• Anonym (OOPS!)

    Snart adoption. GRAVID!

    Under 2004 - 2008 försökte jag och min skaffa barn. Vi gick igenom ALLT. Med allt menar jag allt. Inget fungerade. Inte ett enda plus! Vi fick reda på att jag var infertil och skulle aldrig kunna bli gravid. En jävligt stor sorg.... Men, vi bestämde oss för adoption och har stått i kö sedan 2009.

    För en månad sedan fick vi vårat samtal. En liten flicka på 13 månader finns i Thailand som vi har blivit matchade med. Resan ska bli av i augusti.

    Jag är 38 år. Har inte haft mens på två år och faktiskt fått sagt till mig att jag är infertil. Därför har vi inte skyddat oss under dessa år (som man ska om man adopterar) Senaste veckorna har jag mått illa, kräkts och haft alla möjliga jobbiga symptom. Har inte haft EN enda tanke på att jag kunde vara gravid. Det har inte funnits i hjärnan liksom.

    Igår gick jag till VC för att kolla upp vad det är med mig. Har alltid haft problem med väldigt lågt blodtryck och tänkte att det var det som spökade.

    "Kan du vara gravid?" frågade sköterskan. Jag skrattade och sa att det inte var möjligt. Men hon övertalade mig att göra ett test. Och jag plussade. Kom i någon slags chock. Bröt ihop och gick hem till min man och berättade.

    Och nu sitter vi här. Vad i helevete ska vi göra?

    Det känns HELT uteslutet att inte åka och hämta vårat barn i Thailand. Och det känns HELT uteslutet att ta bort detta barn.

    Jag vågar inte ringa ngn och berätta. HJÄLP!

  • Svar på tråden Snart adoption. GRAVID!
  • evelinaeee
    Lillajagmedstorahjärtat skrev 2012-12-17 17:44:00 följande:
    Du har onte lust att lägga ut bloggadressen nu? Glad
    Skulle vara så otroligt kul att följa er.

    Vill du inte lägga ut för alla så skicka gärna som meddelande. Kram 

    Skulle vara jättekul att läsa!
  • PiOmiO

    Jag vill med följa dig !
    skicka gärna ett meddelande med din bloggadress =) Jag har själv en blogg, och är själv ofrivilligt barnlös ... 


    IVF-bloggar på: www.piomio.blogg.se/ --> Life is not fair; get used to it.
  • LinnVirvelvind

    Åh vilket underbart lyckligt "slut" (eller början ska man väll säga) det blev på denna historia! Har följt dig sedan dess du skrev första inlägget men inte kommenterat. Skulle gärna fortsätta att följa dig via din blogg också. Om du inte vill lägga ut adressen här, kan du inte inboxa den istället? Förstår dock om du vill vara helt anonym. Lycka till!!!

  • Swagger
    Anonym (OOPS!) skrev 2012-12-17 11:15:05 följande:
    Allt har gått bra och alla mår bra! Vår lilla tös är fantastisk och jag mår bra i graviditeten.

    Inga problem har uppstått med byrokratin eller så heller =)
    Vad skönt! All lycka till dig. {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym

    Jag hoppas verkligen att ert biologiska barn inte kommer att bli lidande för att ni tagit hand om ett annat barn också. Ett litet biobarn behöver så mkt närhet, och om då mamma hela tiden försöker kompensera det andra barnet för bristfällig omsorg i början av livet kan det lilla biobarnet må väldigt dåligt och få en taskig start i livet. Jag hoppas verkligen att ni förmår ta hand om båda nu när ni satt er i den här sitsen. Det är lätt hänt att biobarnet glöms bort. Man tänker att "Jamen, hen har ju fått en så bra start i jämförelse med adoptivbarnet!". Men det innebär ju inte att biobarnet är en robot som bara kan ligga i vagnen utan uppmärksamhet. Hud mot hud är viktigt. Lycka till och hoppas att ni fixar detta, för allas skull. 

