Hjälpa barn i sin bearbetning av ett förlorat syskon

Min lillebror dog i en bilolycka när jag var 7 år. Jag kommer ihåg att jag själv tittade i boken "sommarlandet" och mina föräldrar läste den med för oss men senare. Jag bestämde mig väldigt snart efter olyckan att gud inte finns så för min del hjälpte inte den boken. Jag föredrog alltid när man pratade om min bror i mer konkret. Jag behövde få prata om det som faktiskt hade hänt och mer exakt om vad som skulle hända, fysiskt med hans kropp, med begravning och allt sådant. Döden är svår för ett barn att förstå som det är och jag tror inte att man gör barnet en tjänst när man pratar om den som ett annat liv. Det kan man göra senare i livet men först måste de kvarvarande barnen få förstå och sörja att syskonet aldrig kommer tillbaka. Sommarlandet är nog till större tröst för en vuxen som förstår att skilja på "ett liv i döden" och ett liv på jorden.