Tornedalen är det första exemplet jag kommer att tänka på. Här har det talats finska, meänkieli, samiska , svenska och i viss mån ryska och norska huller om buller under lång, lång tid. Konflikter mellan renägare och skogsägare, tullare och smugglare, hardcorekommunister och hardcorekristna har visserligen förekommit men det har alltid varit ett välfungerande samhälle.
Det är svårt att säga generellt: Ja, det funkade eller nej, det funkade inte. Man kan inte heller bara utgå ifrån att det då måste fungera utan problem. Det blir ju även problem i homogena samhällen.
Men ett positivt exempel tycker jag är integrationen av turkarna i Tyskland. Visst, det kan även någon gång bli problem med vissa, men det finns tredje och fjärde generation av vissa familjer och de finns i alla yrken, och några är i politiken. Och där försvarar de Tyskland, inte Turkiet, när Erdogan försöker provocera dem. Han har nämligen försökt med att säga att de saknar heder om de ställer sig på Tysklands sida. Och då var det bara: Självklart står vi på sidan av den demokratiska tyska författningen.