• Dagfördag

    Utredning som verkar stå stilla

    AlexandraViberg skrev 2012-10-14 23:41:46 följande:
    Haha ja alltså, det kom på en gång, försvann vid 7 dagar efter äl och sen kom det tillbaka 11 dagar efter äl ungefär! (men då hade jag ju redan plussat) Har haft konstant ont sedan dess..

    Det känns bra, iallafall nu sedan vul, men man springer ju ändå på toan hela tiden eller stoppar ner handen i trosan för att kolla att det är flytning och inte blod. Lär ju fortsätta så. Är trött, har yrsel, är svag och mår förbannat illa också. Men det får man ta!

    Förstår hur du känner, ibland fick jag tankar om att det var lika bra att bara slakta hela kroppen, den funkar ju ändå inte.. Man känner sig maktlös och utlämnad!
    Hoppas ni ska få den hjälp som ger er eran bebis, som väntar på er, snart!

    "ibland fick jag tankar om att det var lika bra att bara slakta hela kroppen" -Men typ så! iaf mittenbiten....

    Hoppas också...håll tummarna åt oss =)

    Men alltså jag kan tänka mig att det blir mycket kolla! Nu sitter man och tänker och önskar sig bli gravid och då skulle man inte ha ett bekymmer kvar i världen, men då börjar oron för att det ska gå fel ist! Men det är ju en "bättre" oro...då har man ju lixom redan lyckats med det svåraste känns det som...Fast det är väl den där livslånga oron som kommer då! =P Som följer med efter födsel och i all framtid då!
  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-10-15 18:10:10 följande:
    Han är kollad på grund av att han har strålbehandlats. Jag har ju inte genomgått något sådant  så det finns ingen anledning att kolla mig ännu eftersom vi inte försökt i ett år ännu (eftersom vi först har genomgått hela cancerresan och sedan ännu väntat ett år efter strålbehandlingen innan vi fick börja försöka) så är det ju fortfarande inom tiden som vi ska försöka själv först innan vi får hjälp. Det som jag misstänker är att jag har för kort LH-fas (och oregelbunden!! vilket man inte ska ha) för att ett befruktat ägg ska kunna fästa. Ska försöka ringa till gyn och höra om jag verkligen måste vänta ett år när jag med hjälp av ÄL-tester insett att min LH-fas endast ligger mellan 8-11 dygn..

    Men gud vad ni har varit igenom saker....Och här sitter man och tycker synd om sig själv! Tycker inte ni ska behöva vänta, det är ju lika bra att kolla, för OM det skulle va nåt så följer ju ännu mer väntan, plus det du sa innan att ni redan väntat ett år efter behandlingen.
    Borde ju vara till fördel att visa på att mensen är konstig också så att dem inte "bara" tycker ni är otålig....

    Hörde btw att det skulle genomföras någon fertilitetsundersökning på kvinnor mellan typ 25 och 35 eller nåt sånt i skåne bara för att kolla IFALL det var nåt problem. Alltså kunde vara kvinnor som ite ens planerade barn. Bara för att se att allt fungerar, eftersom allt fler väntar längre med att skaffa barn....med EU pengar. Känndes som att det skulle va bättre att lägga pengar på par som faktis vill och försöker som inte lyckas....jaja, det var bara en tanke från nyhetsmorgon...=/
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-10-17 13:09:30 följande:
    Ja, många var dom gånger man ville sticka en kniv i puppen typ :P

    Ja alltså, det där vänder snabbt, jag var as glad i några dagar och sedan  POFF oro. Hade ju bestämt mig för att bara njuta om jag lyckades till slut. Men det är lättare sagt än gjort, men det förbereder en väl på den livslånga oron då, så att säga.

    Exakt! =P

    Jag skulle nog bli likadan! Speciellt då man haft ett missfall tidigare....Men det måste ju iaf va en "angenämare" oro....eller nåt...alltså, det svåraste är ju gjort! Kanske går över också då det börjar synas ordentligt och kännas, i början är det ju lite overkligt och svårt att ta in när man inte ser nåt!
  • Dagfördag

    Idag ska vi få höra resultaten från prover. Äntligen. Konstigt att vi inte är...nervös...de känns bara som, "säg nu det som vi har väntat hela sommaren på att få svar på..." Så man vet om man ska bli glad, eller komma hem med ännu mer frågetecken och en ny tid som vi får vänta skitlänge på igen. Är som rätt nollställd nu, man vågar inte hoppas nåt för det gör så ont att bli ledsen och besviken pga av hela det här problemet....Kanske känns lättare när/om vi får komma igång med nån form av behandling så det blir verkligt att det går frammåt på riktigt........

