Waldorf erfarenheter !!??

...termin låter mitt barn byta till en skola med Waldorfpedagogik.
 Jag är varken naiv eller oinsatt eller helt obekymrad över antroposofin eller allt underligt som Rudolf Steiner skrev/sade om eterkroppar osv  - men efter moget övervägande så tror jag att det kommer passa mitt barn finfint. 
I klassen mitt barn ska börja går ett barn med bokstavkombinationer och det barnet verkar få den uppmärksamhet som behövs, och kan på något sätt tina upp i den klassen (gick tidigare i kommunal skola).

Mitt eget barn har inte ADHD eller liknande, men mådde inte bra av tonen i klassen i den förra skolan och tappade till slut lusten att lära sig något. Alls. Den lusten är på väg tillbaka i den nya omgivningen.

Sedan tror inte jag att den här waldorfskolan heller skulle vara lösningen på problemen i skolor i eftersatta områden, med många lågutbildade föräldrar. Självklart är vinsten i waldorfskolan också just det att det främst (här i allafall) är pretto vit akademiker medelklassfamiljer som har sina barn där - och då tror jag också det kan funka.

Jag är i allafall tacksam för att just vår skola tonar ned Steiner litet och anser att mycket av det Steiner sagt snarare ska tolkas bildligt, inte bokstavligt - och att även waldorfpedagogiken måste utvecklas över tid..
      

Mina kusinbarn fick gå i Waldorfskola under de första skolåren. Vad jag förstår så behövde de inte göra något där som de inte hade lust med. Detta fick till resultat att de inte lärde sig att läsa. När de sedan pga av flytt fick byta till en vanligt skola var de hopplöst efter och de och deras familj och anhöriga fick kämpa jättemycket för att de skulle hinna i kapp. Mina kusinbarn har nu gått ut gymnasiet och det har inte gått så lysande för dem i skolan och någon större valfrihet i yrkeslivet har de inte.

Och jag å andra sidan har lärt känna massor av civilingenjörer, arkitekter och landskapsarkitekter som gått på Waldorfskola, många med en grym allmänbildning och breda språkkunskaper.

Jag tror som sagt inte att en waldorfskola nödvändigtvis är bra för alla sorters barn, men jag tror att det kan vara bra för vissa sorters barn.
  

Att inte förstå vad Rudolf Steiner skrivit är inget annat än en brist i egenutveckling. Men säger också mer om skribenten än om RS.

Påståendet om att det skulle vara en sekt är fullständigt nonsens. Man kan mycket väl vara religiös, likväl som man kan avstå religion. Jag tillhör ingen religion överhuvudtaget och är utbildad waldorfpedagog tillika utbildad klasslärare. Ändå har jag funnit ut att gamla testamentet, som man berättar ur i åk 3 i en waldorfskola, dessvärre är bortrensat ur den vanliga skolan. Det saknas mao reella verktyg för att lära ut etik och moral, vilket GT är rikligt representerat av!

I åk 1 berättar man sagor (obs! man läser inte sagor, utan berättar sagor, vilket är en himmelsvid skillnad!) Ur sagorna är det många saker som man kan komma tillrätta med, utan att hänga ut barnet. Åk 2 är det fabler som gäller istället, en berättelseform där det finns en sensmoral.

Morgonsamlingarna är omväxlande och en mycket viktig inledning på dagen, barn med talfel tas inte ut särskilt ur klassrummet, utan genom enkla ljudlekar osv, kommer man tillrätta med t.o.m. rätt grava talfel! Läraren hälsar på varje barn, genom att hälsa i hand. Det är mycket information, som läraren får bara genom detta handslag på morgonen. Direkt man tagit ett barn i handen, så vet man om det är en bra dag för barnet, eller om barnet mötts av kaos på hemmaplan!

Från första klass så övas inlärningsförmågan in, det spelas och sätts upp pjäser, konst och vetenskap är ledord i waldorfskolan, OM det är dålig grund, då vet jag sannerligen inte vad som skulle vara bättre. Formteckningen (som man inleder med i åk 1 och återkommer med vid behov) som också klankades ner på, det är en av stöttepelarna, för att synkronisera hjärnhalvorna, men som också en grund för geometri!

Mina skolbarn har själva skrivit pjäsförslag och berättelser, redan i åk 2. Vi har undersökt naturen ändå från åk 1, alla gamla yrken tas pö om pö allt för att barnet skall lära sig att konstruera, räkna och utvecklas med händerna och leva i ett naturligt sammanhang. Det var många barn som inte ens visste hur man ens mjölkade en ko, hade aldrig fiskat etc. Vara hos en smed, eller lära sig hur man gör rep och utifrån det själv få inse, att matematik och musik hör intimt ihop med "handens intelligens".

