IVF försök i Örebro län

Jag håller med dig i mycket bull bakerskan.  Tror det blev fel för oss för att läkarna uttalade från början att felet antagligen låg hos mig eftersom min man hade gjort alla sina ex gravida vid flera tillfällen och den sista bara några månader innan vi träffades. Så vi hade förberett oss i flera månader på att få min diagnos och min man hade stöttat mig i att det skulle lösa sig och gjorde inget om vi inte kunde få barn på grund av mig. Och eftersom de var gång vi stötte på om hans provresultat sa att det inte var några problem med dem så blev det lite av en chock. Men jag håller fullständigt med dig om att det är en bra mottagning och bra personal och det vet jag många andra som också tycker.

Just nu sitter jag bara och väntar på ÄP för att förhoppningsvis i alla fall få sova ordentligt några dagar och inte ständigt ha kramp.

Då antar ja att ja kan titulera mig ruvare :) Idag så blev 1 embryo återinsatt:) förhoppningsvis 4 till frysen.

Tillför progesteron nu och man blir ju knasig i hela kroppen och knoppen!

Humörsvängningar så in i helsike..

Vad jobbigt att du får humörsvängningar. Jag kände inte något sådant så jag hade väl tur att inte hormonerna påverkade. Däremot fick jag mycket kramper av progesteronet och uppsvälld mage. Gick upp ca 3 kg under behandlingen, samlade mycket vätska.

Ikväll börjar jag med Puregon :) Kan ju säga så här att jag är nervös och skraj! Nu är vi igång liksom :D

Ja svullna av Menopuren så ja har gått upp 2 kg på 2 veckor. Har inte märkt att ja svullnar av progesteronet.än..snarare tvärtom så ser ja inte lika svullen ut.

Jag läste att man kunde få kramper i livmodern av progesteron och det måste vara jobbigt och göra ont? Har inte märkt nåt sådant än iaf.

Spännande det kommer gå så bra ska du se:) man vänjer sig så fort med att sticka sig själv.

Då håller vi tummarna! Förhoppningsvis försvinner humörsvängningarna när du slutar ta progesteron. ;)

Man vänjer sig snabbt. vid sprutandet...snabbare än man kan tro faktiskt. 

Då var ÄP klart för denna gång...och förhoppningsvis enda. 13 små möjligheter fick vi ut och i morgon får vi veta om något av dem blev befruktat. Gjorde inte alls så ont som jag föreställt mig men nu känner jag mig lite halvmosad för de fick trycka och trycka för att först hitta äggledarna som gömt sig så högt upp så att de knappt syntes i VULet och sedan för att få dem att ligga still så de kunde se dem när de tömde dem.

För mig var det som ständig mensvärk typ. Hur går det annars för dig? Jag tyckte ruvperioden var lite jobbig för dagarna går så sakta och man tänker på det konstant :)