Inlägg från: Anonym (Undrande.) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Undrande.)

    Ni som är otrogna, varför???

    Anonym (xx) skrev 2013-04-19 10:50:19 följande:
    Lite omväxling förnöjer. 

    Förvånad 
    Inget svar jag hade godtagit... ALDRIG!!! 
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-19 10:53:12 följande:
    Han borde söka hjälp Ts för att ta tag på sitt problem, och som sagt det finns hjälp för er båda tillsammans.

    Du är värd bättre, än att nöja dig med "smulorna"

    {#emotions_dlg.flower}

     

    Jo, jag vet... Just nu vill jag bara ta mig över lite mer än ytan... Jag tror att samtidigt borde jag jobba med min svartsjuka.... Det kan ju vara så att jag överreagerar, inte allt, men en liten del kanske?
    Jag vet ju vad jag hörde i samtalet, jag vet att han är oerhört charmig, han säger det man vill höra...
    Det var ju så när vi började träffas.

    Första gången jag hörde hans röst... helt underbar dialekt, han sa saker jag tyckte om att höra, saker jag ville höra.
    När vi träffades var han lika underbar, sa och gjorde saker som fick mig på fall....
    Idag, nästan 2 år senare är han lika underbar, både rösten, sakerna han säger, sakerna han gör, det vi gör ihop...
    Sen e de ju den andra sidan som tillkommit, för det började när han köpte ny telefon. 

    Som sagt, jag är fruktansvärt svartsjuk och det skulle egentligen inte förvåna mig om jag till viss del målat fan på väggen...
    Träffat dessa brudar har han i alla fall inte gjort...   
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-19 11:08:47 följande:
    Ja och det är just en av sakerna ni kan få hjälp med tillsammans. 

    Han behöver hjälp med sitt och du med ditt, jag lovar att ni skulle ha en oerhörd hjälp av det !
    Kanske har du det, kanske inte.( målat fan på väggen) . Men du ska inte behöva må så här! Och han ska inte utsätta dig..

     

    Jo, det är ju sant.... Vi gör ju det på lika villkor... med hjälpen.. Vi har ju uppenbarligen problem båda två.
    Och vi lider nog av det båda.... 
  • Anonym (Undrande.)
    Stenhård skrev 2013-04-19 11:56:13 följande:
    Djävla dålig stil och hålla på knulla med andra när ni är gifta!

    Men det är skönt att knulla så jag förstår er Gravid

    Hur han skulle hinna knulla andra det begriper jag inte, han tar sig till och från jobb samt övningarna, både inom RT och HV, jag kan tiderna han har, samt hur lång tid det tar att köra, tänker inte gå in närmre på just det, jag bara vet att han inte hinner såvida han inte drar över någon på jobb.....

    Vi är INTE gift, men det spelar ingen roll vilken "typ" av förhållande man har, gift, sambo eller särbo, spelar ingen roll.

    Och ditt sista påstående, hur menar du?
    Ja, det är skönt med sex.... men vad är det du förstår?      
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-19 11:42:34 följande:
    Ja det tror jag faktiskt att ni gör.. Jag tycker ni ska söka den hjälpen för er båda, det kommer vara ohållbart i längden för er att hålla på så här. Och jag TROR att du är den som kommer bli sjuk först och gå ner för räkning.. :( 

    Jag vet ju att jag lider av min svartsjuka, skulle han mot förmodan jobba över, vara borta länge på larm, vet jag inte vilken typ av larm det är så är det ännu värre... ja då går ju tankeverksamheten igång....

    Och han måste lida av att jag "snetänder" så fort han svarar på förmånga sms inom en viss tid, att jag surar när han spelar wf eller liknande, herregud, jag vet hur sjukt det är, men jag kan verkligen inte låta bli...
    Låg självkänsla???
    JAPP, verkligen!!!!   
    Utan tvekan är jag den som kollapsar först.... 
  • Anonym (Undrande.)
    lilywashere skrev 2013-06-02 20:46:49 följande:
    {#emotions_dlg.flower} TS, hur går det för dig?

    Du säger att du har problem med svartsjuka, men jag tycker inte alls att du har problem -du har ju faktiskt skäl till att vara misstänksam! Jag är inte det minsta svartsjuk, men i din situation hade jag nog aldrig litat på min sambo vad det gäller telefonen igen. Inte på väldigt länge iaf. Jag tycker att du förtjänar mycket bättre än att leva med ständig oro och misstänksamhet! Vad är ett förhållande utan tillit?