  • Dagfördag

    Jag hoppas att det blir lättåtgärdat också, annars går vi vidare med ivf som jag förstod...
    Men vi tycker det gick bra iaf, det är inte kört för oss, vilket är huvudsaken!
    Mannen fungerar bra, så det var jag som är käppen i hjulet.
    Dem sa att allt såg bra ut, äggstockar/ledare och hela "paketet" (fick göra en spolning där de srutar in kontrastvätska, i äggledarna. Gjorde ont, men antagligen inget mot vad det kommer göra om nu detta går bra!)
    Jag hade svarat bra på levaxinet och nu låg tsh på typ 1,5 förut var det 5,6.
    Så då sa dem att vi skulle prova med pergo först och hon sa som mina äggstockar såg ut brukar man svara bra på detta.
    Har egentligen gått förbi dagen man börjar med pergo (5e blödningsdagen) men eftersom jag har så långt mellan mensen så kunde jag änå börja igår, typ 4 dagar senare....Jaja, så då blir det ultraljud nästa vecka för att se så det inte har blivit för många äggblåsor, förhoppningsvis ser allt bra ut då är det bara att köra på!

    Vart lite långt, men men! Känns drygt att man är den felande länken, men samtidigt skönt att få lite hjälp nu! Håll tummarna för oss! Jag håller för er! =)

  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-11-07 19:41:19 följande:
    Hoppas detta ger er lite ny gnista och nytt hopp på vägen mot pluset! Håller tummar och tår för att det ska gå vägen! Vi missade väl troligtvis ÄL denna månaden på grund av min sambos jobb. Känns drygt när man ändå får vänta så mycket :(

    Jo en liten gnista blir det ju, med pergon så gör man ju nåt, inte bara väntar...!
    Vad jobbigt med en miss, man väntar ju redan nog mycket ändå...synd att det inte gick att lagra lite hemma, så ifall karln var borta kunda man bara ta från frysen typ....=P
    Har du regelbunden mens?
  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-11-08 18:20:37 följande:
    Jag har ganska regelbunden... pendlar mellan 27-30, men brukar ha lite mellanblödningar så är lite osäker på när jag ska räkna att den verkligen börjar.. Vi har ju faktiskt i frysen i lager dock är det ju inte hemma frysen.. Vi fryste in för säkerhetskull innan sambon genomgick stålbehandling eftersom det kan skada. Men troligtvis har han ju lite okej simmare fortfarande..

    Hur reagerar du på pergon? På vilket sätt hjälper den?

    Ok, men det är ju bra att du har regelbunden iaf! Jag hade jätteoregelbunden och som bäst var den varannan månad. Jag tar 4e tabletten ikväll, sista i morgon, har inte direkt märkt nåt än, men den ska hjälpa till så att man får ägglossning, vilket verkar ha varit mitt problem. Får åka in och kolla sen på vul så att det inte blir för många äggblåsor, då får man inte sexa.

    Måste kännas skönt ändå att ha fryst in utifall! Men har ni fått kolla hur det ser ut nu efter behandlingen?
  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-11-09 15:54:22 följande:
    Okej skönt om man slipper en massa biverkningar i alla fall. När får du åka på VUL? Känns det lättare nu när något händer och ni är "under observation" eller känner du att alla läkarmöten är jobbiga?

    Min ÄL verkar komma som den ska, fast egentligen är det något jag bara antar i och med att jag får LH utslag på ÄL-testen. Om jag verkligen har lossningen är ju en annan femma.

    Vi har tagit prov på simmarna efter behandlingen, det var det provet som det tog över 5 månader att få svar på och som vi sedan efter många om och men och efter att de påstått att vi inte ens varit dit i ett skede visade sig vara "normala". Mer vet vi inte om dem än just den frasen. Normala. Jag som inte litar helt på sjukvården är dock så nitisk att jag tänker tvinga ut de exakta värdena för allting, men så långt har vi inte kommit.

     Trots det så tror jag ju på att läkaren faktiskt har sett resultaten och att de ska vara normala. Så jag känner att bollen har rullat över lite på mig. Tycker livet är lite orättvist om vi först har behövt gå igenom cancer, strålbehandling och sedan fått friska prover på hans simmare och sen ska problemet i slutänden ligga hos mig... Men det är ju inget vi vet ännu så det är ingen idé att ta stress över det ännu.

