Hjälp jag är så kär!

Skulle personligen tycka att en tjej som är för på när man precis träffats skulle kännas jobbigt , bara för att du tycker han är solguden himself så är det inte säkert att han känner detsamma. Det behöver altså inte betyda att han spelar svåråtkomlig (det är mer ett sätt att intala dig själv att han känner som du men bara spelar , önsketänkande) utan att han kanske helt enkelt inte kännner lika starkt som du gör , iaf inte än , ge det tid , kväv inte en begynnande låga genom att slänga på högvis med ved , låt den ta fart först

Åh. Tusen tack!! Det är så ni funkar. Är duktig nu och hör inte av mig. Håller faktiskt på att dö. På riktigt...

Tänk jag har helt annan erfarenhet tidigare. Är man kär så vill man bara ses hela tiden. Du menar att han inte känner lika starkt som jag, fast han säger att det är helt fantastiskt att ses alltså?
Vad olika man kan vara. Då har jag nog redan kvävt elden. Ooops! Vi kanske inte passar ihop ändå.

Människor är olika , alla blir inte blixtförälskade , vissa blir det andra växer in i rollen , behöver alltså lite startsträcka  , vissa är jätteromantiska andra inte , som allt annat med mänskliga relationer så gäller det att känna efter var man står i relation till varandra

Frågan är om man är kär då. Låter inte så, utan mer som att man försöker glömma och hitta något annat att fokusera på. Kanske är så? Jag får nog helt enkelt våga fråga...
Hjälp!  

Jag vågade fråga nu ikväll.

"Jag tycker jättemycket om dig".  "Jag behöver mer tid. Behöver lära känna dig bättre. Prata med dig inte bara älska". 

Så dumt! Det är väl enklare att följa sitt hjärta?

Jag fattar det som att det är ett snällt sätt att säga hej då på nu. 

Fast boka ett till möte, det gjorde vi...

Är det någon Gud som provar mig eller? 

Jag har sagt vad jag känner. Men han dödar mig genom att göra så här. Nu är frågan - Ska jag fimpa honom helt? 

HJÄLP! 

Hur gamla är ni?

Gamla över 40! Inne på andra svängen. Man kan tro att det är en 14-is eller hur??

Men bara en väldigt orutinerad nyskild idiot = jag själv.

Är rätt irriterad på mig själv. Känslorna har tagit över hela mig som alltid varit en sjukt målorienterad och rätt klyftig person. Men nu...

MamaMia! 

Jag går och begraver mig levande...igen.  

Varför tror du inte att han följer sitt hjärta? Det kanske är just det han gör! Jag tycker att han låter rätt klok. Jag tror inte att det är smart att rusa in i ett förhållande bara för att man blir så där blixtförälskad. Alla har sitt bagage, vissa mer komplicerat än andra. Då är det bra att lära känna varandra först innan man planerar en framtid tillsammans. Man kanske vill undvika fallgropar som man ramlat ner i tidigare? Ta tiden att lära känna varandra, dejta, prata... är det rätt så blir det ni två!

Så kloka ord. Han är klok och helt fantastisk person.

Men klok och galet förälskad går ju inte så himla bra ihop just nu kan jag säga...

Varför kan man inte rusa in i ett förhållande om man är blixtförälskad? Hjärtat är en rätt bra beslutsfattare om man vågar lita på det. Det är min erfarenhet. En del verkar tro att "om jag är snål med kärlek så blir jag mindre sårad sen". Kanske de har rätt?

Han ångrar inget, han tycker om mig, men vill ändå ta det lite lugnt. Är inte det att jag är dumpad?? Så uppfattar jag det även om vi ska ses igen. 

Jag har nog inte tänkt på att vi har ett förhållande, men det har du ju rätt i. Det har vi ju...

Tusen tack för kloka ord. Dejta, prata, tja...det blir väl så. Jag har inte tänkt något annat heller så.

Jo det är det där med att höras mellan träffarna är viktigt för mig. Jag går under! Vill dra. Så han kommer nog inte få mig ändå, fast han tycker om mig. Klarar inte det här kalla okärleksfulla, fast jag är jättekär. 
Synd.