Det blir nästintill skrattretande att läsa om de tjocka kritorna, som man begagnar sig av och som skribenten inte heller förstått något av. Anledningen till att man använder just dessa att skriva med, TILL EN BÖRJAN när man lär sig bokstäverna (vilket görs med bokstavssaga av någon variant, som läraren själv har hittat på, eller haft någon förlaga till) är ENBART för att komma ifrån det där att göra fel/skriva fel, som blir helt avdramatiserat med en tjock krita, där allt går att ändra väldigt lätt! I den vanliga skolan använder man blyertspennor och sudd och det är just det som kan skapa problem hos en hel del barn! Man gör t.o.m. bokstäverna i bivax, just pga. att man skall både med handen och med ljuden FÖRSTÅ vad en bokstav är!

Den här eurytmin som också hånades i någon tåt, där kommer man också åt saker och ting som inte en oinvigd kan förstå nödvändigheten av. Hela tiden så får man specialsy undervisningen beroende på vilka/vilket barn man skall ta hänsyn till i dess utveckling. I waldorflärarutbildningen fick vi blivande waldorflärare bli insatta i embryologi och där kunde man också jämföra/se barnets egen utveckling och det gör man i de bilder som barnet riktar. Först så gör barnet en rund cirkel, det är de första teckningarna, sedan följer teckningsutvecklingen med embryots egen utveckling kontra det som sker sedan barnet är fött. Det är så mycket som den kritiska skribenten inte vet något om, så det blir nästintill bedrövligt!

Därför kan man verkligen fundera vem det är som i själva verket är flummig!

Genom att lärare studerar barnets teckningar, som är fria, får man mycket information om barnet. Ritar barnet t.ex. figurer där t.ex. händer saknas. DÅ vet läraren också att DET barnet behöver en viss form av hjälp att själv utvecklas på ett sunt sätt. Man gör olika lekar i gymnastiken bara för att nämna ett exempel, så är en del barn inte ens medvetna om att de har en rygg! Man ser också om barn ideligen trillar av stolen, då vet man också att det barnet är inte riktigt neurologiskt moget. - Den förälder som tror att barn är robotar, är skräckföräldrar man helst inte vill möta som lärare!

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om de ämnen som finns i en waldorfskola, som har rätt lärarkollegium, riktiga kursplaner och en välplanerad undervisning, vilket i vart fall jag som lärare informerade föräldrarna om VAD deras barn skulle ha för perioder och vilka syften som skulle uppnås med terminsplaneringen!

En pedagogik är enbart en pedagogik, sedan spelar det ingen som helst roll, vilken pedagogik det än gäller. HUR sedan undervisningen utformas är naturligtvis beroende av vem läraren själv är OCH vilken utbildning läraren själv har! En lärare med begränsade egna kunskaper och uppfinningsrikedom, tja. det är alltid en lärare med just dessa brister. Den som tror att utbildningarna på lärarhögskolan är något att hänga i julgranen, bedrar sig! Jag har läst både ock och jag är tacksam över att jag inte haft så vingliga ben att stå på.

Att man skulle hindra barnen att lära sig att läsa är fullständigt nonsens! Mina skolbarn i den waldorfskolan jag var lärare i, lärde sig att skriva, läsa, räkna (alla räknesätten på en gång) och avancerad geometri lades också grunden till. De fick t.o.m. lära sig språklära, genom att på ett lekfullt sätt lära sig vad t.ex. substantiv var. De lärde sig att lösa korsord, rimma, ordspråk, klockan (den vanliga) eftersom det är att så ett frö inför bråkräkningen.

Det grundläggande i waldorfpedagogiken är i vart fall, att man inte skall beröva barnet sin naturliga utveckling. Barn måste själv få rätten att utvecklas utifrån barnets egna förmågor. Man förstärker inte/hänger ut ev. brister hos barnet, utan det finns ämnen i just waldorfpedagogiken som hjälper upp vissa svårigheter, som kan finnas i barnets egen utveckling.

Så jag råder istället de föräldrar som funderar på att sätta sina barn i en waldorfskola, att läsa vad varje årskurs har för kursplan. Den som påstår att waldorfpedagogikens kursplanen är dålig vet inget om pedagogik överhuvudtaget!