    Idag tog sambon hem många pluspoäng när han städat lägenheten och köpt blommor som han placerade på mitt sovrumsbord tillsammans med färsk frukt och skumpa. Sådana stunder är så otroligt viktiga när man verkligen hela tiden får kämpa annars. Glad
    Nä, nog känns det lättare nu då nånting händer, och man har datum att se fram emot som inte ligger ett halvår bort i tiden. Än har det inte kännts jobbigt med läkarbesöken, vi har ju mest bara längtat till att få höra vad de säger, än så länge!
    Fast det som är jobbigt är ju (både bra och dåligt iofs) att veta att det är mitt fel.....Känns extra jobbigt om någon frågar, för vi har sagt att vi ska va öppna med det om någon undrar. Då ligger verkligen allt hos mig, svart på vitt och...

    Men har det inte gått nog länge för att ni ska få gå en utredning där de kollar dig också?
    Hur länge hade ni försökt sen han vart friskförklarad?

    Men vad gulligt gjort! Man kan vekligen uppskatta sånt där, än om det inte är en "dyr resa eller diamanter" typ! Bara såna enkla grejer som kan sätta en liten guldkant på alla jobbiga dagar.

    Har ni många i eran närhet som har barn ni umgås med? Undrar bara för vi själv har det, och jag tycker det är ganska jobbigt just nu....mest med väldigt små barn...känns skitdumt att känna så, men kanske blir det så litegrann för man vet att alla längtar tills/om vi får barn. Och så känner man press och misslyckande och hopplöshet för att vi inte fått...
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-11-06 14:08:25 följande:
    Dagfördag: berätta Gärna hur det gick!

    Hur går det för dig? Allt bra?
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-11-12 14:28:10 följande:
    Var på inskrivning idag, ännu lever jag! Behöver inte lika mycket medicin längre men har inte fått tillbaka all vikt. V.11 nu. :)

    Oj, har det redan gått 11 v! Skönt att det gått bra också! Känns det lugnare nu eller är det fortfarande lite "en dag i taget"? Det är ju inte så långt till 3 mån-gränsen! =)

    Har just avslutat en pergokur, ska på vul den 15e....så det går åt rätt håll här iaf!
    Är så inställd på gamla vanor, så jag har nästan glömt att jag nog har en bim-dag!! såvida vi inte får 6-förbud... Lite hoppfullt iaf!
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-11-12 18:12:04 följande:
    Ja 10 iallafall men 11 påbörjad. 8 sen befruktningen. Tiden går fort!
    Nä lika nervöst! Kritisk vecka nu.. Läskigt!

    Åh lite till rätt håll iallafall! Hoppas det går bra på vul! Ja det är väl när det är många ägg man får det? Skulle nog inte klara att hålla mig ifrån det ändå :P haha

    Konstigt att tiden kan kännas så långsam då man har ett datum man vill komma fram till! Och har man inte det går dagarna jättefort...Har du mått illa hela tiden? Det brukar väl lätta lite när det blir 3 månader?

    Jo, om det är mer än 2 ägg får man inte ligga....så vi hoppas väl på 1 riktigt fint istället =)
  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-11-12 20:27:33 följande:
    Jag har också lite den känslan att allt hänger på mig nu eftersom han är utredd och fått ok stämpel i pannan. Vi har försökt sen i somras. Första försöket var väl slutet på juli men helt utanför ÄL. 4 försök med ÄL-tester där vi faktiskt borde ha träffat ÄL. Räknade på 14 dagar före tidigare. Och för lång cykel, den krånglade ganska länge efter att jag slutade med preventivmedel.

    De flesta vi umgås med har barn både våra syskon och vänner. Har ett par till som inte har barn och en tjejkompis. Men ingen som har riktigt nyfödda barn. De flesta börjar bli några år några har t.o.m. skolbarn redan. Kan känna själv också att det är lite tråkigt att det blir så stor åldersskillnad på barnen inom vänskapskretsen och att om vi lyckas så blir vi helt i olika fas men det känns som ett väldigt väldigt litet problem i sammanhanget.. Har en kollega som är gravid och jag kan komma på mig själv att stirra på hennes mage och fastna i tanken. Snart får jag väl förklara situationen för henne innan hon tror att jag är helt knäpp..

