Ni som är otrogna, varför???

Jag hoppas innerligt att min sambo inte är det, han har dock berättat tidigt i vårt förhållande att han varit otrogen mot andra kvinnor.
Det var en spänning i att inte bli påkommen.. Hmmm....
Jag köper inte de snacket, då tycker jag man kan söka om inte samma så liknande spänning med sin älskade, så mycket man kan utforska på många olika plan...

Just de, kan man sitta o säga att man älskar runt jorden och tillbaka o sen knulla runt med andra, då ljuger du förmodling om så jävla mycket annat med....

Ja, varför inte bara va singel, sprida sin vildhavre eller fläka sig som en glädjeflicka om man inte kan hålla sig till en, bara tanken på otrohet gör mig arg!

De e ju de, jag tror inte ärligt att jag ens skulle kunna bli arg på min älskling om han var otrogen mot mig, onödig energi som du sa.
Kanske det är mer synd om den som är det än den som blir bedragen, det är ju inget annat än patetiskt folk.Ja, jag vet att det kan handla om ett missbruk, men varför då inte göra något åt det eller förbli singel så skadar man inte andra.
Jag kan fortfarande inte förstå hur man kan utsätta den som ska vara din älskling för såna saker, fullständigt obegripligt för mig. 
 

Missbrukar dessutom tilliten till den man säger sig älska.
Och i slutändan vill de ha förlåtelse, det ska inte upprepas..bla bla bla.
Ja, nä, jag vet inte.  

Jag som nykter alkis kan till viss del hålla med dig i det, man tänker inte riktigt på sitt handlande just då, det är sant.
Men jag som "lyckats" ta mig ur skiten ställer då frågan, om man blivit "påkommen" med sin otrohet, hur "vågar" man återigen göra samma sak?

Mitt beroende till alkohol var stort, inte så ja vrålsöp var dag, men jag var "tvungen" att ha de.
Vändningen kom när min sambo sa till mig att det var han eller spriten...
Idag ser jag med andra ögon, jag kan fortfarande bli enormt sugen på en sup, men gör det inte, för OSS!!!
Varför inte göra allt man kan för att ändra/sluta med sitt missbruk för den man älskar, mitt liv är inte komplett utan denna karl!        

Ja, jag kan inte se annat än egoism.
Även om jag ibland kan få de där "pirr i byxan", önskan om mer passion hemma, så har ja ändå en spärr.
Ja skulle må lika dåligt av att vara otrogen som att ha blivit bedragen. 

Jag kan nog till viss del förstå hur "det ser ut", jag tror inte jag har sett det som ett missbruk i den bemärkelsen utan mer om ett knepigt handlande.
Missbruk är ju aldrig ok, varesig det handlar om drog, sex eller alkohol.
Någon skrev om "typ bipolär" och jag är själv bipolär o det vet jag ju vad det handlar om, fortsätta gärna skriva era tankar och funderingar, känslor om det hela, ja kommer läsa och kanske mer förstående, även om jag aldrig kommer förlåta den som skulle vara otrogen mot mig.

Det jag troligen aldrig kommer förstå hur man kan göra så mot en annan människa, lixom jag själv inte såg vad jag gjorde mot min kärlek när jag drack, men jag kanske lättare kan "se" att det handlar oftast om ett missbruk även det, och missbruk för mig är en form av sjukdom.

Omväxling förnöjer va de ja...
Hmm, klart att det gör, ger ändå inte rättigheten till otrohet.Hållhakar?
Ger de då återigen rätten att flamsa runt när man har ett förhållande?