Det är ok att mitt barn svär!

Om du säger att du aldrig ljuger...så ljuger du. 

Tack för omtanken, men jag försäkrar dig att du inte behöver oroa dig för mitt barn
Nej, det låter ju tokigt att medvetet gå in för att föra över brister på sina barn. Jag antar att  du inte heller medvetet vill föra över intolerans för andra på dina barn exempelvis, men så är det ju att barn tar efter de vuxna vara sig vi vill eller inte. Däremot anser jag ju som sagt att det inte nödvändigtvis behöver innebära en "brist" att ha styrkeuttryck/svärord i sin vokabulär. Jag anser att de har sin plats och fyller en funktion helt enkelt.

Ja, jo det är nog faktiskt sant. Hela vår sociala tillvaro kräver ju lite "glidmedel" och givetvis kommer det s.k. vita lögner ibland. De som alltid säger sanningen, torde ju vara socialt inkompetenta.

Men jag tolkade det du skrev som att jag ägnade sig åt elakheter, spridande av osanningar i syfte att skada och sånt kan jag nog med gott samvete säga att jag inte ägnar mig åt. Jag är en ganska snäll människa och min ambition är att föra över goda värderingar och empati till mitt barn. Och däremellan finns det definitivt utrymme för ett "fan" eller ett "jävlar" då och då. Uppenbarligen gör det dig väldigt arg :(

Och jag tycker att det ÄR en brist. Vi tycker olika.  Det betyder INTE att jag är "intolerant" som du försöker antyda att jag är. Bara för att jag har större respekt för folk som talar korrekt och kan föra fram sin poäng utan att ta till svordomar har inget med tolerans att göra. Jag tycker helt enkelt att det låter fult när någon svär som en "borstbindare" och tappar därför intresset för konversationen ganska snabbt. Varför tror du tex Reinfeldt och Sahlin inte låter som du? Jo för att de vill att folk skall lyssna. Så då lär du dina barn att ljuga alltså? Du gör ju det så då antar jag att dina barn också måste få det? Jag menade just det som du sa, ibland tar man till en nödlögn men inte lär jag mina barn att det är ok att ljuga för det...vita lögner får de ägna sig åt när de blir stora, svära likaså om de väljer att göra det. Men aldrig att jag skulle lära dem ljuga och svära från barnsben. 

Vidare är jag inte ett dugg arg..varför skulle jag vara det? Tycker mest din inställning är sorglig bara. Du bad om synpunkter, this is mine. 

Fast du verkar bli väldigt upprörd över att jag INTE anser att det är en brist, det är det jag liksom förundras över. Och jag måste även ställa mig frågan om det ändå inte handlar om intolerans när du säger att du respekterar vissa människor mindre pga. ett visst språkbruk.  Det är ju alltid svårt att avläsa nyanser i skrift, men jag uppfattar ändock dina inlägg som tämligen agressiva. Nej, jag lär inte mina barn aktivt att ljuga eller ägna sig åt vita lögner, men givetvis så finns de med i min vardag och formas av mitt beteende, precis som dina barn gör, det kan du väl inte komma ifrån? Om du ägnar dig åt vita lögner i form av socialt smörjmedel så kommer de att uppfatta det även om du inte sitter ned med ditt barn och aktivt "lär" dem att ljuga. På samma sätt är det med språk ser du inte det?JAg sitter inte ned och lär mitt barn; säg; Faaaan nu lilla pojke. Jag har svårt att se korrelationen med dina upprepade exempel om lögner. Jag kanske är förvirrad men, du kanske kan klargöra lite mer vad det är du försöker få fram?

Näe du det är inte samma sak. Om jag skulle upptäcka att mina barn ljuger så säger jag till att det är fel, ser till att de slutar. Du säger ju till dina barn att det är ok att svära. Alltså inte samma sak. 

Nej det är inte intolerans fall jag hellre lyssnar på en person som låter begåvad än någon som låter som han/hon var född i farstun. Det måste du väl förstå? Jag tycker inte att man låter särskilt smart när man svär som en borstbindare som du själv säger. Har aldrig sagt att du ÄR obegåvad bara för att du talar som du gör, men du LÅTER som du är det.  Viss skillnad. Du får helt enkelt acceptera att jag mfl tycker det är jobbigt att lyssna på någon som svär vart annat ord. 

Väldigt upprörd blir jag över fattiga i Afrika och barn som blir misshandlade. Detta skakar jag mest på huvudet åt. Du kanske gärna vill att folk skall bli upprörda och hysteriska, varför startar man annars en sådan här tråd? Men tyvärr har du inte lyckas med mig iaf. Vad jag försöker få fram? Min åsikt som du bad om? Nämligen att jag tycker du ger dina barn en taskig start i livet. Men inte tänker jag ringa soc över det precis. 

Nej, mitt mål är inte att uppröra däremot var jag intresserad av att få höra lite hur folk såg på saken. Jag förstår att du säger att du lyssnar mer på människor som inte använder svordomar. Däremot så försöker jag påpeka att du kanske då går miste om en massa intressant. Det är ju fullt möjligt att uttrycka sig utan svordomar men samtidigt inte ha så mycket smart att säga, samtidigt som någon kanske visserligen svär, men har ett väldigt intressant och klokt innehåll i det de säger, även om det är kryddat med lite svordomar.

Jag tror du har missuppfattat saken om du tror att jag säger åt mitt barn att svära eller har uppmuntrat barnet att svära, det har jag alltså inte gjort. Däremot har jag inte bannat honom, och inte reagerat på att han naturligtvis tar efter mitt språkbruk. Jag har dock informerat honom om att det kan vara så att man i vissa sammanhang, exempelvis dagis, kanske inte får använda sådana ord, och i samband med detta också sagt att, ja det är ok att säga sånt hemma. För det är ju ok för mig som sagt. Det givetvis en risk att barnet blir förvirrat av att ha olika regler hemma och på dagis, men så är det ju med mycket annat också. Som detta med pruttar som jag tidigare gav exempel på. På dagis måste man tydligen gå in och prutta på toaletten, men hemma får man prutta hur och när man vill.

Jag är inte så rädd om att "gå miste" om en intelligent konversation :)  Om en person tycker att man ska krydda en konversation med svordomar kommer vi ändå inte ha så mycket utbyte av varandra. 

Du och jag lever lite olika helt enkelt. I mina kretsar är det inte ok att lära dagisbarn att det är ok att svära, inte rapar man och fiser vid middagsbordet heller som det tydligen är ok att göra hemma hos dig. Vi har helt enkelt helt olika värderingar.  Jag vill lära dem vett och etikett från början, sedan kan de välja att göra som de vill när de blir stora. Bra dagis du har iaf som försöker lära ut lite vett och etikett. För mig är det självklart att man lär sina barn att man inte bara släpper sig hursomhelst, var som helst, om man kan hjälpa det. 

För mig är det lika självklart att i ens hem så ska man inte vara bunden av vett och etikett utan där får man slappna av och prutta och rapa hur mycket man vill. Trots detta så är jag hyfsat socialiserad och vet hur man för sig i de flesta sammanhang. Jag tror nämligen inte att det ena behöver utesluta det andra och jag är övertygad om att även mitt barn på ett åldersadekvat sätt kommer att få pejl på läget

Barn som svär, rapar och fiser hejvilt, föräldrar som gör likadant...ser bara familjen Klumps framför mig..lol