Adoptera bort

Jag har inte läst hela tråden så detta kan ha kommit upp tidigare men känner du förtroende för din BVC? När jag fick min son mådde jag väldigt dåligt ett tag å kände att alla kunde ta hand om honom bättre än jag. Sedan fick jag möjligheten att prata med psykologen på BVC å hon förändrade allt. Hon kunde förklara å förstå mina känslor och ge mig verktygen att hantera dessa. När jag hade gått hos henne en gång i veckan i ett par veckor kände jag mig som en ny människa å jag har mycket att tacka henne för. Soc för mig kan låta lite farligt så BVC kanske är ett lite lugnare alternativ? De kan säkert hjälpa dig om ni kommer fram till att adoption är den rätta vägen. Ge det en chans att bli den mamma du vill vara massor av styrkekramar

Jag hoppas du är försiktig så du inte ångrar något sedan, ligg på så du får prata med någon om hur du känner så du slipper känna dig ensam (vilket är min tolkning) och kanske kan hjälpa dig få ordentlig rätsida på ditt å din sons liv. Jag och mina bröder har växt upp utan pappa å ja det har satt vissa spår men det som fått en å orka vidare när det varit som värst är hur mycket mamma älska oss. Å du säger själv att du älskar din son men jag tycker att du ska ta till hjälp så du inte tar ett oåterkalleligt beslut innan du är helt å klart säker att det är det bästa.
Ni som anser att ts bara ska ta sig i kragen, ser ni inte att denna person vill ha stöd å vägledning? Vad vill ni åstadkomma med denna hårda attityd? Varför inte försöka va förstående och hjälpa ts på rätt väg till att må bättre? Risken finns att hon vänder sig inåt å då är fallet över, kanske ett barn som blir av med sin mamma å en mamma som just nu mår dåligt blir av med sitt barn. Det psykiska tillståndet kan vara väldigt bräckligt å i min åsikt extra känslig när man har en bebis.
Snälla ts sök hjälp om inte för din skull så för din underbara älskade son. Jag tror att hans högsta önskan är att få stanna hos sin mamma som har funnits för honom. Som sagt den hjälp du söker kanske har samma åsikt om adoption som du men då har du gjort ditt bästa för din son