Vad är skillnaden?

Det beror ju på hur du definierar "vanligt" föräldraskap. Jag gillar tankegångarna inom AP (som lite förenklat kan sägas bygga på anknytningsteori), men det är ju inget annat än just självklarheter och "vanligt" föräldraskap för mig........och för en massa andra föräldrar som inte har en susning om vad AP är. Vad som är "vanligt" föräldraskap är ju högst subjektivt/relativt . 

Poängen är ju fortfarande att det handlar om vad just du lägger i begreppet "barnets behov". Jag vet föräldrar som anser att små barn t.ex.behöver lära sig att somna och sova själv för att annars får man ett klängigt osjälvständigt barn och att det är viktigt att tidigt sätta gränser. De anser att de genom att använda låt oss säga 5mm just tillfredsställer barnets behov. Vad lägger vi i att vara "en bra mamma och pappa"? I många delar av världen (och i ökande grad även i Sverige tyvärr) är det naturligt och rätt att använda aga i sin fostran och/eller time-out. Det är inget som är förknippat med att inte vara en bra mamma eller pappa. Att vara en bra mamma eller pappa är ju något totalt subjektivt och helt betingat av vårt kulturella sammanhang.

Fast jag delar faktiskt inte din åsikt här. Metoder sysslar alla föräldrar med. En metod är ett tillvägagångssätt, en strategi för att ta sig mot något slags mål. Att vi väljer att samsova med våra barn, sjala etc etc är utan tvekan tillvägagångssätt för att nå mål och därmed en metoder. Att går upp och vagga ett barn eller amma på natten för att han/hon behöver hjälp med att somna om är också metoder.

I grund och botten handlar det mycket om vilken syn man har på barn och därmed barns behov och det är ju något som i sin tur är starkt kulturellt betingat. Före 50-talet dominerade den psykodynamiska teorin om objektsrelationer och inlärningsteorin om beroende (behaviorism). Dessa två teoribildningar ifrågasattes under slutet av 50-talet av Bowlby och hans efterföljare som bildat skola vad gäller anknytningsteori. 

Enkelt uttryckt skulle jag säga att AP är anknytningsteori i praktik. 

Du missförstår vad jag menar. Nej, att sjala ett barn som inte vill bli buret är inte AP, men AP bygger på teorier som utan tvekan har mål som dem som gillar AP försöker att nå på olika sätt och då använder man sig av olika metoder för att just nå detta. Det blir väldigt märkligt att hävda att AP innebär att man inte använder metoder medan annat föräldraskap gör det. Det handlar inte om metoders vara eller inte vara utan vilken syn på barn man har och därmed hur man väljer metoder och vilka metoder man använder.

Alla föräldrar vill att de egna barnen ska växa upp till trygga, lyckliga individer med god självkänsla och som socialt fungerar väl i vårt samhälle. Vägen/metoderna man kommer att välja som förälder för att nå dit beror på vilka grundvärderingar man har och bygger i grund och botten på vilken syn man har på barn. CIO-metoder bygger exempelvis på behavioristiska idéer. Anknytningsteori har en annan grund och en annan syn på barn. Bernt Eckerberg var ingen isolerad expert med unika idéer. Han var en del av en idéströmning och inte alls ensam. 

Att "lyssna på barn behov" är som sagt relativt och subjektivt. Vår tolkning av vad som är barns behov är starkt kulturellt betingat. 

Men vilka andra föräldraskap menar du har det? Vad är skillnaden mellan att lägga fram samsovning som ett konkret förslag på att lösa en sömnsituation och att lägga fram en CIO-metod? Det är jättestor skillnad på metoderna självklart, men jag tänker ur det perspektiv vi samtalar? Och visst finns det dem som ger förslag på en massa olika verktyg även inom AP. De skiljer sig däremot mot verktyg som föreslås i bahavioristiska kretsar.

Intressant diskussion förresten . 

Ja, jag förstår vad du menar. Jag tänker mer att den som använder t.ex operant betingning med utgångspunkt i behavioristisk teori inte anser att det gör barnet otryggt eller innebär att man styr barnet på ett negativt sätt - tvärtom. Det är snarare det logiska om man har den synen på på hur barn fungerar; det är ur det perspektivet att ge barnet det han/hon behöver. Det är det jag menar med att det i grund och botten handlar om vad vi anser vara ett barns behov och vilken syn på barn vi har.