• Anonym

    Likgiltig dotter

    Vi har en dotter på snart 7 år som kom till oss för 3 år sedan, alltså när hon nyss fyllt 4. Förutom många andra problem vi har med henne så verkar hon inte bry sig om saker och tilng vilket bekymrar mig. Jag förstår inte hur man kan vara så likgiltig.

    Som exempel kan jag nämna att hon fortfarande sover med blöja. Är det normalt? Hon känns lite för gammal för det, men hon själv bryr sig inte det minsta. Hon t.o.m. kissar i blöjan när hon är vaken för att hon är för lat för att gå på toa.

    Samma likgiltighet visar hon mot saker. Hon blir jätteglad över att få ett paket tex. men ögonblicket som hon har öppnat det visar hon inte att hon blir glad, tackar inte eller bryr sig inte om saken hon fick. Hon har sönder allt hon tar på och det bekymrar henne inte heller.

    Eftersom hon kastar upp och omkring saker när hon leker, och ingenting annat har fungerat, har vi försökt med att ta bort allt hon kastar omkring och sagt att då kan vi lika gärna ge bort det till något barn som uppskattar sakerna. Hennes rum är nu nästan tomt på leksaker. Det har blivit bättre men hon verkar inte bry sig något nämnvärt där heller.

    Så här är det ofta med henne vad det än gäller. Vad ska man göra? Finns det någon som har upplevt samma problem? Vi känner att den här likgiltigheten till allt går oss på nerverna. Det går ju inte ens att prata med henne eftersom hon inte lyssnar. Och hon tjatar och tjatar och tjatar om saker trotts att hon redan fått svar.

    Finns det någon som har varit eller är i samma situation som kan komma med konkreta förslag för att hjälpa oss?

  • Svar på tråden Likgiltig dotter
  • Anonym

    Tack för era svar. Vi står redan i kö för utredning på annat håll men skulle vilja ha svar från andra som varit med om samma situation. Köerna är långa och vi skulle gärna vilja ha hjälp NU.

  • Anonym

    Om jag vore du skulle jag absolut ta kontakt med BuP. Vet inte vad er lilla dotter har varit med om innan hon kom till er men de tidiga barnåren är väldigt viktiga ur anknytningssynpunkt och har stor påverkan på det fortsatta livet. Ett barn som har fått en dålig anknytning kan bete sig på "konstiga" vis och det kan misstolkas med olika neuropsyikatriska diagnoser. Det går så klart att arbeta med men det krävs mycket engagemang och absolut hjälp från professionella. Läs om anknytning, det kanske kan hjälpa er.

    Lycka till!  

  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-01 19:27:37 följande:
    Man borde fan vara tvungen att vara förskolepedagog för att få adoptera. Uppenbart att det saknas genuin kärlek och förståelse för barns behov här...
    Hur i helsike kan du säga så utan mer kunskap? 
  • Anonym
    Anonym (cc) skrev 2013-01-02 23:11:09 följande:
    Finns många saker att fundera på:

    Det  plötsliga språkbytet och kulturbytet efter 4 år med ett språk och en kultur och helt plötsligt ett nytt främmande språk i ett nytt främmande land. Hon kan mycket väl fortfarande vara flera år efter i språkförståelse även fast folk runt omkring uppfattar att hon pratar "bra". Dessa missförstånd är tunga att bära och då kan barnet bete sig arrogant för att skydda sig från frustrationen.

    Trauma under hennes första 4 år i ursprungslandet. Separationer från bio-föräldrar, från fosterhem och eller barnhem, kanske ytterligare trauma som hänt. Våld, svält, hårdhänt behandling, flera byten av bostad, brist på närhet och kärlek. Allt detta kan ha gjort henne avståndstagande och likgiltig, detta för att skydda sig själv.

    FAS? Kan den biologiska modern ha använt droger och/eller alkohol under graviditeten så kan detta ha lett till hjärnskador i viss utsträckning. Googla FAS-föreningen för mer info.

    Hormonella och neuropsykiatriska hinder. Hormonnivån kan kontrolleras på vårdcentral eller kanske ännu hellre på specialklinik. Barnpsyk?

    Regression? Att hon vill ha blöja kan innebära att hon vill gå tillbaka i åren, till de år hon missat i livet, och få slippa ansvar.

    BUP i all ära, men se till att träffa någon där som även har koll på adopterade barns situation och problemställningar.  De ska inte jämföra med svenska bio-barn! Prova att ringa adoptionsrådgivarna eller adoptis för mer tips.

    lycka till Hjärta
  • Anonym
    Emeli skrev 2013-01-15 00:22:27 följande:
    Du har redan fått flera bra svar. Många skriver att det kan vara adoptionsrelaterat, och så kan det naturligtvis vara, men det kan även finnas andra förklaringar.

    Hur var det när ni fick varandra? Hur långt hade hon kommit i sin utveckling då? Har hon gått framåt sen dess och i så fall hur? Fick ni kontakt med henne när hon var fyra år? Kunde hon prata? Förstod hon vad man sa till henne på ursprungsspråket? Tydde hon sig till er? Var överlämnandet dramatiskt/traumatiskt? Hade hon knutit an till någon fosterfamilj?

    Vad kom fram vid läkarundersökningen vid hemkomsten?

    Hon kanske har något problem knutet till urinvägarna. Detta behöver utredas.

    Hur ligger hon till utvecklingsmässigt? Det gäller både grovmotoriskt och finmotoriskt, verbalt, socialt, intellektuellt osv. Går hon i skolan eller i förskoleklass? Hur går det där? Vad säger personalen? Hur går det med kamrater? Leker hon alls med andra barn?

    Har ni undersökt hennes hörsel?

    Vad vet ni om hennes bakgrund? Ärftlighet? Missbruk hos bioförälder? Misshandel? Undernäring? Vanvård och understimulans? Sjukdomar? Växer hon som hon ska? Äter hon bra? Något konstigt beteende i anslutning till måltider? Visar hon känslor?

    Det är mycket svårt att uttala sig om hur det är fatt med er dotter. Det finns så många tänkbara förklaringar. Precis som några skriver kan det vara adoptionsrelaterat men det kan också vara något NPF något fysiskt (neurologiskt?) problem och/eller en utvecklingsförsening. Det är omöjligt att veta utan utredning. Mitt råd är att ni söker en erfaren barnläkare som får göra en allsidig bedömning och eventuellt remittera er vidare. Hoppas ni träffar på någon kompetent som kan hjälpa er? Om hon går i skolan kanske skolhälsovården kan hjälpa er att komma i kontakt med rätt person. Sannolikt kommer det att behövas såväl en fysisk utredning som en barnpsykiatrisk.

    Jag tänker på er och hoppas att det går väl med er flicka. Kram.
    Det är synd att inte TS ställer sig de här frågorna utan skriver att det lilla barnet är likgiltigt och otacksamt...
Svar på tråden Likgiltig dotter