• Äldre 19 Nov 20:52
    5030 visningar
    14 svar
    14
    5030

    Omotiverad tonårsdotter (13år)

    Jag undrar vilka kloka råd det kan tänkas går att få här angående en problembild gällande min och min sambos dotter. Situationen kan jag inte ta i detalj; det skulle bli för långrandigt utan det får bli väldigt sammanfattande:

    Vår dotter på 13 år saknar motivation och intresse för det mesta och mest av allt skolan. Hon är även ointresserad av kamrater förutom ett mycket fåtal. Det är mycket svårt att få iväg henne till skolan; minsta störning tex att något inte hittas direkt eller nån antydan till förkylning så är det skäl nog för att inte gå iväg till skolan. Sammantaget så är skolbiten det mest akuta då hon riskerar få underkänt i flera ämnen. Vi haft möten med skola, skolsyster, skolpsykolog, BUP-psykolog och sammanfattningsvis är alla handfallna. Vår dotter säger att hon vill byta skola, något vi jobbar på att hörsamma, eftersom detta är en av få saker hon ändå visar ett engagemang i och mer eller mindre lovar att snäppa upp allt om detta blir av.

    MEN trots allt är problemet mer grundläggande; det här med ointresset för nästan ALLT. De intressen hon haft som mindre ha gradvis droppat av som tex att teckna; inte ens det gör hon längre. Naturligtvis har allt detta att göra med någon slags tonårskris men vi kan ju inte slå oss till ro med detta. Det har spånats på att göra en utredning om det kan vara nån diagnos till någon grad som ligger och spökar men där har vi tvekat tidigare men kanske ändå kommer ompröva detta OM skolbyte inte ger effekt. Vi föräldrar är annars ambitiösa och "skickliga" yrkesmänniskor/akademiker som gillar diskutera stora saker såväl som små saker. Vi är även väldigt kärleksfulla, varma och emotionella. Vi har inte pressat henne i någon speciell riktning; den typ av föräldrar är vi inte; vi har velat att hon ska hitta sin egen väg men det har mer mynnat ut i ointresse för nästan allt som sagt var.... Det som hon gärna sysselsätter sig med är att sitta vi datorn men hör kör vi med begränsningar; hon tjänar skärmtid när hon gör bra saker som att gå i skolan. I övrigt gillar hon att vara med våra katter. Hon är absolut inte deprimerad vilket ovan beskrivning kan antyda utan får hon bara göra vad hon vill så mår hon bra och är glad. Och när hon tvingas göra saker hon inte vill blir de tvärtom; då blir hon håglös.... Hon är inte obegåvad; m hon har en motivator kan hon blixtra till och klara amazing saker på väldigt kort tid så den stora gåtan är.... HUR FÖDER MAN FRAM MOTIVATIONEN? Det hjälper inte det minsta att tala om framtiden; vad som händer med och utan utbildning; det rinner av som vatten på en gås. Hon är i nuet BARA; framtidsstrategiskt tänkande av alla slag existerar inte alls...

    Några tankar? Någon som känner igen sig?

  • Svar på tråden Omotiverad tonårsdotter (13år)
  • Ankank­amon
    Äldre 19 Nov 21:01
    #1

    Mutor kan funka.

    www.freakonomics.com/2012/06/26/bribing-kids-to-try-on-tests/
    www.marketplace.org/topics/life/freakonomics-radio/bribing-kids-do-well-school

    Barn har väldigt svårt att tänka i banor som rör framtiden eftersom de mycket mer är intresserade av nuet. Ni kan t.ex. erbjuda en belöning för varje VG och MVG (eller A eller vad det är nuförtiden)
    eller belöningar om det går bra på prov.

  • Äldre 19 Nov 21:20
    #2

    Har hon nämnt något om att inte trivas i skolan hon går i? Eftersom att hon gärna byter skola, menar jag. Hon kanske blir mobbad, men inte vill säga det? Förresten, man kan väl inte bli underkänd om man går i sjuan (antar att det är vad hon går i)?