    Kanske det inte är jag som har problem egentligen, eller de måste jag nog ha, varför blir jag annars sur när han sitter med telefonen???

    Jo, det är ett problem för mig och för honom när jag blir sur så fort han kollar sin telefon..
    Och med all rätt kan jag tycka, de flesta gånger i alla fall....
    Måste man starta skärmen var 5 minut för att se om man fått sms eller meddelande på kik eller vad de nu må vara när man bevisligen inte stängt av ljudet då det 1 minut senare låter om telefonjävlen....

    Ovanpå detta smyger man med det, i tron att jag inte fattar bättre....
    Måste man ta telefonen med sig ut i köket för att hämta dricka, ta med den på dass, om så bara för att kissa, vrida den lite så ingen annan kan se vad som visas på skärmen, då har han uppenbarligen något att dölja och det är ett problem för mig, jag berättar alltid vem jag pratat med i telefon, inte alltid om vad, likaså sms, idag hörde NN av sig, undrade mest hur det var med oss....
    Han "kräver" att han ska veta vem som ringde, vem skickade sms, han kan tillochmed ta min telefon och kolla bara för att få veta.
    Det har hänt ett par gånger att han kommer med luren i handen, din son skickade ett mess...

    Jag såg att NN ringt, mmm för 1 timme sen, hur kan du se det nu????
    Jag skulle bara se om du missat något samtal...

    Vi hade en diskussion om detta igår....
    Får se hur det slutar....               
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-26 08:49:29 följande:
    Längesen jag skrev här nu..

    Hur går det Ts ?

    Jag går under här av kärleksbrist, visst jag vet -Det är inte kärlek, det är en dröm, ett missbruk som inte är på riktigt..
    Men för mig är det det.
    Jag vet inte hur jag ska klara mig. Jag är INGEN utan mina älskare, flörten, spänningen, förälskelsen..
    Verkligheten är vidrig

    NO BODY verkligen.

    Jag MÅSTE ha kicken jag lever för den, allt annat är meningslöst och saknar helt betydelse, som ett tomrum bara.

    Intressant att det kan betyda så mycket ( ? ) Det betyder ALLT att t ex skicka sex sms..Fyfan det är så innehållslösa dagar, att leva som en vanlig dödlig fast med helt tom själ


    " rel="nofollow" target="_blank">

    Hejsan.
    Jo, det är väl inte helt ok om jag ska vara ärlig, "avslöjade" min sambo för ett par veckor sedan så livet är inte helt på topp just nu, men vi är överens om att försöka, ge det en andra chans, fast för mig är det gamla talesättet ganska starkt "en gång otrogen, alltid otrogen".
    Hur, när o varför orkar jag inte ta nu...  
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-27 20:52:35 följande:
    Hm.. :( Ok.. 

    Jajo men så behöver det inte alls vara det beror på varför man är det.

    Jag förstår att det är vidrigt jobbigt, och tycker du är världens finaste som stannar hos honom, men ni måste ärligt talat söka nån form av behandling för det här..
    Jag tror oxå att du förstår att det inte handlar om dig och dina ev brister osv för då hade du inte stannat..

    Det här låter bog konstigt både för dig och andra som läser - Men sett ur mitt perspektiv : Ta det inte personligt för det är inte det 

    Jag fattar igen att det låter sjukt konstigt för en normal människa.. Men det är verkligen inte personligt och riktat så att säga. Snarare riktat mot honom själv
    Det är som om man lever i en egen värld på en egen planet och inte tar till sig det riktiga livet och det man gör mot sin familj sambo man fru osv, utan en enda tanke på skadan man ställer till och utan en tanke på det man riskerar.
    Som en flykt fast man inte har nåt att fly ifrån, eftersom det inte är fel på det man har. 

    Inte ens idag fattar jag egentligen vad jag gjort eller vad som skulle hända om det kom fram, konstigt och sjukt.
    Men de där jag smsat med knullat med hånglat med haft förhållanden med, är som ett andra liv som en fantasi dröm som jag egentligen inte ens vill ha. Som ett mål en dröm om att vara nån annan byta liv eller vad som helst Det går inte ens att förklara.. 

    Man tar av sig sig själv och går in för hull och hår för den där romansen som for real liksom inte existerar för det finns inget normalt i den ingen vardag ingen äkthet, fast ÄNDÅ då man håller på finns en ilska mot den man bor med- Måste han fan finnas kan han dö eller så jag får vara ifred och hålla på HAN HINDRAR MIG
    Från vad.. ? 
    Från vad.. 

