Varför köper du så kallade flickkläder till din flickbebis?

Grabben, det var du som gick på mig som person, min kommentar var extrem för att tydliggöra din absurditet. Det är ledsamt om du inte förstod det, utan var tvungen att dra det till Goodwins law så snabbt. När man hoppar in i en tråd och börjar ifrågasätta människors personlighet så trålar man. Du är medvetet otrevlig och uppenbart inte intresserad av en givande diskussion.
Mitt förslag faststår, spring över till flashback med dig ditt troll. Jag är inte intresserad av att ta ditt bete.

Grabben är ett intressant ordval. Nämnandet av Goodwins lag är ett annat, du känner inte till att det är omnämnandet av Goodwins lag som är den nya Goodwins lag? Den som först nämner Goodwin anses så att säga bevisat sin oförmåga att argumentera.

Jag är utomordentligt ledsen om du tycker att jag har ifrågasatt din personlighet, det var alls inte min mening. Jag har ingen som helst aning om hur du är som person, allt jag vet är att din förmåga att argumentera för din sak i en diskussion lämnar en hel del i övrigt att önska.

Allvarligt talat, vännen, för att få dig att nappa behöver man inte ens ett bete. Du hugger ju på blank krokar...

Fortfarande inte intresserad av att diskutera med dig, hur du än försöker att provocera.

Nej, det är ju alldeles uppenbart för var och en som läser här att du inte är intresserad av någon diskussion alls. Du vill ju bara förmedla dina "sanningar" och låta dem stå oemotsagda. Alla som inte håller med dig har ju fel och förstår antingen inte sitt eget bästa (om det är kvinnor) eller är patriarkala svin (om det är män).

Tillvägagångssättet är mycket bekant.

Jag köper snygga kläder till min tjej, oftast är det från flickavdelningen. Tänker som när jag köper till mig själv, skulle liksom aldrig dra på mig en tröja med Stålmannen på bröstet eller en slipover och slips exempelvis. Det flickiga eller pojkiga sitter nog rotat djupt inne i mig och hade jag fått en son hade jag aldrig satt en rosett i håret på honom. www.minibell.blogg.se

Men så enkelt är det ju inte. Barnen själva lär ju sig också att "barn som är klädda så är flickor/pojkar" och börjar sortera in sig själva i dessa grupper. Plötsligt leker inte pojkar med flickor längre, och det har förstås delvis att göra med att de har lärt sig att det är viktigt att separera på könen. Jag ser ju det som lärare i högstadiet - tjejerna sätter sig på ena sidan och killarna på andra, de är livrädda för varandra. 

och jag som alltid hade rosa klänning eller kjol på dagis lekte enbart med pojkarna ! hade inte en enda tjejkompis på dagis eller i skolan förrän jag blev 10 ! 
 

Lilltjejen ärver till 90 % storasysters kläder. Men upp till stl 80 är det blandat hejvilt mellan kill-tjej-neutralkläder. Efter det har det blivit mer och mer tjejkläder till stora (20 månader) för att hon älskar starka färger (som tyvärr mest finns på tjejavdelningen) och glitter. Hon får välja färg ganska mycket själv. Och då är det rött, rosa, orange och starkt grön som gäller. Hon gillar också my little pony, bilar, katter och robotar. Blir en salig blandning.

Fortfarande inte intresserad av att diskutera med DIG, eftersom du är otrevlig, hur du än försöker att provocera.

Det var samma här. Packade glatt ner en spetsgardin i väskan som jag använde som sjal på lekis för att jag ville vara prinsessa. (En sjal som killkompisarna inte alls var intresserade av) Min största skatt var min mammas citrongula ballerinakjol i tyll från när hon själv var liten.
Alla ungar är olika individer, en del är mer egensinniga än andra. Men om vi ser till det stor perspektivet istället för till personliga erfarenheter på individnivå så är chansen att det leder till ett mer jämställt samhälle där.
Vad skadar det att testa?

De barnpsykologer som jag pratat med i och med att dottern föddes extremt mycket för tidigt sade att alla ungar går igenom faser där de funderar på hur de kom till världen, hur de var när de var bebisar, hur de var rangordnade i familjen (flocken) etc. Att titta på kort, videos och få berättelser om spädbarnstiden var tydligen ganska viktig i ett barns utveckling. Ja, att det blir lite anorlunda för mitt barn eftersom hon kom till världen under lite traumatiska förhållanden, men de sade att alla ungar går igenom de faserna.

För mig ter det sig som självklart att även kläder spelar roll i de funderingarna. Var barnet en liten trofé eller en utforskande, lekande bebis?
Självklart är inte det här någon magisk nyckel, men jag ser det som "många bäckar små".

