi undan och pratar lite mer och jag minns inte vem som kysser vem men vi kysser iaf varandra och jag kände det slutar inte här jag ska ha minst en natt med honom han tänkte likadant som jag. Så jag fick hans nummer när han och hans kompis skulle vidare. Dagen efter skickade jag ett sms och han ringde upp vi började träffas och växte mer och mer för varandra och då spelade det inte längre någon roll att han var dubbelt så gammal som jag. Jag flyttade in med honom efter ca en vecka.
Alla stammisar var lika förvånade när vi kom in tillsammans dem trodde att det var en liten flört. Men vi är fortfarande tsm 1,5år mkt längre än de två veckor folk gav oss
Just det puben hette Surprise- och det var det

Jag följde med min vän till Kanarieöarna för att hälsa på hennes ex som skulle segla över Atlanten lite senare. Vi skulle bada och sola och hon skulle få tillbringa lite tid med exet som hon aldrig släppt. Vi hade jättetrevligt och kom jättebra överens, kul eftersom vi aldrig träffats innan!

Nio månader senare tar jag studenten och en förvirrad, precis hemkommen snygging som jag känner igen kliver in på klubben som vi studenter abonnerat. Vi blir glada att återses och byter nummer för ses lite senare. Ville höra allt om resan.

Några veckor senare blir jag bjuden på inflyttningsfest hos honom och hans ex vägrar följa med. Jag går dit själv av någon anledning och där dricker jag lite för mycket och hånglar upp honom bland massa okända människor.

Vi inleder någon slags kk-flirt och har andra vid sidan om (otroligt pinsamt när hans ex tillika min vän alldeles lyrisk berättar om deras återförening en natt), jag tyckte det blev för mycket och avslutade det hela och drog till Italien.

Väl hemma efter några månader träffas vi på julafton på en klubb dit man går när släktingarna somnat och jag drar hem honom till mina föräldrar som råkar vara vakna och presenterar honom för första gången. Sen dess är det vi och nu väntar vi första barnet i vårt nya hus, över sex år senare. 

Jag och hans ex är inte längre bff, så kan vi säga. Lätt värt det!      

Av en ren slump via " reklam" matchmail på match.com för snart 5 år sen, fejkade i typ 6 månader, förlovade och sambos i 3 år och firar fyra år 12 juli. Planerar barn och bröllop.

Träffade honom i en biljett kur till en dans där jag tog betalt och han satte ljus o. ljud till tillställningen. Jag var inte singel då och uppfattade det som att han också var upptagen(hade fel).
Ungefär fem år senare var min dåvarande man otrogen med tjejen som var(min nuvarande) hans dåvarande sambo) tji fick dom, idag är det v i "bedragna" som är lyckligt gifta med varandra o. d e.. ja dem bryr vi oss inte om a l l s..

På ett bröllop för 8 år sen.

Jag å min kille är från olika delar av Sverige. Jag flyttade bort från allt - 70 mil å började plugga i Norrland. Han bodde där. Såg honom på en fest - jag hade råkat gå in i fel korridorsfest och inga av mina vänner var där... Men massor av annat folk. Vi började prata, satt nära honom - oj vad snygg han var. Tänkte "han ska jag ha". Norrlänning, ingenjör, smart och hiskeligt rolig. Skrattade non stop. Jag hamnade på krogen efter några timmar men hade vågat fråga efter hans nummer :) å fått en puss ;) han hade smygpratat med några bekanta och dragit till samma krog! Vi gick gem tillsammans den kvällen :) men det var den sämsta ONS jag haft... Jag kände ändå att jag måste ge de ett försök, så vi började dejta efter det :) Och nu är vi tillsammans! Planerar att flytta ihop, så lyckliga tillsammans.

TS, ge inte upp :)

Jag träffade min stora kärlek via nätet. På en porrsajt faktiskt ingen av oss jagade nåt där, vi gillade bara sex och att prata om sex och allt möjligt annat med likasinnade.

Vi blev vänner där (trodde jag) men när vi sågs så insåg jag att han var intresserad, kanske tom förälskad...

Jag, som var nykär i en annan man tvekade faktiskt på om jag gjorde rätt som fortsatte med den andre mannen... Dels pga att killkompisen bodde 60 mil bort och den adnre mannen 'bara' 25 mil bort och dels pga, 'duktig' flicka som jag är, man 'gör' ju inte så, kastar allt överbord för första bästa som man gillar och som är trevlig.

Det visade sig dock att jag valt helt galet! Mannen jag var nykär i och som jag flyttade många mil till var inte alls den han visat så redan efter 3 månader letade jag annat boende, fick ett efter ytterligare 3 månader men efter 6 månader i eget boende så flyttade vi 'hem' igen.