  • Äldre 19 Nov 21:29
    #3
    soetnoet skrev 2012-11-19 21:20:07 följande:
    Har hon nämnt något om att inte trivas i skolan hon går i? Eftersom att hon gärna byter skola, menar jag. Hon kanske blir mobbad, men inte vill säga det? Förresten, man kan väl inte bli underkänd om man går i sjuan (antar att det är vad hon går i)?
    Om det kan finnas mobbing i bilden har det varit fokus på; ingen har sett något sådant. Däremot är hon väldigt känslig; hon tycker sig blivit retad för sitt namn men de tecken vi fått antyder att detta som mest har rört sig om enstaka frågor om hennes udda namn. Hon vill för övrigt förutom byta skolan faktiskt även byta namn eftersom hon tycker det namn hon har är för udda. Detta sammantaget kan ju antyda en vilja till en slags nystart...

    Angående betyg så är det "betygsvarningar" hon fått; ännu är det ju inte betyg fullt ut som du säger.
  • Äldre 19 Nov 21:35
    #4
    Ankankamon skrev 2012-11-19 21:01:07 följande:
    Mutor kan funka.

    www.freakonomics.com/2012/06/26/bribing-kids-.../
    www.marketplace.org/topics/life/freakonomics-...

    Barn har väldigt svårt att tänka i banor som rör framtiden eftersom de mycket mer är intresserade av nuet. Ni kan t.ex. erbjuda en belöning för varje VG och MVG (eller A eller vad det är nuförtiden)
    eller belöningar om det går bra på prov.
    Ja vi har ju testat varianter på detta. Det gick någorlunda att köra med poängsystem när hon var mindre som delvis även omsattes till pengar. Vad det gäller pengar så failerade systemet för att hon lade pengar på hög (var extremt noga med att inte förbruka pengarna) och blev så "rik" att detta slutade att vara en motivator för henne.

    Just nu kör vi med belöningsystemet systemet SKOLA = möjlighet till skärmtid den dagen; annars inte. Detta funkar ibland, ibland inte för trots att hon verkligen vill ha skärmtid så känner hon sig så orkeslös ibland att hon inte fixar att komma upp; dvs de sammantagna motivatorerna är inte tillräckliga... 

    Men visst; detta kan undersökas om det går jobba med igen: frågan är bara vad "valutan" ska vara då då skärmtid verkar vara det hon mest vill ha nu.


  • Ankank­amon
    Äldre 19 Nov 21:39
    #5
    Jagett skrev 2012-11-19 21:35:51 följande:
    Ja vi har ju testat varianter på detta. Det gick någorlunda att köra med poängsystem när hon var mindre som delvis även omsattes till pengar. Vad det gäller pengar så failerade systemet för att hon lade pengar på hög (var extremt noga med att inte förbruka pengarna) och blev så "rik" att detta slutade att vara en motivator för henne.

    Just nu kör vi med belöningsystemet systemet SKOLA = möjlighet till skärmtid den dagen; annars inte. Detta funkar ibland, ibland inte för trots att hon verkligen vill ha skärmtid så känner hon sig så orkeslös ibland att hon inte fixar att komma upp; dvs de sammantagna motivatorerna är inte tillräckliga... 

    Men visst; detta kan undersökas om det går jobba med igen: frågan är bara vad "valutan" ska vara då då skärmtid verkar vara det hon mest vill ha nu.


