Vi är gravida. Men nästan ingen vet än så jag skriver anonymt. Vi fick ma senast i v 16 och vill nu se att allt är ok på ul innan vi berättar helt öppet. Och nu närmar det sig, vi har rul under vecka 32, nästnästa alltså. Och är oense hemma om huruvida vi ska kolla barnets kön eller inte. Förra barnet kollade vi inte, det blev en glad överraskning vid födseln. Denna gången vill sambon kolla men jag vet inte, tar inte det bort spänningen lite? Hur resonerade ni?
Ja och så tog man död på den debatten!!!
Vi kollade kön, har dock inte fött ännu (vecka 35 nu) men jag litar på att ultraljudsbarnmorskan vet vad hon snackar om.
Jag älskar att vi kan prata om bebisen som henne och vid namn, det har verkligen blivit mer "på riktigt". Kan inte förklara men jag är sååå glad att vi har kollat.
Jag kan absolut förstå att man inte vill kolla också, just för att få det där "it`s a boy" vid förlossningen om ni förstår vad jag menar.
Fast jag är en typisk köpa-rosa-eller-blått-mamma så för den sakens skull ville jag också veta. Klänning eller inte liksom =)
Sån är jag!
Vi kollade inte med första, sonen såg vi hela paketet på UL i vecka 33...:)
Sedan fick vi ett sent missfall i vecka 19 och nu, den här gången, kändes det oerhört viktigt för mig att veta könet. Ville liksom vänta på en person och inte ett missfall. Snurrigt kanske, men så är det.
Har förresten gjort massa ultraljud vid flera sjukhus och fått frågan om vi vill veta könet. Den här gången såg läkaren det redan i vecka 16.
Sjukvårdspersonal har inte rätt enl lag att tiga om kunskap som framkommer vid undersökningarna. Däremot kan man välja att inte aktivt leta efter könet men ser de måste man berätta om mamman och pappan önskar den informationen.
Vi kollade inte då för oss är könet på en bäbis totalt irrelevant. Det är först vid större ålder som barnet visar sitt "kön" på olika sätt. Bäbisar och barn är ju mer olika som individer än som kön. Vi är ju mer intresserade av vilken person som gömmer sig där inne. Många påstår att de är nyfikna i slutet men vi är i vecka 40 och är inte alls så nyfikna på länet utan själva bebisen! Vad gäller kläder så har vårt barn fått en hel garderob med fina kläder, oavsett kön.
Tro inte med detta inlägg att vi måste säga till alla i vår närhet att vårt barn kommer vara helt könsneutralt och politiskt korrekt. Vi bara bryr oss inte om just könet.
Tillägg till ovan är att jag/vi dock förstår se som kollar upp det. Alla gör som dem vill 
Vi har kollat med alla våra barn, är gravid med barn nummer 5 och ska på UL nästa vecka, hoppas att dom kan se då med 
www.mybabydolls.blogg.se
Vi väntar vårt första barn och vi tog reda på könet :)
Ingenting vi ångrar , utan vi känner att det känns jätte skojigt att veta ,att ha namn på henne och kunna kalla henne det redan i magen:)
Kan inte tänka mig att det förstör någon spänning,jag håller på och dör av nyfikenhet gällande hur hon ser ut etc.
Men tycker såklart att alla får göra som dem vill,men hitills har jag inte upplevt att något är förstört pga att vi vet att hon är en hon. Vi var inställda på att det kanske inte gått att sett (navelsträngen mellan bena eller så) så att vi kunde se var bara ett plus i kanten enligt oss.
När vi fick första barnet kollade vi inte könet. Va en trevlig överaskning. Med andra barnet kollade vi kön och sedan när det va gjort tyckte jag de va roligt att veta å förbereda samtidigt tyckte ja de va lite tråkigt att veta. Om vi blir gravida igen kommer jag bara kolla kön på barnet om det blir fler än ett barn;)
HALLÅ alla barnmorskor som ev är inne på FL!!! Får man idag veta könet på sitt barn vid UL? Utan indikationer på att det kan finnas könsbundna ärftliga sjukdomar? Är detta med att man blivit restriktivare på senare tid vad gäller att avslöja kön eftersom man märkt att ovanligt många flickfoster aborterats bara skrönor och "skitprat"?
Jag gjorde ett fostervattensprov med mitt andra barn och då fanns en kod man kunde uppge om man ville veta könet! Det ville vi inte för vi hade redan en dotter.
Bm frågade om vi ville veta, men eftersom vi fortfarande inte lyckats enats så fick hon skriva det på en lapp och vika ihop, som någon föreslog. Vi läste sedan tillsammans på kvällen när det inte gick att hålla sig längre, det är en pojke. Bm var så säker att hon skrivit att vi får komma och klaga på kompetensen om hon har fel. Jag är glad vi kollade för jag ville verkligen ha en flicka och blev först jättebesviken men har nu hunnit smälta det i lugn och ro och det känns faktiskt riktigt bra! Tänk om jag fått samma knäpp när bebisen fötts om vi inte vetat. nu har rummet målats grönt (vilket det gjorts oavsett kön) och namn är redan bestämt, så nu är vi redo och jag hoppas de sista veckorna går fort!!!