Då bodde min killkompis bara 14 mil ifrån mig, men var inte singel längre...
Det förhållandet var dock inte alls bra, han blev psykiskt misshandlad och jag fanns där som vän och tröstade men kunde inget göra, ta sig los småste han göra själv. Till slut, efter ett par år sa jag stopp, jag orkar inte se dig må så här, och efter några månader med noll kontakt hörde han av sig, han hade gjort slut!
 Och ville testa med mig men jag var feg och var rädd att bli 'den han glömde sitt ex med' så jag sa nej, hitta dig själv först.

Han skaffade sig då en kk, jag blev så klart lite besviken men tänkte att jaja, jag har ju en så.. (Som jag dock skulle ha avslutat med pronto om han bett mig)

Kk´n ljög om preventivmedel och han var dum nog att tro på det, jag som ville ha fler barn backade dels för att jag var sårad och dels för att jag inte ville vara orsaken til bråk mellan dem. Han tolkade mitt backande som noll intresse och gjorde ett försök med barnets mamma i ett riktigt föhållande. För 9 månader sprack det och den här gången sa jag inte nej, jag tänkt att vad fan nu har jag väntat i 10 år för tusan! Och, jag hade insett att han var den som gjorde att det inte fungerade med någon annan, han fanns i bakhuvudet hela tiden, och det var likadant för honom. (Tom hans mamma visste vem jag var och vid ett tillfälle träffade jag henne, då var vi fortfarande bara vänner, och efteråt sa hon, VILKEN trevlig tjej! )

Nu är vi förlovade och bor ihop och ska gifta oss nästa år eller i vinter.
             

          

Vi träffades på en midsommar/25-årsfest för 2 år sen..

Jag tyckte han såg ut som en dryg rockstar, men brydde mig såpass mycket att fråga vem han var iaf.. Jag åkte hem precis när han kom, då jag skulle iväg på annat firande.
Midsommardagen kom han och mina kompisar kom in till stan för att gå ut på krogen. På något konstigt vänster kände jag lusten att följa med när jag hörde att han skulle med.

Vi pratade knappt med varandra, till han tog tag i mig och berättade att jag hade "det". Att han träffat många tjejer men aldrig känt så på en gång att dom har "det" som jag. Efter det försvann han (han tyckte det var pinsamt och trodde aldrig att han skulle ha en chans på mig, så han "gömde" sig, haha).

Han fick mitt nummer av min kompis, som vart enormt förvånad över att hon fick ge det. Jag älskade mitt singelliv (på riktigt) och var annars väldigt svårflörtad.

Två veckor senare hade vi vår första date, den 10 juli 2010 och sen dess har vi varit oskiljaktiga. Det var verkligen något vid första ögonkastet, vi båda har aldrig varit med om liknande.

Han är min kärlek, min äkta hälft :)

Ska inflika med att jag hade en dotter sen tidigare, men han "köpte" hela konceptet. Vilket många grodor jag träffat innan hade svårt med :)

Efter att ha läst tråden nu :)

Jag tror på ödet, jag ville egentligen inte gå på denna fest, men bestämde mig en halvtimma innan vi åkte att jag skulle följa med en liten stund. Han skulle egentligen inte heller dit, men bestämde sig även han i sista stund.

Och den som letar, letar förgäves har jag alltid fått höra.

Jag var för första gången så jäkla nöjd med mitt liv som ensamstående på halvtid. Jag tyckte jag levde det perfekta livet. Allt var helt underbart och perfekt. Jag ville absolut INTE träffa någon just då.

Min kärlek hade den vintern lämnat sitt gamla samboförhållande och kände likadant som mig.. Han levde det perfekta rockstar livet (han spelade i ett band) och han ville heller absolut inte binda sig.

Men vi båda släppte allt och vart både sambos och gravida (dock inte planerat men ändå underbart) på 4 månader.

Så ge inte upp om kärleken, vissa hittar den snabbt och andra får vänta lite längre. Min mamma träffade sin rätte vid 42 år :)

Jag så en snygg kille på bussen, min syster kände honom. Jag sa till henne att han var jätte snygg. Vi var där och plinga honom, han hade bara handduk på sig så vi fick inte komma in. Några dagar efter hade han frågat min syster vem jag var, han sa att jag var söt till henne och hon visste ju att jag var intresserad. Jag var barnvakt åt en granne min syster hörde av sig till mig och sa att jag skulle komma till henne när jag var färdig med de. exet hörde av sig samma dag och fråga vad jag skulle gör, sa att syrran hade en överraskning åt mig så jag skulle dit då blev han med nyfiken. När jag kommer in där sitter killen från bussen där, vi blev tillsammans den kväll, flyttade ihop tredje dagen nu har vi vart tillsammans sex år

Vilka underbara historier det är... Verkligen UNDERBART att läsa. Och ja, ödet verkar vara en stor sak i detta!