    Ni kan inte fråga henne rakt ut vad hon skulle vilja ha för att prestera i skolan?
  • Äldre 19 Nov 22:11
    #6
    Ankankamon skrev 2012-11-19 21:39:43 följande:
    Ni kan inte fråga henne rakt ut vad hon skulle vilja ha för att prestera i skolan?
    Jo det har vi pratat mycket om. Det landar alltid i rundgångsdiskussioner om att "skolan suger", "lärarna suger", "varför ska man veta hur gamla kungar förr tiden höll på; de bara dödade för att få makt", "jag kan redan engelska" etc...  Argument om att alla kunskaper är viktiga av diverse skäl biter inte; speciellt inte "söka in på framtida skolor"-skäl....
    Kort och gott; hon vill ha lärare som kan konsten att motivera...  Det är lite si och så med det tyvärr.... Saken är ju den att vår dotter faktiskt har en poäng; skolan av idag lider av resursbrister och en läroplan som syftar att skapa lönsamma kuggar i samhällsmaskineriet; någon tid eller fokus på ÄKTA lärande verkar inte finnas.... Egentligen kan jag (vi) förstå vårt barns icke-inspiration för skolan MEN nu är det som det är och hon MÅSTE få sin grundläggande utbildning på något sätt.
    Skolan vi är på väg att byta till lär ha mer resurser så det är ju något positivt i sig plus att dottern menar sig behöva skolbytet för att satsa mer. Naturligtvis är vi inte så naiva att vi sväljer detta hur som helst för vi tror ju inte att det under med motivationen kommer ske bara genom detta men förhoppningsvis till något steg i rätt riktning.
  • Ankank­amon
    Äldre 19 Nov 22:17
    #7
    Jagett skrev 2012-11-19 22:11:51 följande:
    Jo det har vi pratat mycket om. Det landar alltid i rundgångsdiskussioner om att "skolan suger", "lärarna suger", "varför ska man veta hur gamla kungar förr tiden höll på; de bara dödade för att få makt", "jag kan redan engelska" etc...  Argument om att alla kunskaper är viktiga av diverse skäl biter inte; speciellt inte "söka in på framtida skolor"-skäl....
    Kort och gott; hon vill ha lärare som kan konsten att motivera...  Det är lite si och så med det tyvärr.... Saken är ju den att vår dotter faktiskt har en poäng; skolan av idag lider av resursbrister och en läroplan som syftar att skapa lönsamma kuggar i samhällsmaskineriet; någon tid eller fokus på ÄKTA lärande verkar inte finnas.... Egentligen kan jag (vi) förstå vårt barns icke-inspiration för skolan MEN nu är det som det är och hon MÅSTE få sin grundläggande utbildning på något sätt.
    Skolan vi är på väg att byta till lär ha mer resurser så det är ju något positivt i sig plus att dottern menar sig behöva skolbytet för att satsa mer. Naturligtvis är vi inte så naiva att vi sväljer detta hur som helst för vi tror ju inte att det under med motivationen kommer ske bara genom detta men förhoppningsvis till något steg i rätt riktning.
    Har ni bra ekonomi så kanske ni ska överväga en privatlärare? Utöver skolan alltså.
    Universitetsstuderande extraknäcker gärna t.ex.
  • Äldre 19 Nov 22:19
    #8

    Kan ju tillägga betydligt fler saker ovan som har med kritik av båda skolan och samhällssystem att göra men det är en annan debatt... Som jag redan antytt ovan tycker jag egentligen det är konstig att inte fler tappar sugen för skolan; den andefattighet som idag råder i både samhälle och skola är ju klart deprimerande... Den "ism" som lärs ut är lite så som vår dotter genomskådat; "guden" vi ska tjäna är konsumismen och att arbeta JÄMNT... Vad ska det vara bra för??? Som sagt... Jag förstår barnen som tappar sugen så utmaningen är ENORM för oss föräldrar som vill göra allt för att hitta det som skapar motivation i denna kontext.....

  • Äldre 19 Nov 22:51
    #9

    Utredning om skolbyte inte gör effekt?
    Är det inte bra att utesluta en ev diagnos om nu någon har tänkt i dessa banor?

  • Äldre 19 Nov 22:59
    #10

    Har en son som ogillade skolan, skolan var ditt och datten. Så fort han blir lite sjuk så stannade han hemma. Kom efter i skolarbetet, han kunde allt redan. Alla lärare var i hans ögon jubelidioter. Och listan kan göras lång.
    Han har nu fått byta skola, idag går han utan protester. Försöker komma ikapp skolarbetet. Nya vänner har han fått i mängder. Ja mycket har hänt. Inte skolkat en enda dag! Varit hemma och sjuk EN dag hittills denna termin. Helt underbart.
    Och ja han har diagnos. Odd (trotssyndrom) och nu fått papper på dyslexi och språkstörning. Men vi tar emot minimal hjälp då han inte vill vara annorlunda.

    Första reaktionen jag fick på ditt inlägg, var lite odd. Läs på tex Wikipedia.
    Hur ni är som föräldrar spelar in, våga be och ta emot hjälp.

    Lycka till!!

