Varför köper du så kallade flickkläder till din flickbebis?

Köper de kläder jag tycker om själv. Är det en röd body med tryck rock me så köper jag det svart body med stjärnor. Svart klänning med rosa stjärnor för att jag gillar det. Rosa, lila och glittriga tröjor, byxor och tunikor för att jag tycker det är fint. Sedan hårband för att det är gulligt så länge det får sitta kvar.

Just ja min lillasyster brydde sig och hon fick ju typ bara rosa kläder för att hon var galen i det. Rosa barbiekläder och en batman klocka för att hon ville ha den..så det är nog väldigt olika det där om man bryr sig eller vill säga till och i vilken ålder man gör det. Min storasyster började nog inte experimentera eller hitta sin egen klädstil förrän hon var i tonåren hon heller.

eller iofs när jag var 11, så ville jag gärna ha spicegirls skor och usa sockor. Sen gillade jag att sminka mig eller klä mig småslampigt, korta kjolar (ibland så korta så att trosorna syntes)...Och det fick jag klä mig i, eller så sa jag inget och bytte om senare minns faktiskt inte.

Jag var en bråkig treåring men i tonåren bråkade jag aldrig med mina föräldrar, jag var hemskt snäll som tonåring..men det beror nog mer på en psykiskt misshandlande styvmor som tryckte ner mig och fick mig att inte våga.

Ang skönhetsoperstioner så är verkligen inte alla operationer så uppenbara att de syns. Mina barn är självständigare än att de kopierar mitt beteende då det kommer till så stora saker. Kommer absolut stötta mina döttrar eller söner vad de än har på sig o vad de än vill operera. Varför ska de lida över något för sakens skull liksom ? Kläder ska de få välja så länge jag har råd att ge de va de önskar.

Att inte ha råd är en annan sak. Då är det ju bra om man kan ärva.
Och jag tror inte att jag skulle kunnat påverka mina föräldrar om de inte tillät det. De ville att jag skulle få utveckla min egen smak tidigt. De frågade vad jag ville ha när vi var och skulle shoppa kläder.
På andra områden var jag ganska hårt hållen.

Fast det handlar väl inte om pengar? Det fanns ju second-hand, byteskedjor och bytesdagar även när vi växte upp. Hur svårt kan det ha varit att åtminstone till färg eller hyfsad form tillfredsställa en unges smak på klädsel? 

En helt annan sak att man inte besinningslöst köper vad som helst barnet pekar på. Fast det upplever jag nog mest att de som är _för_ traditionell könsuppdelning i klädsel tenderar att göra.

Men förklara gärna pengaargumentet för mig. Jag är ärligt nyfiken på hur du menar. Det kostar liksom lika mycket att köpa en klänning till en kille som till en tjej, och lika mycket att köpa en kostym till en tjej som till en kille.

Om man nu ska köra stereotypa exempel. 

Beklagar! Hoppas du inte behöver ha med ett sånt svin att göra mer.

Det kan man förstå, men jag förstår fortfarande inte varför de snaggade ditt hår om du inte ville?

min styvmor klippte min lillasysters hår i en extremt ful page när hon var liten, men det var endast för att vara elak. Hon bortförklarade det till pappa med att hon såg ju söt ut i kort hår och det är praktiskt med kort frisyr.

Tack Nja inte mer än de få gånger jag åker och besöker pappa. Några gånger per år alltså.
Ska snart få ett barn själv, och jag kommer aldrig låta mitt barn vara ensam med henne och pappa.

För mig är det en principsak - jag gillar inte det här med "skönhets"operationer. Alls. Givetvis har jag delar av min kropp jag inte gillar(det har väl alla?) så vill jag inte operera mig. För ser man det för vad det är- det är helt enkelt en skitgrej om min näsa är för stor/liten eller vad det nu handlar om. Vare sig om det syns eller ej. .
Jag duger och är jäkligt bra som jag är och hela skönhetsindustrin är ju störd så det inte är sant.

Bara en sån sak som att känna att man vill operera om sitt utseende eller "rätta till " en liten skitgrej visar ju verkligen hur sjukt det blivit. Det är totalt oväsentligt ur någon ser ut. Egentligen. Om man tänker efter. Men vi alla fostras av samhället att tänka mycket på utseendet.
Jag vill lära min dotter att det är oväsentligt hur hon ser ut. Det är inte vad hon vill operera utan att hon vill operera som jag skulle ställa mig emot. Skulle känna mig totalt misslyckad som förälder om jag inte bankat in så pass  mycket vett i henne att hon kan se sitt utseende för vad det är - en oväsentlighet.

Att dina barn är självständiga nog att inte kompiera andras beteende är bara att gratulera. Det visar ju att DU faktiskt lärt dem något viktigt. Du har ju föregått med gott exempel.