    Lite lättare med äldre barn, men det är jobbigt just nu att det hela tiden dyker upp folk som berättar att de väntar barn.....det ska ju va våran tur nu.....
    Men sen åldersskillnaden märks ju mest i början, ju äldre alla blir desto midre tänker man på det! Och det handlar ju inte om 15-20 år så det är nog bara nu man tänker på det! Som sagt ett litet problem i sammanhanget! 
  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-11-13 13:51:23 följande:
    Jo det där med tur känns väldigt orättvist. Den här tjejen som är gravid på jobbet måste ha blivit gravid under tiden vi har försökt (sen kan jag ju inte veta hur länge de har försökt..) men tänkte idag igen att skulle de nappat i början så skulle det ha varit jag som gick där med magen i vädret..  Men tänker nog ibland att kanske det inte har varit så lätt för alla som är gravida och får barn att få heller. Den här tjejen är äldre än jag och varit tillsammans med sin sambo hur många år som helst så kanske de också har fått försöka ett tag det vet man ju inte. Det är så lätt att tänka att det går lätt för alla andra men det vet man ju inte heller..

    Nä...skulle inte va en negativ grej om det kom fram lite då och då att folk faktist försöker länge ibland...
    Före sommaren var det 3 tjejer som typ avlöste varandra med magarna, och då kände man bara, fan va orättvist....Hur bär sig folk åt typ...?!
    Tänk om man skulle skriva på facebook sen när/om vi plussar, att typ "3 år, 6 månader med levaxin, spermaprov, spolning och x antal pergokurer senare" blir vi 3..
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-11-13 15:39:47 följande:
    Dagfördag: ja har mått illa sen v.4-5 ungefär. Så en månad ungefär, varje dag. Kräkts massa och gått ner 3 kg så ingen dröm start. Börjar även känna av fogarna. Får igen nu för att jag mådde så bra med dottern för 6 år sedan..

    Ja! Är i tredje nu och är två veckor kvar av den. Hoppas jag är en av de som mår bättre då! Vill kunna frossa julmat! :P

    Skulle det vara tre ägg skulle jag ligga ändå.. Haha! Sen spela dum och bah: vi låg bara tre dagar efteråt... Lalala!
    Men lite småjobbigt med illamående! Fast det är ju för en bra sak! Tänk om det varit vinterkräksjuka en månad utan barn =P
    Och det är ju ett tag till jul så hoppet är ju inte ute! =)

    Skulle du det!? Vet fasen inte om jag skulle våga chansa, tänk att få 3 på en gång! 
    Kanske om det inte tagit sig på 3 kurer, då skulle jag, om det var flera ägg! ....Ägg....känns som man är en höna...=P
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-11-13 23:04:41 följande:
    Haha!! Jag brukade lägga ut en bild i ett annat forum på en höna som ruvar efter ägglossning :P

    Nja, okej! Kanske inte på första, men efter det skulle jag nog. Skulle känna att oddsen att få tre inte är tillräckligt stor för att inte försöka alls. När jag precis blev gravid drömde jag att jag hade 17 ägg som fäst! De sa vilka 10 som såg "bäst" ut. Hade bäst placering och delat sig bäst osv. Sen fick jag välja tre som skulle vara kvar och ta bort resten. Kanske därför jag känner att jag hade chansat med tre ägg :P
    Alltså det är faktist lite jobbigt med drömmarna ibland, då man drömmer att det lyckats och så vågar man knappt tro det, och typ just när man blivit övertygad att "DET ÄR PÅ RIKTIGT" då vaknar man. Fan, liksom. Vet inte hur många gånger jag drömt att, nu händer det!  Hoppas nån var en sanndröm iaf!

    Jo, om det aldrig tar sig så är det ju bättre hursomhelst att chansa! Men nu är det snart dags att få höra hur det ser ut! Lite nervöst, men man får hoppas på ett bra besked!
  • Dagfördag
    solros84 skrev 2012-11-13 14:56:50 följande:
    Ja men det är ju så människor inte gör därför vet man inte. Först nu på hösten när jag berättade för min syster att det inte går så bra för oss i bebisverkstaden berättade hon att det tagit 1 år och 4 månader innan de blev gravida med första...

    Kanske man slutar fokusera på tiden då det väl tagit sig? Så det känns kanske inte som det primära att berätta! Men man hade känt sig mindre ensam om man hörde talas om det då och då..Man kanske får börja själv...!
Svar på tråden Utredning som verkar stå stilla