    Jag vill ju inte ha de där andra så här i efterhand, jag vill bara vara normal och vilja ha det jag har fast på ett normalt sätt.
    Faktum är ju att bättre man än den jag har skulle jag få leta efter i flera livstider. Men det är INTE DET 
    Om jag kunde fatta vad det är om om igen och igen

    Går nån förbi nu är det kört här kan jag säga.. Jag kommer att få ett återfall om det kommer nån nu

    " Ge mig mod att förändra det jag kan och  förstånd att inse skillnaden"
    Förändra vad.. ? Inse skillnaden på ? 
    Ja jag vet fan inte. Jag ser det men det känns som om jag inte kan göra ett skit åt det, för då det händer ser jag ju det INTE, först efteråt. När det är försent. Jag kan inte förändra mig jag kan bara försöka HELA TIDEN att låta bli.

    Fyfan det är så svårt

     
    Ja, jag tycker det är högst märkligt, han sitter och skickar sms till andra tjejer, samtidigt som jag legat i famnen och myst, han har talat om hur mycket han älskar mig, kan inte göra mig något ont... Och ändå, när han vet hur sårad jag skulle bli om det kom fram, så håller han på med det han gör....
    Ja, det gör mig verkligen skitlessen, förbannad och fruktansvärt sårad.
    Värst är ändå känslan av att vara förnedrad, det är hemskt, jag har inget gjort och ändå är det jag som är förnedrad, jag är "the bad guy", det var jag som avslöjade honom, satte krav, var nollad och likgiltig, eller är fortfarande ska jag säga, även om det nu är "bara" tre veckor sedan så börjar han/vi falla tillbaka i det gamla lite, han skickar åter meddelande, vilket han lovat att inte göra, jag surar, komenterar och får sura miner.....   

    Han vid sin dator, med telefonen som vibrerar konstant, jag på andra sidan hans skärm med min dator, sur, irriterad sårad och ja....
    Nä, nu skiter jag i det för ikväll tror jag, dags och försöka sova lite....  
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-28 08:11:27 följande:
    Ja den känslan är hemsk..Precis efter den kommer tokiggörandet, den där lögnen i ansiktet fast man VET
    Men ändå ljugs det
    Att bli förnedrad och tokiggjort är förödande för dig, ni måste söka hjälp ärligt talat.

    Det finns bra hjälp -Absolutions , DBK, och så finns KS sex mottagning som kostar som vanligt husläkarbesök de är bra.

     

    Japp, rakt upp i ansiktet som skjuten ur en kanon kommer lögnerna, träffar rakt in i hjärtat sänker en likt en läckande båt...
    Har man redan dåligt självförtroende är man körd...

    Samtidigt som h*n sitter och säger "det är dig jag älskar" ska man bearbeta sveket och tro att allt är ett dumt misstag, att det är den bedragne som gjort fel.

    Till att börja med ljög han om det med, han hade inte gjort något, tills jag berättade att jag visste, en del..
    Visste vad han skrivit till en av tjejerna, hon har själv visat mig allt...
    I profilen står det "rumskompis", på de sa han att tjejerna visste att han var sambo, det hade han berättat, men tjejen som visade mig hade aldrig fått ett ord om sambo, han var ensam, hade ingen han umgicks med, livet var tomt och innehållslöst utan kärlek...

    Jaja, jag/vi har fortfarande en jävla massa att bearbeta, jag kommer inte lita på honom vad gäller gäller telefon och dator på väldigt länge..
    Om han inte väljer att visa mig vad han skrivit kommer jag alltid vara undrande, svartsjuk, sårad misstänksam..
    Jag hoppas dock att han en dag kommer till insikt (naivt eller hur) och slutar med detta innan han splittrat oss....
    Spartacus skrev 2013-08-28 08:23:06 följande:



    Buhu? Dålig självkänsla är det väl många som har utan att lirka fram könet? Att man kan göra misstag köper jag, men sen tror jag många bara är otrogna för att dom KAN. Som vuxen och medveten om sin problematik söker man hjälp eller undviker situationer manhar svårt att hantera....

    Sexmissbruk, ptjaa, men om man då bryr sig om sin kärlek erkänner man ju det direkt och får hjälp.

    Det är ju lögnerna som är förödande och krossar familjer...
    Här har du en med både dålig självkänsla och dåligt självförtroende, inte fan har jag stretat, och inte fan gör detta saken bättre, det kan vi vara överens om, jag är djupt sårad.