Vad du menar är att du eftersom du inte har några hållbara argument och inte ens lyckades reta upp mig med personangrepp så ser du slaget som förlorat?

Ja alla barn går igenom sådana "kriser" Vad kommer jag ifrån? Hur blev jag till? Ville ni ha mig? Vad fans jag innan?

Svåra frågor både för barn och föräldrar.

Upptäckten om sin egen dödlighet och upptäckten att "jaget" och "mamman" inte är samma kommer också den tidigt iaf enligt Johan Cullberg och han vara riktigt traumatiska.

Men Jag tror iaf att klädernas färg och form har liten betydelse. Med form menar jag spetsar, paljetter, glitter osv. Tror att det gäller lika för lastbilar, yoda och rymdvarelser.

Någon gång vid 4-7år (beroende på individ) så blir det viktigt att det är lika. Man börjar identifierar sig med andra (det gör man tidigare, men nu har man språket att uttrycka sig med)

Men gör ett lite experiment:
Titta på bilder när du själv var liten eller om du inte har några bilder på dig som liten, Tänk på dina tidigaste barndomsminnen.
Vad har du för färger? Vad är det för material.? vad gör du på bilderna? Vilken årstid är det?

Hur mycket tror du kläderna du har på dig, har påverkar dig?
Vilka andra faktorer har påverkat dig till att bli den person som du är idag?

Betänk sedan (om du inte har haft föräldrar som är väldigt intresserade av fotografering) så kommer ditt/dina barn ha betydligt med bilder att titta på än vad du har.

Att läsa eran diskussion är som att studera en grundkurs i härskarteknik och "i can top that"

Från båda håll...

Jag surfar till familjeliv för att få min dagliga påminnelse om vilka kompletta idioter som befolkar det här högciviliserade landet.

Du är otrevlig, jag vill inte samtala med dig.

Just för mig personligen så blev jag nog mest påverkad av att min mamma var noga med att inte sätta samma kläder på mig och min syster, att inte färgmatcha oss utan låta oss utvecklas som individer trots att vi var två flickor som var väldigt nära varandra i ålder. Jag misstänker att jag kanske inte är rätt person att fråga om sådana tanke-expriment, jag har ett väldigt bra minne från tre år och frammåt, men väldigt lite kort från min barndom. De kort jag har sett har varit först i vuxen ålder, när jag återupptagit kontakten med en gammal släkting.

Men å andra sidan sett så blir våra ungar antagligen fotograferade på en reguljär basis. Det fotas och bloggas och instagrammas. Det är en helt annan form av dokumentation än "vår" (70 & 80-talister) generation fick ta del av.
För att vara konkret med en åsikt, jag blir lite varm i hjärtetrakten när jag läser om alla mamor här som låter sina barn utvecklas i sin personlighet igenom att mixa själva. I ärlighetens namn så är det ju inte hela världen om ungen går till skolan utklädd, det är bara ett barn som är ett barn.
Jag tror passionerat på individens inneboende styrka i att utvecklas utan att förtrycka varandra. Och blir nog därför lite ivrig i sådana diskussioner. På den noten så är jag ledsen om det uppfattas om att jag använt härskartekniker på någon av er här i tråden. Skepparn undantaget (betonar det här, för jag vill verkligen inte fortsätta den diskussionen och ser inte att det kan komma något gott ur det) så vill jag gärna prata om det här och höra andras synsätt, även om jag är passionerad för hur jag själv ser saken :)

Ytterst få människor kommer ihåg något före 3års ålder. Gör man det är det korta fragment och dom Tror jag till stor del är förstärkta av återberättande och fotografier.
Därför tror jag inte att det är så farligt med hur barnen är klädda.
Dock är jag av åsikten att kläderna bör vara anpassade så att dom inte hindrar barnens utveckling. Tex en för lång klänning som hindrar barnet ifrån att kunna krypa ordentligt.

Men dessa kläddiskussioner har en tendens att handla om rosa och blått. Då är det lätt att börja skuldbelägga.  typ: Är du inte en dålig mamma som låter din dotter ha typiska fick kläder.

Min dotter hade bland annat en boddy med bilar på. ljusblå med konturer av bilar i mellanblått och brunt. Då fick vi höra kommentarer av typen: Jasså! Pappa har fått välja kläder idag. Ofta fick jag känslan av att man såg ner på mig. Dels för att jag valt kläder och dels för att det var en ljusblå boddy på en flicka.

Tror inte min dotter har tagit någon skada av det.