Kär i min bästa killkompis

Tårna rinner i takt med regnet utanför fönstret. Just nu känns det som jag inte vill leva längre verkligen.

Jag är så otroligt kär i min allra bästa killkompis. Han jag kan ringa mitt i natten om det skitet sig ute på krogen och han hjälper mig. Han finns alltid där.... Problemet är bara att han har haft en sambo under hela våran tid som vänner.

I septemeber berättade jag för honom vad jag kände för honom. Att jag var kär i honom. Han svarade inte speciellt mycket. Nu i oktober så satt vi och snacka, prata och allt var som vanligt. När vi skiljdes åt gjorde han bara något han aldrig gjort tidigare. Han kysste mig, mjukt, länge, höll om mitt ansikte och sen log han efteråt. Sen skiljdes vi åt. Smsade honom direkt efter och frågade om varför och hur han tyckte det var. Hans svar blev att han hade nu friat till sin sambo, att hon hade sagt ja var jätteglad över det.....

Jag hatar mig själv för jag inte kan vara glad för hans skull. Förstår inte hur han ena stunden kan kyssa mig utan alkohol i kroppen, mitt på blanka dagen och sen gå hem till sin sambo och fria. Varför gjorde han så?? Nu vill han ha hjälp att planera något mysigt han kan göra ihop med henne och jag känner  mig bara så värdelös...

Vad ska jag göra? Någon som har någon teori om varför han kysste mig och sen svara på frågan om varför han gjorde det att han hade friat. Men inte till mig trots att han vet att jag är kär.........