Ni med bara 1 barn.

jag var halvt ensambarn och hatade de! (två äldre halvsyskon) brorsan bodde hemma tills ja va 3år typ, inget ja kommer ihåg alltså.. ja har alltid saknat syskon som bodde hemma, och vägrar nöja mig med ett barn (som vi just nu bara har, hon är 4 och hög tid för ett syskon, men sambon håller inte med, och ja har talat om att ja kommer lämna han om han inte vill ha fler barn, minst ett till.. han har en bror som varit sjuk hela uppväxten så han skulle säkert gärna bytt mot att varit ensambarn istället -iaf ibland, dom hade glädje av varann med..

som sagt om min sambo inte vill ha ett barn till så lämnar ja han och åker till Danmark och bekostar insemination, då blir dom ju tyvärr bara halvsyskon, men de blir iaf inte två pappor som dom ska åka till, den yngsta får ju stanna med mig om äldsta ska till sin pappa..    ja hoppas att de inte behöver bli såhär, utan att sambon vill ha ett barn till..

visst kan de bli så, men de kan även bli bra, och då har dom varann sen som vuxna när vi kanske inte kommer finnas mer, ja vill helst ha 5barn, och hade velat ha max 3år emellan, men min dotter blir 4nu i år så de tåget har gått :S  men ja skulle inte ha velat haft för tätt, var och en ska få vara små med..

har i min närhet folk som sagt upp kontakten med sina föräldrar med, men de är inget ja är jätterädd för.. men visst de kan hända vem som helst.. jag ser närheten i mina halvsyskon (18mån emellan dom, 15år innan ja kom) och känner att ja verkligen saknar den syskonskapen, och vill att min dotter ska ha chansen till de iaf..

låter som för oss, våran dotter (som har ett jäkla humör och är envis) beter sig oftast väldigt bra ute bland folk och sitter stilla och äter, håller handen när vi går och säger tack..  dock saknar hon andra barn att leka med ofta, då de inte bor några nära i lämplig ålder -bara äldre barn som får vara ute själva och cykla nära stora vägen mm.. hon älskar bebisar och 1-2åringar, är väldigt snäll med dom och förstår att dom är små..  hon är för snäll med barn i sin ålder med, hon ger inte igen, utan kommer oftare gråtande till oss vuxna, men hon har ju inte lärt sig på samma sett, syskon som bråkar lär sig mkt om hur man löser saker med.. lär sig vänta på sin tur, även om de kan vara jobbigt när dom är små.. hade även jag en jobbig resa tills hon va född, och efter för den delen.. mf med tvillingar, sen hormonobalans, så de tog över ett år innan ja vart gravid igen.. då fick ja världens foglossning  redan i första trimesten, och sen uvi med sammandragningar från v 25.. hon föddes i v37,med urakut snitt, efter 6timmars verkarbete och 9½cm öppen, för då hade ja hög feber och puls, så hon mådde inte bra.. sen mådde inte ja så bra på bb, va kvar i 5dygn, men ändå fick ja åka tillbax sen med ambulans för ja va jättedålig (gbs) amningen strulade lite, antagligen för ja va så sjuk.. sambon fick ta hand om henne, lägga henne till mina bröst, sen ta henne igen.. för mellan frossan skrek ja typ ingen flaska! men sen gick allt mkt bättre när ja fått rejält med antibiotikadropp.. amningen flöt på, dottern sov åt, sov lite mer,  sover fortfarande kanonbra, förutom lite mardrömmar ibland.. men hon är ju 4år och sover 12-13timmar, så ja kan inte klaga.. även om ja fick en bebis som inte sover lika bra som dottern så skulle ja ändå kunna skrapa ihop lite under dom 12-13timmarna hon sover.. å hon har inga problem med att se en eller två filmer medans ja vilar tex när ja varit sjuk.. har iaf ena örat öppet när ja sover..

är så glad, hade ett väldigt bra samtal med sambon igårkväll och de verkar som han hunnit smälta att ja verkligen vill ha minst ett till barn, så kanske kan de bli ett syskon till dottern nästa år.. känns som ja 'är på rosa moln just nu.. även om ja hade en jobbig graviditet efter mf i 4e mån, foglossning från helvetet från början till slut.. och sen avslutade vi med akutsnitt efter 9!cm helt naturligt.. bara för ja hade gbs infektion som ingen märkt innan.. trots ambulansfärd tillbax för mera antibiotikadropp, låg inlagd några dygn på kvinnokliniken, eftersom ja blivit utskriven från bb redan, men fick ha bebis med mig iaf.. amningen va seg att få igång, men sen flöt allt på efter en väldigt smärtsam uvi en månad efter snittet..   är ändå hoppfull om naturlig förlossning nästa gång, och att de kan gå bra.. annars blir de väl ett snitt till då, gör ju jävligt ont efteråt, men man överlever ju..

men de är svårt om man är oense, för de är inget man kan va säker på förs man fått ett barn, då vet man om man vill ha fler eller inte.. men ja är lika säker som innan på att ja vill ha fler..  

viktigt för mig, har han vetat från början, annars skulle jag alltid vara bitter över att blivit nekad ett till barn.. är de en sund relation då eller??

 men vi väntar redan nummer två, gemensamt beslut (redan innan plusset såklart) 

vi var inte överens förrs i våras, men han visste redan innan jag vart gravid första gången för 7år sen (mf v16) att ja inte ville ha bara ett barn..

och får ja bestämma blir en till om nått år igen, men vi får väl se.. första hinner fylla 5 när andra kommer.. ja hade gärna fått lite tätare, men de är som de är.. mindre än 3år ville ja inte ha emellan, stora ska vara helt blöjfri och  inte sitta fastklistrad samtidigt som man ammar mm.. nu kommer ju min stora börja skolan när lilla är runt ½året och  de kan ju vara jobbigt att man måste upp och köra henne när bebis annars kunnat sova vidare, men förr eller senare måste dom ju gå i skolan.. första va så snäll och somna om till 10-11 på förmiddagen, så man fick rejäla sovmornar, eller långfrukost och lämna henne i sängen..

nu sover hon dock jätte illa, just mina första 4månader i denna graviditet va ja som en zombi, fick sova 3-4timmar, hade bokat in att börja med körkortet, fick massa komplikationer med grav.. så de har inte varit kul.. de va ju mkt lättare att vara gravid första gången, då kunde man ju sova när man ville... men de gick att lära sig köra fast man va så trött att man knappt visste om man klätt på sig utan att titta efter... lite kvar nu bara, men nu får ja ju sova så nu borde de gå mkt bättre..  

ett barn går ju ganska bra att ta med sig i nån annans bil, men två blir lite svårare..