• bebissugennu

    Ska skaffa barn själv

    Hej Jag har funderat i många år på att skaffa barn själv eftersom jag inte hittat en man än att skaffa barn med. Självklart vill jag träffa min drömprins någon gång, men känner att jag vill ha barn NU. Har därför bestämt mig för att skaffa barn själv! Beslutet känns jättebra! Ska ha mitt joursamtal med en BM på Storkkliniken den 5/9. Och sen hoppas jag på att dra igång asap. Just nu funderar jag mycket på vad jag ska säga till barnet när den kommer att börja fråga "Var finns min pappa". Jag är inte rädd för att jag inte ska klara det vardagliga med allt vad detta innebär. Har både en familj och kompisar som gärna kommer att ställa upp.  Skulle vara kul att få kontakt med andra i samma situation. /jag 

  • Svar på tråden Ska skaffa barn själv
  • LinaSofia
    diana86 skrev 2012-08-24 23:29:47 följande:
    Säg att pappa bor i en plastburk i frysen
    MOGET! Vad vill du säga med det där?

    Jag är övertygad om att du kommer klara att vara ensamstående mamma OM det är det du vill! Dessutom bor vi i Sverige och här finns alla förutsättningar! Är det någonting jag beundrar, är det just ensamstående mammor! D e jobbigt nog att vara förälder ibland även om man har sambo kan jag säga!

     Vad du ska säga till barnet, det tar du där och då. Vad säger vilka ensamstående mammor/pappor som helst till sina barn? Jag har en väninna som blev gravid med en kille som hon har zero kontakt med och han är helt ute ur bilden. Hon är grym, hennes son är bara 1 år så han har inte börjat undra ännu. Den dagen han undrar kommer hon säkert ha ett bra svar för att förklara situationen. :)
     
  • Sthlm27

    Ja jag är mogen, fy för torrbollar som dig som inte har någon humor. Ta ur pinnen du har i röven

  • LinaSofia
    diana86 skrev 2012-08-24 23:39:06 följande:
    Ja jag är mogen, fy för torrbollar som dig som inte har någon humor. Ta ur pinnen du har i röven
    Ja du e jättrolig och mogen. Ha-ha
  • bebissugennu

    Tack för stödet diana86, precis vad jag behövde... Har du inget bättre att skriv, så kan du ju lika gärna låta bli.

    LinaSofia, Tack för uppmuntran. Känner oxå att det där med vad jag ska säga till barnet tar jag när det kommer. Allt löser sig.

    Men som sagt... Är det ingen annan som är i samma situation som mig? 

  • An onym

    Jag funderade mycket på det där innan jag bestämde mig men man får ta det som det kommer. Det viktiga var för mig att jag kan stå för det inför mig själv för om/när jag får barn kommer dessa frågor bli svåra. Men jag har bestämt mig. Det som gör saken lättare är att det kommer var många barn i samma situtation. Och jag tror sådana här saker är svårare om man inte känner till andra i samma situation!

    Så efterlängtade våra barn är så tror jag man får fokusera på detta!

  • mrs lucky

    Hej. Jag är i samma situation som du. Har 2 barn sedan tidigare men skild från pappan sen 4 år tillbaka. Vet ju hur det är att vara ensam med barn så det ser jag inte som ett problem. Har dock samma fundering som dig "vad säger man till barnet vart pappan är?" Har tittat på Storklinikens hemsida och är väldigt intresserad. Bor på ett litet ställe så frågan är vilka reaktioner man får, om man nu måste "skämmas" över det här sättet att skaffa barn!? Har flera vänner i situationen där pappan struntar i barnet. Är det något bättre att ha det så? Skönt att prata med andra som går i samma tankar.

  • bebissugennu

    Nu har jag haft mitt samtal med Storkkliniken.
    kändes hur bra som helst!
    Pga en operation som jag måste sövas för att göra så kommer jag att börja testa med ägglossningstest i oktober, och sen är det "bara" att åka ner till DK när det visar positivt.

    Jag känner ingen som är i samma situation som mig, men just nu bryr jag mig inte. Jag vill detta SÅ gärna och vet att jag kommer att klara det!

    Ska börja skriva lite om "min resa" nu så att barnet kommer att ha lättare att förstå varför jag gjorde detta val.

    Så tänk! Nu börjar min resa från att vara 1 till att bli 2 :) Känslor just nu är förväntansfull, orolig, lycklig, spänd, orolig igen, GLAD!

    Jag har oxå tänkt mkt på de barn som faktiskt har en biologisk pappa, men som inte är närvarande alls. Vad är det för pappa egentligen?? Hellre en "ej biologisk" pappa som är engagerad! Så jag hoppas alltså på att hitta en man att dela livet med om något år kanske. Och då är det bara för honom att acceptera att jag har barn sen tidigare och ta på sig den rollen. Annars är det inte den "rätta".

     

  • nilla78
    bebissugennu skrev 2012-09-06 11:19:08 följande:
    Nu har jag haft mitt samtal med Storkkliniken.
    kändes hur bra som helst!

    Jag känner ingen som är i samma situation som mig, men just nu bryr jag mig inte. Jag vill detta SÅ gärna och vet att jag kommer att klara det!

     

    bebissugen, och An onym - känner ni till FEMMIS? Frivilligt ensamståde mammor med insemination/IVF? Där hittar ni många kvinnor som är i er situation. Det finns funderare, försökare och mammor.

    Jag för min del har gjort 9 resor över sundet, 7 inseminationer och 2 IVF. Hittills har det förstås inte gått jättebra... men jag ska snart ner igen och se om 10 är mitt lyckotal!  

    Lycka till på storken!

    Och förresten, det som ts handlade om ;) Jag tror att barnen behöver veta tidigt, så att pappalösheten inte blir något att skämmas över när de upptäcker att de är annorlunda. På femmis finns en väldigt söt bok som en medlem satt samman om mamman som så gärna ville bli mamma, och det är många som läser den sagan för sina små redan i späd ålder :D    
Svar på tråden Ska skaffa barn själv