"Rubbad" vän efter GBP?

TS! Det du skriver hade kunnat vara min svägerska. Hon gjorde GBP i februari i år, trots att hon inte vägde mer än 104 kg (vilket jag tycker inte är så överväldigande mycket att man behöver hjälp med operation). Hon har blivit helt förändrad! Allt är fixerat kring hennes vikt och hur duktig hon är som tappar 1.8 kilo på 4 dagar (jepp, hon var jättestolt). Hon pratar bara om mat och vikt HELA tiden - och träning (men hon är för lat för att träna).
   Denna helt underbara människa har blivit jätteytlig och självcentrerad - och hon tänker inte på andra över huvud taget längre. Hon går alltid först. 
   Jag saknar min gamla svägerska, som var min bästa vän. Frågan är om hon någonsin kommer tillbaka??   

Jag har själv gjort en och ja, lite rubbad blir man. Det är väldigt svårt att förklara men visst storhetsvansinne infinner sig. Man blir nästan stundtals lite manisk och är kanske inte hela tiden en god vän och en bra partner. Hela ens känsloliv kan bli lätt tillspetsat. Det är inte lätt att förklara.

Och separationsfrekvensen efter gbp är ganska stor.

Ni som svarat som själv har genomgått GBP - fick ni inget samtalsstöd före och efter?

Jag blev inte personlighetsförändrad av GBPn. Jag blev personlighetsförändrad av att vara fet.
Nu är det jag som kommit tillbaka!

hahahahahahahah Du skojar?!?!?

Klart man inte får. Allt fixar ju sig med en operation. Sen mår jag toppisch ?

Verkligen inte....så tragiskt....

Tror man kan likna det lite vid att ha varit mobbad i hela sitt liv och sen växer upp och inser att man inte är ful och dum i huvudet. Plötsligt vill man uppleva allt det där man missat som tonåring och det kan lätt gå lite överstyr. 
Dvs är man svältfödd på något som man såväl behöver som uppmärksamhet, kärlek, komplimanger... Då går det lätt till överdrift när man väl får det.  

Innan vore ganska meningslöst då man är såå fokuserad på att få operationen. Man skulle ljuga sig blå för att få den.
Efteråt, ja då skulle det nog verkligen behövas!

Sen framförallt borde de aldrig bevilja en enda op till om de inte kan fatta vad allt löst skinn kan göra för psyket.
Innan var man fet och skämdes för sin kropp och visade sig inte. Men det var inget mot hur iaf jag ser ut nu.

Jag får mage och bröst men allt satt ju inte där liksom. Och träna och bygga muskler så man inte får slapp hud, jo tjena.. 70 kg muskler då?

hm min mor gjorde inte gbp, men ett hjärtklaffbyte och fick käka citaprolam, och jag tycker hon blivit deppigare och mera anfådd och hon gnäller mer även om hon har alltid mer ont än mej, jämt!

Alltså jag har inte gjort en sådan operation själv, men jag skulle nog kunna svära på att det inte har med den operationen att göra. Garanterat har det med annat att göra (tex att hon fått reda på att mannen varit otrogen eller att hon fått en 40 årskris eller whatever.) Men att det skulle ha med operationen att göra är nog inte så sannolikt.

Men annars kan man ju förstås göra en anmälan om biverkning på socialstyrelsen .-) Låt henne hållas, tänker jag. Tids nog går nog hennes kris över. Alla krisar ibland, tyvärr även folk som borde vara lite mogna tex 40 åringar. Men säkert hälften av alla som fyller 40 får nog någon slags form av kirs. Och i pincip alla människor krisar någon gång under sitt liv.

Anonym: Hehe, nej inte får man samtalsstöd. Innan jag fick min operation fick vi i stor grupp träffa en dietist och en psykolog i 5-10 minuter. De undrade om vi hade några frågor sedan var de mest tyst. Skitbra info...

Jag behövde inte träffa en dietist eller psykolog själv öht för att bli godkänd.

Instämmer och Amen! Har inget att göra med GBP op att göra i sig utan det handlar om att varit under ytan under en längre tid och sedan få luft och uppmärksamhet. Har bekanta som gjort liknande op och som betett sig precis som du skriver, bara att gilla läget. Det går över men kan ta tid. Har gjort en själv och tycker att det varit viktigt att komma ihåg att inte fokusera på vikten och utseendet hela tiden -tror faktiskt att jag dessutom lyckats. :)

Nu förstod jag nog inte riktigt vad det hade med en GBP att göra?

Tyvärr är det nog så att kraftigt överviktiga kvinnor ofta utplånar sig själva för de tycker inte att de är värda något. Och om de slutar med det när de blir smala så är det klart att omgivningen reagerar. De får ju inte vara i centrum hela tiden längre.

Min före detta bästa vän är exakt så. Hon blev helt sjövild efter operationen, och rent elak. Hon sa till mig "du är bara avundsjuk för att du inte är den smala, snygga av oss längre", när jag försökte förklara att man inte måste supa skallen i bitar 4-5 ggr/vecka bara för att man inte är överviktig. Det var droppen, jag hade varit hennes närmsta vän i sju år men hon kastade bort allt bara för att.. Ja, jag vet inte varför. Hon var verkligen en jättefin människa men nu bryr hon sig BARA om ytligheter, det finns inget djup i henne. Trist men hon lär ju fatta när hon inte har några vänner kvar, hoppas jag.