Evelinas syster: Shit, vilken skillnad! (Inte för att jag tyckte du var stor på första bilden heller!) Nu måste du vara i mål va? Måste erkänna att jag känner mig dödligt avundsjuk på dina snygga ben!
Mammakalmar: Du får rapportera resultaten av fastan sen!!
Jag är också med. För gissa om jag behöver det? Jag testade 16:8 fastan fast jag missade lite poängen när jag fortsatte äta efter mitt ätfönster var slut, tänkte mig inte för. Iaf så visade vågen 1 kg upp dagen efter. Jeay. Självklart tyckte jag dödligt synd om mig själv. Och när vi var hos svärisarna och jag var hungrig och maten var flera timmar bort så sa jag att jag var fikasugen och vips så gick farfar och handlade fika. Så 3 wienerbröd rakt ner i kistan för att försöka dämpa hungern....det hjälpte inte ens mot suget. Och väl hemma sen på kvällen så tyckte jag ännu mera synd om mig själv och hintade något om hamburgare till sambon och "snäll" som han är åkte han då och köpte det. Så friterad fiskburgare, pommes och chili cheese. Harkel, harkel...dvs sånt som jag aldrig äter i vanliga fall. Åhh vad låg jag kände mig. MEN jag bestämde mig samtidigt för att om jag skulle äta det så fick jag inte ha dåligt samvete dagen efter. Så trots att det var ett dåligt val så var det ändå ett medvetet val från min sida.
Igår blev det dock 16:8 på riktigt. -0,4 kg men 0,2 upp i fett. Om man bara tittar på vågen så vette sjutton om det är värt att fasta för resultaten jag verkar få skiljer sig inte särskilt mycket mot vad jag kan uppnå iaf. Men jag känner mig trots allt lättare i kroppen och vetskapen om att fastan är bra både för kroppen och hälsan gör att jag ändå kommer fortsätta med det. Störst effekt verkade dock 500 kcal fastan ge. Fast då hade jag å andra sidan bränt 2800 kcl den dagen också. Den initiala snurrigheten varade bara första fastedagen och dagen efter. Under de andra fastetiderna har jag inte upplevt samma. Det jag tycker är trist är att det verkar som att jag måste "svälta" mig ner till halva portioner för att kunna gå ner i vikt. Jag anser att livet är till för att njutas och att då tvingas späka sig själv känns inte särskilt lockade. Ja, lite så här går mina tankar i fastandet första skede. Men jag ska ge det minst en månad innan jag tänker besluta mig för att fortsätta eller lägga av. I dagsläget ser det nog ut som att jag kommer fortsätta dock med tanke på de effekter det "ska" ha för hälsan.
Nu har jag lämnat barnen på dagid och gått 6600 steg och ska nu ta mig lite frukost innan jag ska iväg på min massage och akupunktur. Fast idag blir det en vanlig frukost för jag kände mig jättesnurrig och svimfärdig sist när jag bara ätit en halv normal frukost innan.