• Anonym (Varför?)

    Min man tränar för att bestiga Mt Everest

    Jag och min man har två barn ihop, och har varit gifta i 5 år. Han har alltid varit en aktiv person som klättrar, springer och rör sig nästan hela tiden. Nu har han börjat öka sin träning för att bestiga Mt Everest. Jag tycker att det känns så fruktansvärt oansvarigt att ge sig på en sådan sak när man har småbarn hemma. Han är verkligen helt seriös med detta och det är en av hans högsta drömmar tydligen. 

    Dödstalet på Mt Everest är väldigt stort och det är ca 200 pers som ligger uppe i deathzone som inte ens tas hem därifrån pga risken för räddningsstyrkans liv. Skadar man sig i ett fall får man dessutom ligga kvar, folk går bara förbi en. Men det är något man är medveten om, när man bestiger påstår han. Ingen BIG DEAL?! Väderförhållandena är dessutom så svåra att man under 68 dagar kan ha ca 8 fina dagar... Risken att dö där uppe är ofantligt stor.

    Han säger att risken att dö för detta är något han har lagt som nackdel, men att det andra ändå överväger. Jag tycker att han är oansvarig. Han att han är cool ungefär. 

     Vad fan ska jag göra? Han har all möjlig frihet i vårt förhållande, och är ofta iväg. Men det här!? det kan jag bara inte ta. Ska vi sitta och vänta på en man som kanske dör i flera månader?

    Hjälp! 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-15 17:53
    Jag har beslutat mig för att stötta min man i detta. Han kommer att försöka nå summit, men är inställd på att eventuellt behöva avbryta beroende på vad hans kropp klarar av. Han vill i alla fall försöka och jag kommer låta honom göra det.

    Jag tjänar förövrigt mina egna pengar så jag är inte tillsammans med honom för hans ekonomi (som dessutom inte var speciellt god när vi träffades för någon av oss).

  • Svar på tråden Min man tränar för att bestiga Mt Everest
  • MickeN1973
    Anonym (Egoist!!!) skrev 2012-08-15 12:05:17 följande:
    Om man vänder på det så här. Vad skulle han säga och göra om du faktiskt ville göra samma saker som han? Vem tar egentligen ansvar för era barn om bägge två skulle vara typ A-personligheter? Om du skulle kräva att få följa med, vad händer då? Nej, det går så klart inte. Det är självklart att hans beteende kräver en snäll cockerspaniel-mamma som stannar hemma och sköter all markservice. Schysst! Rättvist! Not.

    Hela hans resonemang låter så otroligt barnsligt och genomegoistiskt. Sen har jag väl lite svårt att känna respekt för den där önskan om att traska upp på ett turistberg med en massa bärare som sköter hundgörat. Känns nybörjare och oseriöst. Du nämnde Mont Blanc. Hur mycket klättererfarenhet har han egentligen?

    Hur gamla är era barn? Vad har släkt och vänner att säga om detta?

    Jag är bara så arg på denna omogna karl och jag tycker så synd om dig, TS, så jag har lust att slå honom i huvudet med något hårt. Han kräver att du ska ställa dig bakom hans dröm om att få uppleva en schysst utsikt i två minuter av sitt liv. Det tycker han att du ska göra. Men du får inte kräva att han står bakom dig i din dröm om en trygg tillvaro tillsammans med din familj. Vad hände med respekten och solidariteten och kompromisserna i ett äktenskap? Varför är det bara en i det här läget som ska lägga sig platt för den andre och acceptera ALLT? DINA önskningar är väl lika viktiga som HANS?? Kompromisser kallas det och är som sagt grundbulten i ett äktenskap. Nej, jävla egoist säger jag!!

