Min dotter stiger upp klockan 4, hjälp!

Men kl.04 är ju mitt i natten? Vad gör hon uppe då? Går ni också upp? Vad händer om ni bara förklarar att det är mitt i natten och ligger bredvid henne?

Vi tog för övrigt bort dagsovningen helt för vår son runt 2 år, eftersom han fick allt svårare att somna på kvällarna. Har ni provat att inte låta henne sova alls på dagen?

Vi har en tydlig regel hemma; innan 6 är det natt och då ligger vi i sängen. Visst har det hänt att barnen försöt få upp oss innan dess, men det finns inte på kartan att vi skulle gå upp för nått mindre än att torka spyor. Och sen falla ner i sängen igen. Barnsäkra sovrummet och ligg kvar är mitt tips. Visst att man inte alltid får sömn när man ligger kvar, men man får vila och nästa gång ger barnet sig snart och somnar om istället. Tar säkert en vecka eller mer för er dock eftersom det blir en helt ny regel.

Det är absolut mitt i natten, klockan 6 startar dagen tycker vi här hemma. Hon kommer in till oss och säger att hon vill gå ner. Vi har testat att lägga henne i vår säng, att lägga henne i sin säng, men hon somnar inte om. Det slutar då med att hon till slut blir ledsen och att vi går ner och myser i soffan framför barnprogram. De känns inte så bra att låta henne tassa omkring i mörkret på hela övervåningen :/ Det funkar tyvärr inte att hålla henne vaken hela dagen. Hon kan sätta sig vartsomhelst och somna när hon är trött :)

Testat att stänga dörren så hon bara kan vara i sovrummet (ert)? Hon behöver ju inte sova, bara ni får ligga kvar i ängen och hon fattar att det r natt och man inte går upp.

Men ska man verkligen tvinga någon att ligga i sängen i 2 timmar om personen inte
är trött? Jag tycker att det låter som att be om ännu mer problem med sömnen. Hon kommer kanske bli orolig över att vakna för tidigt och bli tvingad att ligga still i två timmar och därför sover ännu sämre. Bara en tanke.

Jag tänker spontant att det är hennes dygnsrytm eftersom hon haft den sen hon var liten. Min vän har en dotter som gick upp extremt tidigt i fyra års tid, sen började hon sova längre och längre. Nu när hon är 6år sover hon utan problem till kl 7.

Jag skulle köra en kompromiss. Kanske ställa in en mini-tv i sovrummet så barnet kan ligga i vår säng och titta på tecknat medan vi sover vidare.

Sorry, jag läste fel. Ser att de tidiga mornarna kom när bebisen kom. Ja då beror det med all säkerhet på förändringen.

Skulle gissa att det går över men jag förstår att du är dödstrött.

Mitt första barn hade en period, strax efter att han hade fyllt två år, då han vaknade och drog igång dagen klockan 4-4.30. Vi var som zombies, maken och jag, under de två månader som detta pågick. Lika plötsligt som det började, lika plötsligt slutade det.

Jag skulle se över mörkläggningen, det skall vara KOLSVART mitt på dagen så man inte ser handen framför sig. Då sover många lite längre.

Sen skulle jag om jag vore er införa spjälsäng igen. Injuder till mindre spring på så sätt. 

Nej det går inte direkt att tvinga henne i säng igen. Hon är ju redo att starta dagen ochberömde inte direkt trött då hon vaknar. Tack för era tips men spjälsäng kommer hon vägra och tv i sovrummet är jag emot tyvärr. Tänker lite så att i sovrummet sover man :) Hoppas innerligt att det bara är en period, för de börjar kännas en del nu i kroppen ;)

Skulle aldrig gå ner och starta barntv mitt i nätterna, självklart lär hon sig då att det är ok att sitta och mysa vid tvn mitt i nätterna. Nej ni är på god väg att bygga en riktigt, riktigt usel vana enligt min uppfattning. Hon kommer ju aldrig vilja sova på nätterna när hon vet att detta är vad hon får.

Fortsätt istället att försöka lägga henne, i er säng eller hennes. Då kommer det gå över. Helt klart värt att försöka mörklägga så totalt som det bara går, ju mörkare desto mer natt och desto mer sover de. Det är ett faktum. Det påverkar hormonerna i kroppen och ljus bidrar till att kroppen tror att det är dag och att man ska vara vaken.

Och försök ge henne mys och uppmärksamhet på dagtid istället, då tror jag behovet av att vakna och få detta på natten kommer minska.

Fast det är ju klart att hon är trött!! Hon mår ju själv dåligt av detta, så ja jag tycker att det är ganska självklart faktiskt att man då med alla medel som öht finns får henne att vara kvar i sängen eller åtminstone stanna kvar i ett mörkt sovrum! Att hon inbillar sig själv att hon är pigg för att hon vill ner och mysa betyder inte att hon de facto sovit färdigt. Det är ju som sagt något som börjat nyligt och har inte med hennes dygnsrytm att göra.

Så där har nästan alla mina gjort, oavsett om de fått småsyskon just då eller inte. Här har jag bara klivit upp, slagit på en film, lagt mig med barnet i soffan och så har jag somnat om. De här perioderna har gått över alldeles av sig självt utan att vi gjort något väsen av dem.

Däremot så har faktiskt alla utom en slutat sova middag runt 2 år, för då har de inte behövt det längre.

Min 3- åring har precis haft en sån period. Han vaknade 4-4.30 i ca 2 månader.
Någon av oss gick upp och satte på en film. Sedan slumrade den vuxne i soffan. Pojken var inte trött, helt omöjligt att få att somna om. Ca 1 månad efter att dagsovningen togs bort började han sova till 5.30.
Nu har han sovit så länge i 1 vecka, så det verkar ju hålla i sig!

Det där "tipset" får vi ofta från föräldrar med barn som sover länge. Våra barn har alltid vaknat tidigt, alltid mellan 04-05 och jag måste säga att det faktiskt inte funkar för alla. Visst försöker vi ligga kvar så länge som möjligt och visst säger vi att det är mitt i natten men när barnet sedan börjar skrika och gorma och dessutom kan ta sig ut själv från rummet så funkar det faktiskt inte. Vi bor så lyhört så låter vi lillebror skrika så vaknar storebror och ska upp också.

Ibland blir jag så ledsen för ofta verkar det som om föräldrar med detta tipset tror att man VILL gå upp så där tidigt och att man är för slapp osv. Tro mig - det är vi inte men vi har väl barn med extra starka viljor helt enkelt och då går det bara inte!

Har inget bra tipsa att ge dig ts för vi har själva testat allt och inget funkar. Blä blä blä för dessa mornar, de har fått mig bitter och inte alls speciellt förtjust i småbarnslivet  

En del människor har en annorlunda biologisk klocka, vet inte om just detta beror på det men det finns inte så mycket att göra åt det... 
Förstår om det är jobbigt för er, men jag har inga tips, möjligen att ni berättar för ungen att vara tyst tills ni vaknar, så att inte alla behöver vara vakna från klockan 4.

Jag har alltid varit en människa som vaknar timmar före alla andra och jag vaknar tidigt hur sent jag än går o lägger mig.