  • Anonym (två samtidigt)
    Anonym skrev 2013-01-04 12:34:43 följande:
    Jag hoppas verkligen att ert biologiska barn inte kommer att bli lidande för att ni tagit hand om ett annat barn också. Ett litet biobarn behöver så mkt närhet, och om då mamma hela tiden försöker kompensera det andra barnet för bristfällig omsorg i början av livet kan det lilla biobarnet må väldigt dåligt och få en taskig start i livet. Jag hoppas verkligen att ni förmår ta hand om båda nu när ni satt er i den här sitsen. Det är lätt hänt att biobarnet glöms bort. Man tänker att "Jamen, hen har ju fått en så bra start i jämförelse med adoptivbarnet!". Men det innebär ju inte att biobarnet är en robot som bara kan ligga i vagnen utan uppmärksamhet. Hud mot hud är viktigt. Lycka till och hoppas att ni fixar detta, för allas skull. 
    Det är väl inte på ngt vis svårare för TS än för oss som får tvillingar naturligt?
    Därmed inte sagt att det är lätt. Det är det så klart inte.
     
    Ofta känner man att det är problematiskt att räcka till för två små barn som båda är nya i en familj, men det finns ju alla möjligheter att båda föräldrarna är hemma samtidigt när sådana situationer uppstår vilket gör det mindre svårt.  

    Stort lycka till! 
  • Anonym (Livet är svårt)

    1. Ta reda på vad som gäller juridiskt först så att du/ ni inte förväntar er något som inte gäller.
    2. Behåll det biologiska barnet- absolut ingen abort om inte det finns medicinska skäl för det.
    3. Om ni kan få adoptera så vänd på frågan med professionell hjälp vad ni egentligen vill. Men en psykolog kan aldrig fatta beslutet år er.
    4. Om ni inte får adoptera barnet så kan ni stödja det på annat sätt t.ex ekonomiskt.
    5. Finns barnet ledigt när ni skulle  kunna få adoptera det om ni inte får nu så diskutera även den frågan.
    6. Livet är sällan enkelt och de svåraste frågorna har aldrig något facit. 
    7. Döm inte någon och absolut inte er själva. 
    8. Svaret , det svaret som ni kanske sökte kanske kommer om 10 år men det är nu ni måste fatta beslutet.

    Vi skulle fatta ett beslut en gång, ett väldigt svårt beslut. Oavsett vilket beslut vi fattade så fick det konsekvenser direkt.
    Inget beslut var fel. 25 år senare så såg vi problemet dilemmat ur en annan synvinkel  och hade kanske fattat ett annat beslut för man är inte samma människa 25 år senare. Våra barn fick det bra i alla fall.
    Lycka till !

     

  • LinnVirvelvind
    Anonym (Livet är svårt) skrev 2013-01-06 15:23:56 följande:
    1. Ta reda på vad som gäller juridiskt först så att du/ ni inte förväntar er något som inte gäller.
    2. Behåll det biologiska barnet- absolut ingen abort om inte det finns medicinska skäl för det.
    3. Om ni kan få adoptera så vänd på frågan med professionell hjälp vad ni egentligen vill. Men en psykolog kan aldrig fatta beslutet år er.
    4. Om ni inte får adoptera barnet så kan ni stödja det på annat sätt t.ex ekonomiskt.
    5. Finns barnet ledigt när ni skulle  kunna få adoptera det om ni inte får nu så diskutera även den frågan.
    6. Livet är sällan enkelt och de svåraste frågorna har aldrig något facit. 
    7. Döm inte någon och absolut inte er själva. 
    8. Svaret , det svaret som ni kanske sökte kanske kommer om 10 år men det är nu ni måste fatta beslutet.

    Vi skulle fatta ett beslut en gång, ett väldigt svårt beslut. Oavsett vilket beslut vi fattade så fick det konsekvenser direkt.
    Inget beslut var fel. 25 år senare så såg vi problemet dilemmat ur en annan synvinkel  och hade kanske fattat ett annat beslut för man är inte samma människa 25 år senare. Våra barn fick det bra i alla fall.
    Lycka till !

     
    Det har löst sig för TS, till det bästa :)
  • Anonym (Livet är svårt)
    LinnVirvelvind skrev 2013-01-06 15:26:15 följande:
    Det har löst sig för TS, till det bästa :)
    Vad blev det för beslut?
  • Anonym
    LinnVirvelvind skrev 2013-01-06 15:26:15 följande:
    Det har löst sig för TS, till det bästa :)
    Är du säker på det? 
  • LinnVirvelvind
    Anonym (Livet är svårt) skrev 2013-01-06 15:34:12 följande:
    Vad blev det för beslut?
    Anonym skrev 2013-01-06 15:39:42 följande:
    Är du säker på det? 
    #908

Svar på tråden Snart adoption. GRAVID!