       
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-28 10:49:06 följande:
    Hm.. Men du, varför söker ni inte hjälp ? 

    Och vet du, han är troligen ensam. Ensam fast han är ju inte det.. 

    Jag är ensam, så jävla ensam fast jag har en hel familj och husdjur jobb & vänner.
    Alltid så jävla ensam. 

    Under pågående flört sms knull hångel osvosv. Försvinner känslan av ensamhet men det är bara tillfälligt,.
    Och den där känslan fastän den är inbillad troligen, den tillhör drömmen missbruket på nåt sätt, men ändå den där känslan av att inte vara ensam är så jävla skön.
    Men då det går över och verkligheten och äcklet ramlar ner så är man ensam igen och man blir mer och mer ensam, dvs ensamheten blir större för varje gång och den växer i takt med lögnerna..
    Han kanske är så ?
     

    Jag ska föreslå det för honom.

    Jag vet inte om det är "lättare att komma över" och gå vidare då han aldrig träffat dem, bara skrivit att han gärna gör det, sex när det känns rätt och båda vill... (det var i alla fall så han skrev på det jag läst), men min gräns för otrohet är redan passerad och det har han visst sen första dagen vi träffades.

    Han har uppenbarligen lite dåligt samvete, redan innan jag visste ("bara" misstänkte) när han lade sig efter mig hände det att han inte kröp upp bakom mig och höll om mig, (vilket han alltid gjort) tillslut såg jag ett mönster....
    Ju mer han skrivit med tjej/tjejerna desto mindre höll han om mig... För mig talar det för dåligt samvete???    
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-28 16:13:44 följande:
    Inte för mig.. För mig talar det om flört beroende och att han inte är sig själv då det pågår utan nånannanstans och önskar att du inte fanns. -Missförstå mig inte, man önskar så då man är i den där andra världen och du passar inte i den

    Tack för den käftsmällen.... Så har jag inte ens tänkt, det bara "boostade" känslan av icke kärlek, önskan att jag inte fanns här och total ensamhet, barnpiga, hushållerska och städerska.... En man sätter på när egna handen behöver vila......
    Fick nu annat att tänka på och framförallt prata om..... 
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-29 21:06:11 följande:
    Jag skrev missförstå mig inte, så gör inte det är du snäll.

    Och jag vet ju inte om det är så för han heller.. Men ja jag tror han är flört beroende..

    Och medans man flörtar så lever man i den världen med den personen ( fast det givetvis är en dröm ) och det spelar INGEN roll hur mycket man älskar den man lever med,, det bara är så på nåt sjukt jävla sätt.

    Det har INGET med hans kärlek till dig att göra utan helt och enbart med honom att göra och den där drömvärlden han lever i på sidan av..
    OM det nu är så vill säga.

    Då det gäller mig så lever jag på rosa moln i den världen en värld som inte ens existerar .. Som om just drömmen håller mig vid liv, för i verkligheten skulle den sannolikt inte vara nåt att ha.
    Och för egen del har det på riktigt inte ett dugg att göra med han jag lever med. 

    En form av verklighetsflykt, trots att ( igen ) man inte har nåt att fly från egentligen 

    Och då drömmandet pågår är allt annat långt borta sen man lever med märks knappt och då den gör det är den ivägen.
    Jag vet att det låter fullständigt brutalt i friska öron, men icke desto mindre är det tyvärr hlet sant och inte alls så allvarligt som det uppfattas för er vanliga dödliga
     
    Nej, jag tror inte jag missförstod dig egentligen, men just då kändes det som en käftsmäll.. Det är som du skriver, man är i vägen för drömmaren, det är det han utstrålar ibland, han är obekväm med mitt sällskap, han kan liksom inte riktigt "leva fullt ut", även om det är sms, kik, mail, dejtingsidan.... Jag har ett par gånger sagt att nu går jag, du vill ju ändå inte att jag är här, eller, ska jag byta plats så kan du skicka fritt till andra brudar... Både han och barnen har tagit det som skämt.... Då slår han bort det med att stanna du, sen lägger han ner luren ett par minuter..... tar den i handen och går....

    När du skriver "rosa moln i en värld som inte finns"... jag ser hur våra 5 åringar sitter och leker med alla sina "kompisar" som kommer på kalas och allehanda bjudningar... förstår du hur jag tänker eller det är en liknelse uppåt väggarna??? 
  • Anonym (Undrande.)
    SnyggDaniel skrev 2013-08-29 22:47:35 följande:
    Först spyr du galla över de som är otrogna. Sedan vill du att dessa som du just kräkts på ska besvara dina frågor. Men vad som är ännu värre är att folk besvarar detta. Jösses.