Sedan skall man inte sticka under stolen med att det finns waldorfskolor, som är rena rama flumskolorna och katastrofen, precis som det finns vanliga grundskolor och andra specialpedagogskolor som också har allt övrigt att önska.

Gör gärna ett studiebesök i skolorna och granska skolböckerna som finns att tillgå. Jag har själv fullvuxna barn och VET vilka undermåliga läromedel och i många fall inaktuella läromedel som finns i den vanliga skolan.

Jag skall sluta detta långa inlägg med att tala om vad Rudolf Steiner skrivit om omdömesförmågan: den är den allra viktigaste förmågan som människan har och för att man skall ha/tillförskansa sig en riktig omdömesförmåga, måste man inhämta information från många olika håll och infallsvinklar för att kunna skaffa sig en riktig omdömesförmåga.

I dagens skolor där barnen förses med "paddor" redan i åk 1 och där lärarna t.om. saknar utbildning för detta läromedel, får väl var och en som är förälder skaffa sig en egen omdömesförmåga. Faktum är att skolbarnen idag inte ens lär sig skriva skrivstil längre, det betyder också att dagens barn kommer att vara distanserade från många kroppsliga och samhälleliga kunskaper. Man kan med all rätt fundera om det sker i barnets egenintresse, eller om det enbart är fråga om att minska personalkostnaderna.

Det är ungefär som alla föräldrar som har så mycket med sina mobiltelefoner, som är fastklistrade i ena handflatan, att barnen helt enkelt blir uppgivna. Det finns inte tid för barnet att kommunicera! Inte blir det så mycket bättre av alla dessa bakvända barnvagnar, där barnet inte har ögonkontakt med föräldern och sålunda inte ens ar en susning om vem som framför vagnen! - Barnets grundläggande trygghet har helt enkelt satts ur spel och jag tror att vi kommer att få en generation, som har spätt på ytterligare problem från enbart förra generationen barn. Barn kan inte bombarderas med syn och hörselintryck, eftersom de faktiskt inte har egenförmåga att sortera ut alla intryck, utan behöver precis som vi vuxna, tid för stilla stunder. Vågskålarna måste ligga i balans!

Glömde att tala om att waldorfskolbarnen lär sig engelska redan från första klass. Man gör det genom rim och ramsor, dvs på ett lekfullt sätt och man låter barnet utvecklas i den takt som är lämpligt och det vet man inte förrän man har dessa barn framför sig.

Korvstoppning kanske man istället borde uppmuntra i en korvstoppningsfabrik istället för från skolbänken, där allt skall ske på sådant sätt att det får barnets/elevens nyfikenhet att vilja lära sig, att väckas!

På måndag börjar min lilla pojke  på waldorfförskola och om 1,5 vecka börjar stora pojken på Waldorfförskola. Det känns som ett bra val efter att ha varit på flera studiebesök och kollat upp och läst på och träffat de vuxna personer som ska hand om våra barn

Om någon är intresserad kan jag skriva om hur det varit om några månader när barnen kommit in ordentligt i den nya förskolan och skolan.

Jag arbetar som waldorflärare och har haft mitt äldsta barn på waldorfskola i 9 år samt 3 år på förskola.

Vi har INGET emot att barn kan läsa och skriva innan de börjar skolan. Det pedagogiken däremot avråder ifrån är att försöka framtvinga läsandet innan barnet själv söker sig till det.
Eleverna gör formteckning i två-tre veckor innan svenskan sätter igång i åk 1. 
Där används bara blockkritor. 

När de sedan börjar med från bild till bokstav så är pedagogiken bakom detta att bilden på ex. björnen skapar ett B. Bokstäverna blir inte så abstrakta när en bild kommer till och de ser hur björnen förvandlas till ett B. Efter detta är det sant att små bokstäver normalt börjas med i klass 2. Däremot händer det att lärare, beroende på sin klass, tjuvstartar med detta på vårterminen i ettan.

Waldorfskolor har heller inte några egna lagar utan följer skollagen som alla andra.
Vi går efter lgr11, den allmänna kursplanen. Hur barnen når målen dit kan dock vara annorlunda pga pedagogiken. De elever jag tagit emot från andra skolor är oerhört glada för att få hamna i en färgrik, kreativ miljö med både flöjtspelande, teater och mycket lekar. 

Ska tillägga att jag även arbetat i kommunala skolor men anser att waldorf är överlägset bättre än de kommunala jag jobbat på, förutom organisationen vad gäller ledningen på skolan. 
Det är en pedagogik som ser till hela barnet och följer barnets utvecklingsfaser på ett mycket medvetet sätt.