Har du gjort något större misstag på ditt jobb? Vad i så fall?

Men vilken usel läkare. Det är ju bara att han går in i journalen och kollar om han haft en patient i samma ålder det aktuella datumet, men är det hans som är anmäld så lär han ju haft det och vad menar han med att han "inte ens undersökt barnet", ja, det är ju troligen en bidragande orsak till att han inte såg hur illa det var och hur kan han strunta i den obligatoriska undersökningen utan att skämmas inför dig och andra? Han ska ju undersöka både örats utsida och titta in i det. Herregud, missar han på en sådan sak kommer han ju ta död på folk i framtiden?!

Måste bara påpeka att jag tycker den som skriver om sin läkarman som skickat hem en bebis med allvarlig öroninflammation är riktigt körd i skallen! Att " hänga ut" sin man på det sättet! Om någon anmäler detta inlägg så går det att få fram all information om vem du är och även vart du befinner dig! Känns väl kanske inte super smidigt om du vill att din make ska få behålla sitt jobb och du din man?!

Fick mitt första sommarjobb som vårbiträde på ett äldreboende när jag var 18. Gjorde bort mig rejält redan första dagen, antagligen för att jag var så fruktansvärt nervös.

- skulle handla åt en äldre dam. Gick till affären och köpte allt som stod på listan (trodde jag). Gick till kassan, betalde och vandrade tillbaka till boendet med fulla kassar. När jag packat upp hos tanten så ville hon se kvittot. Hon hade gett mig en 500 lapp och då allt gått på 350 kr skulle hon få 150 tillbaka. Jag mindes att jag hade stoppat ner pengarna i min väst och började leta i fickorna men hittade varken pengarna eller kvittot. Fick total panik, ursäktade mig och sprang till personalrummet och letade upp min plånbok. Hade 150 kr löst och mindes att det var vad hon skulle ha tillbaka så gav henne det. Hon var väldigt sur av sig tanten och blev flyförbannad för att hon inte fick se kvittot, larmade övrig personal och sa att jag försökte lura henne på pengar.
(Det var ganska uppenbart att jag inte gjort de då jag kommit tillbaka med 2 fyllda kassar) Jag trodde jag skulle gå under jorden. Tänkte att jag kanske glömt kvittot i butiken så tänkte springa tillbaka, när jag kommer utanför entrédörrarna ser jag en bit papper som flyger omkring bland buskarna. Tack och lov så var det kvittot.
Sprang tillbaka till tanten, lyrisk över att jag hittat kvittot och för att jag kunde bevisa för henne (och övrig personal) att jag inte lurades. När hon sedan granskat kvittot och satte sig i soffan så rynkar hon på näsan och frågar efter tidningen. Självklart fanns en baksida på inköpslistan som jag missat. Hon kokade så arg hon var, larmade personalen och sa att jag var oduglig och borde få sparken. Jag knallade tillbaka till affären och grät hela vägen.

- Missade ett morfinplåster på signeringslistan. Fick en avvikelse på mig.
- Glömde borsta en tants hår innan hon skulle ha utevistelse. Blev utskälld efter noter av övrig personal när jag kom tillbaka.
- Kom 15 minuter för sent till en tant (detta pga första incidenten som jag nämnde) som sedan gick ner till vår chef och klagade på mig. 
- En gubbe med cancer (var öm i hela kroppen, hade väldigt ont) skulle upp i liften med liftmatta. Jag hade aldrig jobbat med lift innan och liftmattan hamnade fel pga mig, han skrek av smärta och bajsade på sig i samma stund som han lyftes upp.
- Blev utskälld av en medarbetare då vi skulle byta blöja på en dement tant och jag inte drog i draglakanet tillräckligt mycket så hon fick ta i mer än mig. Tydligen var hon nyopererad och kunde inte jobba dagen efter pga av mitt misstag då hon överansträngt sig.
- skulle tvätta åt en tant, vit tvätt. Råkade få med en röd strumpa så allt blev rosa.