    Ja, OCH???
    Har du problem med det tycker jag du ska ge dig vidare till annat som intresserar dig istället.... 
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (*) skrev 2013-08-31 16:56:16 följande:

    Ja du, det undrade jag med när min sambo knullade någon annan. Huuuuur ska han ha hunnit träffa någon annan? Han åker ju bara till jobbet och hem. Men är man uppfinningsrik och påhittig helt plötsligt så går det. Jävla knullbock.
    Ja, jag vet inte men jag är 95% säker at han inte träffat  någon av dem, de sista % kan jag inte svära på, jag jobbade natt en period i somras....
    Mina barn lade sig oftast när jag körde, sen var det mer eller mindre fritt fram...

    Han har 2 minuter till och från ordinarie jobb, RT är larmen, jag tror knappast han åker för en snabbis efter ett larm, röklukt, svettig och allmänt ofräsch, HV samma där, allmänt ofräsch när han kommer hem efter en helg på övning.    
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-08-31 17:58:59 följande:
    Precis.. Man kan inte leva fullt ut -I drömmen, man blir störd.. 

    Jag vet fan inte hur jag ska förklara, men tro mig -Det handlar inte om dig. Jag önskar du kunde vara i mitt huvud så du fick höra och uppleva, för det går inte riktigt att sätta ord på hur det är.

    Det är en bra liknelse :) Verkligen hahah då vet du hur nivån är. Pinsamt.

    Det är en dröm som byter personer hela tiden och tillvägagångssätt. Man lever där på riktigt som om det är mer dröm än verklighet faktiskt. Drömmer om den där ultimata kärleken den där man slipper tomhet patetisk personlighet fuckt up hjärna . Man har massor med vänner mår bra är avslappnad älskad och inte ensam och har det där underbara livet. Fastän det fotas snuddar lite med alla miljöer människor osv och de byter skepnad vartefter man mår eller vilken sida man vaknar på..

    Grejjen är att flörten -drömmen och allt det där som inte finns är så mycket bättre än verkligheten därav den enorma sköna känslan.
    Jag förstår att det är sårande för dig om det är så med honom men ff det handlar inte om dig.

    Det är hjärnspöken och en trasig själ som inte klarar att leva här men inte vill dö

    Jag önskar att jag liksom kunde vara HÄR och SE han jag bor med LEVA med honom.. Men det går inte

    Javisst inga problem. Man hinner, man hinner gott och väl jag lovar. Plätt lätt. Men det kostar.. 

     
    Jag sitter mer än gärna i ditt huvud och ser det från er sida... Jag vill inget hellre än att förstå, samtidigt börjar detta sjunka in...

    Jag berättade vad jag visste, han kom med en ytterst klen ursäkt att de aldrig träffats, han lovade sluta men håller fortfarande på, även om det inte är i samma utsträckning (hemma i alla fall), han "har en period" nu när telefonen kan ligga kvar på bordet även om han går på toa, men jag vet att något/någon är på gång igen när han åter tar den med sig, han är mer närvarande och kan oftare tala om vem han pratar med.... Du har tidigare sagt att det "kommer och går", jag vet det, men när det "är här" blir jag så lessen och svartsjuk, hur mycket du än talar om för mig att det inte är JAG utan HAN...

    Jag har av någon anledning lättare att hantera det han pysslar med när jag läser din text, jag får liksom en annan insikt hur det kan tänkas vara , 
    Försöker intala mig själv att han kommer sluta med allt en dag.
    Vi har det just nu nästan lika bra som i våras, på vissa plan, andra lite sämre och andra lite bättre (min erfarenhet säger dock att så är det i alla förhållande/äktenskap, men lite med  tanke på allt så är jag SKITNÖJD!!!) 

    Jag har mer jag skulle vilja skriva, men då lär jag bli halshuggen.....
       
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna 2) skrev 2013-09-05 21:23:02 följande:
    Ja det går i perioder nästan som light psykoser, för som sagt man fattar inte vad man gjort man minns inte känslan och gör man det kan man inte fatta hur man kunde ha den..
    Man kommer tillbaka till den här världen ser plötsligt det man har med nya ögon och lever som om det aldrig hänt tills.. Here we go... 
    Sen är man borta, helt jävla förlorad -Förlorad i den där intensiva inbillade förälskelsen det andra livet som inte finns i rushen som tar en med storm och man mår så jävla BRA
    Hatar alla som är i vägen hatar att man inet kan annonsera ut i tidningen hur bra man mår och ja jag vet inte allt. Samtidigt som, om man kunde så skulle det blekna och med all säkerhet inte alls vara så som det känns ..