  • Äldre 19 Nov 23:00
    #11

    Glömde skriva min son är i samma ålder som er dotter.

  • Äldre 20 Nov 09:50
    #12

    Man behöver få henne att trivas i skolan och uppenbarligen tror hon att hon kommer trivas bättre på en annan skola så då är det ju bra att försöka få till ett byte om hon känner så. Kanske dom är taskiga mot henne i skolan.

    Jag tappade själv motivationen för skolan i hennes ålder på grund av att det mesta som man ska lära sig inser man att man inte kommer ha någon nytta utav precis som hon uttrycker det: "varför ska man veta hur gamla kungar förr tiden höll på; de bara dödade för att få makt"

    Det kan vara svårt att motivera sig själv till att lära om man inte ser någon nytta med det man ska lära sig. Det tycker jag är helt naturligt. Sen kanske man inte heller har något intresse för ämnena. Det här blir nog oftast bättre på gymnasiet för då har man valt sin utbildning själv och känner säkert att man har större nytta av det man lär sig och även intresse för ämnena.

    Kanske känner hon att hon har en tråkig och meningslös fritid. Om man har en fritid som ger mycket så kan man få energi till att göra det man ska i skolan. En rolig och meningsfull fritid kan fungera lite som att ladda det batteri som laddas ur när man är i skolan. Att ge ork och gnista som verkar saknas i den till synes meningslösa tillvaron.

  • Äldre 13 Dec 19:36
    #13

    Det är inget fel att ha ett fåtal vänner. Det är ju bra att vara selektiv och välja bra vänner. Skolmiljön kan vara jobbig för känsliga individer och er dotter störs nog av att det är en dålig stämning/för stökigt/taskigt för att hon är känslig.    

    Jag tycker ni verkar göra er dotters liv jobbigare än vad det behöver vara med att förtjäna skärmtid. Hon kanske delvis tappar suget av det. Varför tar ni inte reda på hur datorn kan hjälpa er dotter i studiesammanhanget och ge henne tid vid datorn utan att motarbeta henne istället. Bara en tanke. Det finns så mycket man kan göra med en dator, hitta informativa webbsidor, youtube-kanaler, utbildningsvideos i olika ämnen, app-hjälp för alla möjliga skolämnen, använda den för att skriva uppsatser, dagböcker, skapa kollage, göra musik etc.

    Fråga henne vad hon drömmer om att göra när hon blir äldre. Det är en sporre att ha mål att eftersträva. Stärk henne i sin tro på sig själv, i sammanhang hon känner sig osäker. 

    Hjälp henne att planera studierna och sätta upp mål. Var realistiska. Hon behöver ha saker att se fram emot. Fira när det går bra!

  • Äldre 13 Dec 19:37
    #14
    Listentoyourheart skrev 2017-12-13 19:36:41 följande:
    Det är inget fel att ha ett fåtal vänner. Det är ju bra att vara selektiv och välja bra vänner. Skolmiljön kan vara jobbig för känsliga individer och er dotter störs nog av att det är en dålig stämning/för stökigt/taskigt för att hon är känslig.    

    Jag tycker ni verkar göra er dotters liv jobbigare än vad det behöver vara med att förtjäna skärmtid. Hon kanske delvis tappar suget av det. Varför tar ni inte reda på hur datorn kan hjälpa er dotter i studiesammanhanget och ge henne tid vid datorn utan att motarbeta henne istället. Bara en tanke. Det finns så mycket man kan göra med en dator, hitta informativa webbsidor, youtube-kanaler, utbildningsvideos i olika ämnen, app-hjälp för alla möjliga skolämnen, använda den för att skriva uppsatser, dagböcker, skapa kollage, göra musik etc.

    Fråga henne vad hon drömmer om att göra när hon blir äldre. Det är en sporre att ha mål att eftersträva. Stärk henne i sin tro på sig själv, i sammanhang hon känner sig osäker. 

    Hjälp henne att planera studierna och sätta upp mål. Var realistiska. Hon behöver ha saker att se fram emot. Fira när det går bra!
    Nu är ju "barnet" troligen myndig redan... Så tipsen kom kanske aningens sent?
Svar på tråden Omotiverad tonårsdotter (13år)