    Bra förslag som någon hade, kräv att han förbereder sin begravning och ett brev till barnen. Det är det minsta han kan göra!!!!!!!! Samt sätta av en jäkla massa pengar för er framtida försörjning. 
    Tror åldersgränsen för att besiga everest är 18 eller 16 år.
  • Anonym (Egoist!!!)
    MickeN1973 skrev 2012-08-15 12:12:57 följande:
    Tror åldersgränsen för att besiga everest är 18 eller 16 år.
    Ja, då så. Där sprack det väl direkt. Flört
  • Anonym (Varför?)
    MickeN1973 skrev 2012-08-15 01:21:31 följande:
    Hur gamla är era barn?
    4 & 2 år gamla. 
  • Anonym (Varför?)

    Nu är ju min man 35 och jag 34 så inte är jag minderårig heller och varför tror ni det?

    Vi har en bra relation i övrigt där vi delar på barnen. Jag reser också med mina tjejkompisar och han har inget problem med det. Det är hans resmål som är problemet inte huruvida jag går att likna vid en gullig hund eller inte.

  • Anonym (Tant)
    Anonym skrev 2012-08-14 23:12:37 följande:
    Jag vet en man som besteg Everest, Kilimanjaro osv samt gjorde andra äventyr på sina semestrar. När han fick barn la han av. Nu åker han till sommarstugan eller chartersemester med frun och barnen på semestrarna.
    Eh? 
    Jag har bestigit Kilimanjaro vilket var en barnlek för en medelålders otränad tant.  Trafiken i Thailand är betydligt farligare...
  • Anonym
    Anonym (Dåraktigt dyrt) skrev 2012-08-15 00:10:51 följande:

    .... Hm men du får väl sätta dig med han och göra upp att om du går bort (risken finns ju) vart tycker du barnen ska gå på för skola. Ska vi bo kvar här? Kan du skriva ned hur du vill ha din begravning det kommer inte jag att orka. Och sist men inte minst kan du skriva ett brev till barnen varför du gör det som de kan läsa då de blir lite större.
    ....


    Detta tycker jag verkligen att du ska ta upp med honom. Låt honom inte avfärda det genom att säga att "det är 500% chans att han återvänder levande".

    Fler tips: spela in en video till barnen där han förklarar vad han tycker om dem osv. (om han inte är mycket för att skriva känslomässiga brev). Att inte lämna något till barnen (förutom pengar då) är väldigt respektlöst mot dem om det skulle hända något Skrikandes
  • Ellaria
    Anonym (Tant) skrev 2012-08-15 13:42:58 följande:
    Eh? 
    Jag har bestigit Kilimanjaro vilket var en barnlek för en medelålders otränad tant.  Trafiken i Thailand är betydligt farligare...
    Ja, Kilimanjaro är knappast ett tekniskt krävande berg. Det är ingen klättring alls ju, bara en lång promenad på hög höjd.
    You know nothing, Jon Snow
  • Anonym (Varför?)
    Anonym skrev 2012-08-15 13:55:05 följande:
    Detta tycker jag verkligen att du ska ta upp med honom. Låt honom inte avfärda det genom att säga att "det är 500% chans att han återvänder levande".

    Fler tips: spela in en video till barnen där han förklarar vad han tycker om dem osv. (om han inte är mycket för att skriva känslomässiga brev). Att inte lämna något till barnen (förutom pengar då) är väldigt respektlöst mot dem om det skulle hända något



    jag har försökt men han säger att det inte är någon Big deal. Men han ska iaf få skriva något.
  • Anonym (Varför?)

    Just barnens försörjning är inget problem så den behöver han inte säkra. Jag skulle klara den utan honom får jag jag har ett bra jobb själv med. Det är HONOM jag vill ha hemma! Vad fan ska jag göra?

    Han har åkt till Kebnekaise nu med lite kompisar så jag behöver tips på hur jag kan ta upp detta när han kommer hem? Känner mig helt livlös just nu..

  • Ellaria
    Anonym (Varför?) skrev 2012-08-15 14:56:34 följande:



    jag har försökt men han säger att det inte är någon Big deal. Men han ska iaf få skriva något.
    Några expeditioner låter klienterna spela in små filmer till familj och vänner innan toppförsök.
    You know nothing, Jon Snow
Svar på tråden Min man tränar för att bestiga Mt Everest