barn eller inte barn, bonusbarn är egna barn?

i princip hela mitt liv har jag tänkt att jag aldrig vill ha barn, jag har något av en graviditetsfobi och tanken på att vara gravid skrämmer mig fruktansvärt. plus att jag har sämst tålamod och är impulsiv och därför alltid har tänkt att jag inte skulle bli en bra förälder. nu har jag träffat min kille och han har ett barn sedan innan. nu när jag umgåtts med hans barn, som jag tycker väldigt mycket om, så har jag börjat fundera över om jag kanske ändå inte är så fast i min tidigare åsikt om att inte skaffa barn. att se min pojkvän med hans barn får mig att vilja ha ett eget helt enkelt. men min pojkvän är säker som berget säger han på att han aldrig vill ha fler och tycker att jag ju sagt från början att jag inte ville ha barn och att det var delvis därför han började dejta mig.

vi har pratar om det vid några tillfällen, ibland säger han att han är 100 på att han aldrig kommer vilja ha fler barn. ibland säger han att "om du är så bra som jag tror kan jag säkert övertalas". det slutar oftast med att jag blir ledsen och min pojkvän förstår inte varför för han tycker att jag kan skapa en lika stark relation till hans barn som till ett framtida eget.

hur hade ni tänkt? hur ska jag egentligen tolka att han säger olika? jag är snart 28, han snart 29. jag börjar tycka att jag inte är så ung att jag har tid att dejta någon i flera år som inte vill ha barn om jag verkligen ivll det men samtidigt är jag inte säker på att jag vill ha ett eget, vill liksom bara inte stänga den möjligheten för all framtid..