Amma sjuåring, samsova med nioåring och usel pappa.

Jag undrar fortfarande var någon säger att man måste köpa hela paketet och vilket paket för den delen? Att många som tror på anknytningsteori samsover och bär är ju inget märkligt. Det handlar ju inte om att det är uppsatta regler utan att man tror att närheten är viktig och att samsova och inte minst bära ger ju väldigt mycket närhet. Och det är väl inte direkt kontroversiellt. Jag har aldrig stött på någon i verkliga livet som inte tycker att det är positivt att sjala spädbarn och även lite äldre. När jag sjalar min 10-månaders bland andra så får jag enbart positiva blickar, kommentarer från främlingar om hur mysigt han verkar ha det, nyfikna frågor från andra föräldrar och på bvc eller vc så kommenterar det tryggheten det ger. VAD är det som är så skrämmande med detta? 

Mamman som refereras vill väl just ha ett mer jämlikt föräldraskap. Hon irriterar ju sig över pappan som hon anser visar arnen för lite intresse?

Måste man vilja satsa på karriär? Kan det inte vara ok att jobba, trivas med att jobba och gå hem när arbetstiden är slut och umgås med sina barn? Jag har inget intresse av att göra karriär - har inget karriärsyrke - varken före barnen eller med barn. 

Jag undrar som sagt vad det är så skrämmande/hotfullt? Det finns dem som brinner för EC t.ex.. Jag är så långt ifrån EC man kan komma . Jag lovprisar engångsblöjorna eftersom de förenklar min vardag enormt. Det innebär ju inte att jag inte kan se det fantastiskt fina samspel förälder-barn som EC innebär och ger. Jag hade jättegärna haft den kommunikationen med mina barn, men för just mig så hade det blivit för mycket och har inga problem med det. Jag känner mig inte hotad för att jag inte EC:ar och anser inte att dem som EC:ar är extremister .