Otrogen och bättre sex

Jo, du har helt rätt, känner igen mig till 100% även om jag är man. Men, reser mycket och har också en profil på bc. De jag har sex med är nästan uteslutande kvinnor som är gifta eller sambos. Och de flesta säger samma sak som du

Oj. Trodde jag var själv. Har ett knullförhållande med en man på min jobb. Vi har haft det i nästa två år. Började när mitt sexliv hemma var i botten. Hans med. Men nu har jag bättre och oftare sex än när jag var 18 (är 37 idag). Min man är nöjd och jag med. Och jag skäms inte över det jag gör.

Men det är ju helt okej att leva så! Om man är ärlig med den man har en stadig relation med. De som dömer dig gör det nog inte utifrån att de anser att sex med många är fult utan utifrån att du för din partner bakom ljuset. 

Relax, alla är otrogna :)

Flygvärdinnor på längre flygningar med längre stopp är perfekt :)

Om du anser att otroheten har medfört att sexet hemma har blivit bättre och oftare med frun/mannen/sambon så kan ni testa detta teoretiska samtal med din partner:

Du: - Tycker du vi har ett bra sexliv tillsammans?
Partnern: - Ja, visst.
Du: - Tycker du att det har blivit bättre?
Partnern: - Ja, faktisk. Mycket bättre
Du: - Tycker du om det jag och vi gör i sängen, även det nya?
Partnern: - Ja, det vet du ju ;)
Du: - Och du, skulle du bli ledsen om det blev mer sällan? Kanske även sämre sex?
Partnern: - Vilken fråga. Självklart. Jag är jättenöjd som vi har den nu älskling.
Du: - Okey. För det är en sak du behöver veta. Det är ett beslut jag tog helt själv utan din möjlighet att säga ditt.
Partnern: - Eh...jaha...?
Du: - Jo. Jag har  haft sex med andra under en lång tid. Utan din vetskap.
Partnern: !!!!!
Du: - Lugn. För du har ju fått ditt också. Jag har ju tagit hem resterna i en matlåda till dig. Vårt sexliv har ju blivit bättre på köpet, eller hur?
Partnern:- Jamendåså! Då är det lugnt.Tack för ditt engagemang i vårt förhållande. Och att du så osjälviskt har offrat din kropp med andra för att mitt sexliv med dig skulle bli bättre. Fortsätt så.
Du: - Så du är inte sårad, kränkt, sviken och vill separera när du fått höra varför?
Partnern: - Nej för faan! Jag inser att det är priset jag måste betala för vårt sexliv. Jag är evigt tacksam.
Du: - Älskar dig!
Partnern: - Älskar dig också!

Om samtalet med största säkerhet kommer att avslutas på detta sätt så köper jag argumentet att sex på sidan om (utan tillåtelse från partnern) är bra för förhållandet hemma. Dessutom blir det en retorisk sak eftersom genom detta samtal blir ett öppet förhållande istället. Case closed.

Allvarligt. Varför denna moralpredikan. Jag har haft flera förhållanden med gifta/upptagna kvinnor på mitt jobb. Började för dryga 10 år sedan, då kvinnor var bristvaran på IT företagen. Hade ett sunkigt förhållande, så jag bodde själv. Träffade en tjej som levde i ett förhållande. Vi började med lite luncher, och sen på en firmafest så hettade det till. Eftersom jag bodde själv, så trodde hon nog jag var singel. Hon var grym i sängen. Sen har det rullat på, men har haft 4-5 gifta kvinnor som fått en ordentlig skjuts i sitt eget sexliv då de gör de förbjudna. Ingen av oss har berättat för våra respektive och jag finner ingen anöedning att göra det heller. Gör det snyggt och håll det till bara sex. Varför stöka till det. Min fru tycker vi hart grymt sex (jag har lärt mig genom vad andra kvinnor gillar, och jag lärt dom vad andra killar (jag) gillar, och vad våra respektive gillar). Så varför skilja sig, stöka till det för våra barn etc. Kom igen nu, vi lever i 2012 talet. Antar att alla som klagar är de som aldrig prövat. Och, jag tycker det är stor skillnad att vara otrogen med vem som helst när man är på fyllan.