    Om jag kunde skulle jag göra slut med mig själv så jag slapp samtidigt som jag saknar den där känslan så förbannat mycket

    Jag tänker på allt jag  gjort fast det är otroligt blekt idag, det bleknar fort och många minns jag inte ens. Jag kan inte sätta ihop känslan med en person, men jag minns känslan och jag vill ha den
    Ibland som just nu har jag den lite (rätt långt ifrån ) men ändock -För min man. Som din troligen har för dig just nu och tycker det är rätt skönt tryggt och lugnt.

    Men ja, det är som om det bor en jävul i huvet och som jag sa kommer nån förbi tittar på rätt sätt säger nåt på rätt sätt går så där nära på rätt sätt
    Triggar
    Då är det så fett kört.. Jag hatar det och ändå kan jag inte låta bli att älska det för känslan är så jävla underbar som om all ensamhet och längtan är borta och man mår så galet bra
    Jag kan bara önska att ingen går förbi för min, min familjs skull och min man. 

    Det konstiga är att jag eg inte mår dåligt utan jag bara är -Jaha
    Men mitt , då det börjar falna, i det just efter så mår man riktigt jävligt dåligt , självmordsbenägen destruktiv avvisande hatisk och med den värsta baksmällan du kan föreställa dig
    I den där baksmällan så verkligen älskar jag min man samtidigt som jag föraktar han för att han lät det hända igen för att han inte var här ja anklagelserna är oändliga trots att han gjort absolut inget utan livet ser ut precis som vanligt..
    Ja som du ser är hjärnspökena helt desperata..

    Och jag önskar du fick vara i min hjärna ett tag.. Du skulle se det ur ett perspektiv som du inte trodde var möjligt . Det är så otroligt svårt att förklara.. På ett sätt -För din skull hoppas jag nästan att nån går förbi så kan jag skriva här under tiden helt uppriktigt alla faser och hur det är 

     
    Ja, men det är nog så, man "ser det med nya ögon", som sagt han är mer närvarande, talar oftast om vem han pratar med, låter luren ligga på ett bord fast det är tv eller toa... DÅ mår ja BÄTTRE!
    Jag hoppas innerligt att det inte kommer tillbaka, samtidigt om jag vet att det kommer.

    Senast idag hade vi en diskussion igen...
    Efter en kort stund lade vi dock ner de hela, varför osv går jag inte in på, men jag har verkligen ingen lust att riskera förstöra något som är så bra som det vi har nu, för till syvende o sist så lägger jag en del av skulden på mig själv, "hade jag inte mått så dåligt, hade jag inte gjort/sagt, om jag bara..."
    Ja, du fattar säkert, för helt ärligt, just nu är kärleken, nästintill passionen lika underbar som när vi träffades för 2 år sen och jag (han också tror jag) känner mig nykär...
    Jag gör VAD SOM HELST för att få ha det såhär, även om jag långt ifrån kan lita på honom fullt ut, osäkerheten och svartsjukan finns där så fort han tar upp luren....
    Fool skrev 2013-09-05 15:29:46 följande:
    En klart viktigare fråga tror jag är... varför står du ut med skiten ?
    Han gör så för att han vet att han kan det och du tillåter det , det visar du ganska tydligt genom att vara kvar med honom trotts att han fortsätter med det han lovat sluta med. Så vad hjälper det att "förstå" vad som rör sig i hans lilla huvud när hans handlingar talar sitt ganska tydliga språk ?

    Säg att du nu lyckas förstå på pricken exakt hur han tänker... kommer det göra att han slutar ? Kommer det få dig att må bättre i din relation ?   
    Har du läst mina inlägg, "Anna 2" inlägg???

    Har du möjligen gått i mina skor, levt mitt liv??
    Knappast, då hade du med all säkerhet inte sagt det du säger.

    Nä, jag kan inte på pricken förstå vad han tänker, känner.
    Men, det "Anna 2" skriver ger mig en annan syn på det hela, ett annat sätt att tänka, göra osv.
    Så, den dagen du vet hur mitt liv de senaste 36 åren sett ut är du hjärtligt välkommen att be om ursäkt, eller så bara struntar du i de....       

            
      
Svar på tråden Ni som är otrogna, varför???