Detta var alltså på min första dag, alltihop. Behöver jag säga mer än att jag grät hela vägen hem? Kom dock in i rutinerna och arbetet ganska snabbt därefter och stört trivdes hela sommaren. Grät när jag skulle sluta och de gjorde några av de boende också. :)

Minns en sak som min lärare gjorde när jag gick i grundskola också.. det var då hon som gjorde fel.

Jag var 11 år och hade ramlat på skolgården och slagit i foten rejält. Kunde inte gå och fick hjälp in till lärarrummet där den här läraren satt och fikade. Vi kom inte alltför bra överens hon och jag och hon blev tydligt irriterad över mitt, som hon kallade det, gnäll. Jag sa att jag hade jätte ont och inte kunde stödja på foten. Hon tittade snabbt på foten, sa att jag bara stukat den, att den inte var ett dugg svullen (vilket den var) och återgick till sitt kaffe. Jag gav mig inte utan fortsatte försöka förklara för henne att jag faktiskt hade jätte ont (grät vid det här laget). Hon rynkade på näsan och sa "Vill du att jag ska gå till X (en handikappad flicka i klassen under mig som var rullstolsbunden) och fråga om du får låna hennes rullstol? Är det vad du vill?" Jag skämdes och haltade iväg till sofforna i uppehållsrummet. När hon en halvtimme senare gick förbi mig där jag satt och hade ont sa hon att jag skulle resa på mig och gå på foten, att det skulle bli bättre då. Jag ville inte men hon fortsatte tjata och när hon sedan fick mig att göra det så skrek jag rätt ut när jag skulle stödja på foten, varpå hon blev illröd i ansiktet och sa åt mig att gå hem och ta en panodil. Bodde två km från skolan. 
En kompis erbjöd sig att följa mig hem så jag kunde stötta mig på henne. Påväg ut från skolområdet stöter vi på min farmor som ska hämta min syster på dagiset intill. Hon tittade på min fot och körde mig direkt till akuten.
Efter en natt på sjukhus så visade det sig att jag fått en spricka i foten och brutit benet. 
Kan säga att läraren blev ganska röd i ansiktet när jag 4 dagar senare kom till skolan med gips. Hade mjukisbyxor på mig och minns att min mamma sa till mig att dra upp dessa så att gipset syntes, så att hon fick skämmas ordentligt. 
Läraren sa inte ett ord till mig men när skoldagen var slut så gick hon hem till oss och lämnade en chokladask till min MAMMA. Hon bad om ursäkt till min mamma men sa aldrig ett ord till mig om det hela. Riktigt uselt tycker jag. Minns att mamma skällde på henne för detta och sa att det var MIG hon skulle be om ursäkt till, men detta skedde aldrig...
 

Först och främst, jag tycker så synd om dig på din första dag! Herregud!

och sen, FY FAN vilken lärare! Synd att din mamma inte väntade på att hon bad om ursäkt innan hon fick åka.  

om du är så lättstött ska du nog inte vistas här på fl's forum. detta är väl bland det minst osmakliga även om det kanske inte är helt smidigt. men jag tror som någon annan att det här är föräldern till ungen med örat som skriver - inte läkarens fru.

Hur skulle det gå till?

gud alltså, jag kunde inte låta bli men jag skrattade när jag läste ditt inlägg... stackars dig och alla andra där på det där hemmet... vilken fars. förstår ju att inget var illa ment, du gjorde nog så gott du kunde men det är inte lätt att vara ny!

och angående den där liftmattan och gubben så tänker jag att det egentligen inte var ditt fel - om det var första gången du skulle använda liften var det egentligen den som visade dig som gjorde fel, den personen skulle visat dig bättre och sett till att det inte gick så tokigt.

märker också att det är väldigt hårda ord om sjukvårdspersonal som begår fel i jobbet. såklart det har allvarliga konsekvenser när vårdtagare blir skadade eller tom dör pga misstagen som sker. men faktum är att det bara är människor som jobbar inom vården och tyvärr sker det och kommer det begås fel och misstag även där. så länge det är människor som jobbar där. och även om vi skulle låta maskinerna ta över helt skulle det ändå begås fel - så länge de också programmeras av människor...