Förstår inte att människor är sådan moralridare. Har diskuterat detta med vänninnor som är helt emot det. Sen kommer det fram att de alla (nästan) har gjort små felsteg ibland. Inte bara en gång utan ibland fler. Men "bara" under kortare perioder eller bara på utlandssemester. Antingen har man helt rent mjöl i påsen, eller så är man tyst. Sex är varje människas rättighet. Oavsett hur det sker.
Sen undrar jag var som är värst, de som flirtar och är otrogna i tanken, eller de som gör det, men utan känslor.  

Jag har aldrig varit otrogen, men skulle heller aldrig vara då jag har har upplevt sveket själv. Som tur är så slipper jag för jag och min sambo har en väldigt öppen inställning till sex och har sagt att vi får ha det med andra sålänge vi berättar det för varann. Men jag tror dessutom att det är svårare att förstå hur det känns att vara den som blir bedragen om man inte blivit det själv. 

Jag säger inget att man har sex med andra, men då gäller det bara att man har kommit överens om det och att den andra partner är med på noterna. Det jag stör mig och blir arg på är att man går bakom ryggen och ljuger för den man älskar

Har själv varit otrogen. Men jag har tillräckligt med karaktär och självinsikt att stå för det och kalla det för sitt rätta namn. Det som är tröttsamt är alla som försöker förringa det man faktiskt gör genom att gömma sig bakom en massa rättfärdigande, t.ex att man har bidragit till att sexlivet har blivit bättre hemma. Och sluta med argumenten att det är moralpanik. Det handlar inte om det. Vad det handlar om är att stå för det man gör att kalla det för vad det faktiskt är. Jag har inget att säga om att folk är otrogna. Det är helt deras egna sak. Alla har sina egna unika skäl. Men låt oss kalla det för vad det är. Och vad det gör.

Om du läser lite i trådar här på fl där de bedragna beskriver sin enorma sorg och smärta över sveket så kanske du förstår lite mer varför otrohet är så fel. Det är ju inte sexet i sig, det är sveket man gör mot sin livskamrat. Den dag du blir påkommen och ser din mans chock, smärta och sorg mitt framför ögonen är det förmodligen inte lika roligt.

Du missbrukar din mans förtroende. Han har ingen chans att välja dig för den du verkligen är.

Det är redan sagt i tråden, men tål att upprepas, om man vill ligga runt - stå för det. Ta en diskussion med partnern hemma och kör med öppna kort. Då slipper man dessutom oroa sig för att bli påkommen.

Klart sexet blir bättre till en början eftersom man är mer kåt. Min erfarenhet är att sanningen dock kommer ikapp efter ett tag. Antingen av att man träffar någon där sexet/ upphetsningen är tusen ggr bättre än med sin partner eller för att samvetet börjar gnaga, man sover mindre osv.

Det kommer liksom inte bra saker av otrohet, iaf inte saker som är konstruktiva för förhållandet.

Sexet blir bättre med en älskare men det blir alltid minst en i en otrohetsrelation som blir intresserad av den andre. Kan man hålla det till enbart till sex är väl det bra. Jag var ständigt otrogen mot min kille (under 5-6 år) när jag blev lite onykter. Varje kille eller "kuk" blev ett streck i en bok, men vem det varmed var ganska ointressant. En bekräftelse bara. Sexet på one night stand var sällan jättebra, men vägen dit var det jag sökte. Har haft två affärer på gifta män på min arbetsplats, men eftersom vi då träffades oftare ville de tillslut göra slut med sina fruar, vilket inte jag ville. Så jag och min kille testade en swingersklubb i Stockholm, och vi/jag fastnade direkt. Sex utan känslor eller förpliktelser. Och du kan gå eller bryta precis när du vill. Efter det har jag aldrig varit otrogen och kommer aldrig vara det. Min kille är inte lika sexgalen som jag, så ibland låter han mig gå själv de kvällar när även "singlar" är välkomna. Annars har vi levt ut alla mina fantasier. Rekommenderar vekligen. Ger en kick i sexlivet.

Håller på dig TS Njut av livet, det gör jag med...